Hoppa till innehåll

Travsiffror

Travsportens åsiktstorped

Meny
  • Integritetspolicy
Meny

Prispengarnas fördelning

Publicerad den 1 februari 2023 av Berra

Jag har fått många frågor med anledning av siffrorna igår. Den omsättning som redovisades är vad som funnits i ATG:s potter på svenskt trav, alltså inklusive spel från de internationella partners som ATG har, främst de nordiska länderna och Tyskland. Jag har fått höra om hur spelet från dessa länder minskat tack vare ändrade lagar om förlustgränser och insättningsrestriktioner, men de dyker upp i vinstlistorna ganska frekvent ändå. Skulle det vara så att det bara är utländsk omsättning som försvunnit är läget så klart ändå ganska hyggligt, men inte så mycket talar för att det är så. De nettosiffror som redovisas är spelavdraget MINUS 18% skatt. ATG redovisar ju annars gärna allt spelavdrag som omsättning och så en stor kostnadspost för spelskatten. Den går ju inte att komma undan, så den räknar jag bort med en gång.

Det är små skillnader i hur prispengarna 2023 hittills fördelats jämfört med förra året. Den enda markanta skillnaden är att Solvallas ökade prispengar lyft prispengarna på onsdagar med runt 40.000kr/lopp på Solvalla i snitt. Det är 80 000kr i förstapris till hästar i relativt låg klass, och det är ju ganska nära V75-klass med sådana prispengar. Solvalla brukar ha en halv miljon mer i prispengar jämfört med den andra saxbanan på onsdagar. Övriga skillnader i prispengar på olika sorters dagar handlar mer om hur många startpengar för oplacerade och diskade som man betalat respektive år.

Baserat på omsättningen i de svenska travloppen (i genomsnitt 2,24Mkr/lopp med mycket stora variationer) så har 4,4% av omsättningen delats ut som prispengar. Då omsättningen gått ner så är det en procentuell ökning, förra året handlade det om 3,8% i Januari. Räknar man på speIavdraget efter skatt (i genomsnitt 579.000kr/lopp, också där med stora variationer) handlade det om 17,2%. Det kommer se annorlunda ut framåt. Kommande helg är det t.ex. V75-finaler och dessutom 4 stycken Margareta-lopp med 300.000kr i förstapris.

I pengar räknat blev det c:a 99.000kr/lopp som betalades i prispengar. Det körs inga finaler i Januari, och inte några andra större lopp heller. Det håller siffrorna för prispengar nere samtidigt som spelet ändå brukar vara hyggligt. Den här ordningen anses allmänt vara OK, men det innebär samtidigt att de som sliter i det inte alltid så roliga vädret jobbar ihop pengarna som delas ut i sommar. Det är ju till och med så att spelet ofta är bättre vintertid än det är under semestertiderna på sommaren. De som genererar pengarna får dock nöja sig med relativt små slantar.

Jämför man olika travdagar med varandra så är V75 i en helt egen division. En vanlig lördag när det inte är jackpott omsätter ATG under en V75-dag med alla sidospel inräknat runt 110 miljoner. Med jackpot blir det 25-30 miljoner till. Stora pengar. En sådan dag betalas 2 – 2,5% av omsättningen ut i prispengar och det är ingen tvekan om att det är från de pengarna travet har råd med breddtrav, saxbanor och de stora topploppen för de allra bästa. Det är också härifrån premiepengarna kommer, både till unghästar och uppfödare.

V86-onsdagarna omsätter totalt 40-45 miljoner på de två banorna tillsammans. Det blir lite pengar över här också, men inte överdrivet mycket efter två banors arrangemang och TV-bevakning.
GS75-söndagarna omsätter runt 20-22 miljoner. Här är prispengarna så låga att det blir lite pengar över också här.
V64-kvällarna runt 11 miljoner utan jackpot, och 4-5 miljoner till med jackpot. Kanske blir det något över de kvällar det är jackpot, men i stort sett självförsörjande.
Fredagsluncher med V65 omsätter runt 6,5-7 miljoner och en vanlig lunch 4,5-5 miljoner. Det är precis så det kanske går ihop, prispengarna är ju inte så stora och TV-kostnaderna försumbara.

Det dagar som inte är i närheten av att finansiera sig med sitt egna spel är den så kallade saxbanan, som hur mycket studion än försöker skapa intresse för deras V5:a inte brukar lyfta. Det här är anledningen till att man kör lunchtrav hellre än som saxbana. Det betyder några miljoner mer i omsättning, en halv nettomiljon mer som man annars inte får in. Breddtrav är heller inte ”lönsamt” oavsett när det avgörs och så finns lite andra mer udda och olönsamma travdagar som t.ex. lördagskvällar eller eftermiddagstrav på sommaren.

Det behövs ju också pengar för att driva runt ATG och ST, pengar för dopingtester, banunderhåll och mycket annat. Några publikintäkter att tala om finns inte längre, utan i stort sett allt måste finansieras med hjälp av spelöverskottet.

De dagar jag kallar olönsamma är så klart inte olönsamma för dem som tävlar och lyckas där. Det är dagar som behövs för att också de med lite mindre talangfulla hästar skall kunna tävla. De som drömmer om att nästa häst skall bli en kanon. Det är mycket svårt att se några naturliga dagar eller tider där dessa travdagar skulle få ett markant högre spel. För det behövs sannolikt en helt ny spelform som spelarna gillar. Gärna helt nya spelare som tycker det är roligare att bli rik på att spela på hästar än köpa Postkodlotter, Bingolotter, Triss, Keno & Lotto. Inte så lätt, men kanske ändå där det finns mest att hämta.

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Senaste inläggen

  • Årets tolfte vecka
  • Hur räknar jag omsättning, egentligen?
  • Årets elfte vecka
  • Populism och gnäll
  • Årets tionde vecka

Senaste kommentarer

  1. Tom Lindgren om Årets nionde vecka
  2. Anders Strappa71 Strandberg om Första månaden 2023
  3. Berra om Årets sjunde vecka
  4. Anders Lindqvist om Årets sjunde vecka
  5. Per Gustafsson om Årets sjätte vecka

Arkiv

  • mars 2023
  • februari 2023
  • januari 2023

Kategorier

  • Okategoriserade
© 2023 Travsiffror | Drivs med Minimalistisk blogg WordPress-tema