Flera har frågat hur sjutton jag egentligen räknar omsättning. Det är en berättigad fråga, för det är inte så enkelt. Det korta svaret är att jag räknar omsättningen i pooler på svenskt trav, relativt strikt. Det mycket längre svaret kräver att vi går till botten med hur det fungerar.
Sedan många år är spelet på trav en internationell affär. Spelbolagen låter sina kunder spela in i varandras potter för att kunna erbjuda ett intressant utbud av spel till sina kunder. ATG är inget undantag, utan är tvärtom en av de mer framträdande aktörerna på den internationella marknaden när det kommer till att erbjuda spel från andra länder och till andra länder.
Det är få spel hos ATG som är fredade och ”endast svenskt”, men jag tror Topp Sju och Boost är genuint svenska. Inte ens breddloppen på förmiddagar är förbehållna till endast svenska spelare. Intresset från utlandet är så klart inte så stort till dessa mer undanskymda tävlingsdagar, men det förekommer spel från utlandet. Våra nordiska grannländer är så klart mest intresserade av att spela till oss, men vi har genom åren sett hur spelare från nästan alla kontinenter vunnit stora pengar på svenskt trav.
Från Sverige finns det så klart ett intresse att spela till våra nordiska grannländer, men också Australien, Hongkong, Sydafrika, USA och Frankrike är populärt. En V4:a till Australiska passgångarlopp en vardagförmiddag omsätter flera hundratusen. Det är de nordiska länderna som spelar V4 i en gemensam pool, och vad som är omsättning från respektive land är en väl förborgad hemlighet.
När svenska spelare spelar till andra länders hästsportevenemang så får ATG betala en provision till de länderna. Avtalen är olika för olika länder. Det tas i ATG:s bokslut upp som en kostnad. När andra länder spelar till ATG:s spelpotter får de betala en provision till ATG. Det tas upp som en övrig intäkt i bokslutet. Generellt spelas det mer IN till Sverige än vad vi spelar UT till andra länder. Våra stora pooler med i synnerhet jackpot är en attraktiv produkt.
ATG gillar inte att man kan räkna ut saker som har med deras affärer att göra, men här och var i rapporter och årsredovisningar presenteras ändå en siffra som gör att man kan utgå ifrån att i genomsnitt är 20-25% av omsättningen på svenskt trav från utlandet. Svenska spelare i sin tur omsätter runt 15-18% av sin spelkassa till utländska tävlingar.
Jag har därför gjort det enkelt för mig. Det finns ingen anledning att sitta och räkna alla potter och sedan försöka uppskatta hur stor eller liten andel av omsättningen som är svensk över tid. man kommer missa för mycket. Det ser så klart ut som att det är mycket pengar som missas att räknas när V75 avgörs i Norge, och jag inte räknar det, eller när man delar V86 med Bjerke och jag bara räknar halva omsättningen. men det är inte så ofta det händer. Framför allt så räknade jag omsättningen på samma sätt förra året.
Norge spelar till svensk V75 var och varannan vecka. Det spelas också friskt in från åtskilliga länder till V64, V86, lunchtrav, galopp, GS75 och vad det nu är. Särskilt när det är jackpot. I vår tur så låter vi Norge och Danmark arrangera lunchtrav, vara saxbana, ha hela omgångar med V75 och V86, särskilt när det är någon ”bonanza” med en stor ihopsamlad jackpot i slutet.
Det vi vet är att ATG redovisade en nettoomsättning före spelskatt på hästspel, exkl provisioner in eller ut, på 956Mkr för Sverige under första kvartalet förra året. Mina siffror för förra året, när jag räknar som jag beskrivit, ligger ganska nära den siffran. Om någon har ett bättre sätt att räkna så är ni välkomna att berätta och så kan vi ju gissa vad Q1 under 2023 kommer visa för intäkter för hästspel i Sverige och se vem som kommer närmast.