2019 var ett omvälvande år för travspelet. Spelmarknaden omreglerades via ett licenssystem. ATG gav sig ut på jakt efter spelpengar på andra områden än trav, och det kostade pengar. Svensk Travsport hade i sin ände tvingats till kostbara åtgärder för att anpassa sig till en verklighet där man inte skulle sitta ihop med ATG på samma sätt. Man hoppades på att kunna teckna avtal med andra spelbolag och öka intäkterna. Det uppstod ett gigantiskt hål i finanserna på många hundra miljoner. Och det trots att skattetrycket på spel för ATG:s del i stort sett hade halverats.
Det uppstod ett gigantiskt hål i finanserna på många hundra miljoner. Och det trots att skattetrycket på spel för ATG:s del i stort sett hade halverats.
Som en frälsare för travet kom så Covid-pandemin. Att tusentals människor dog och tiotusentals människor fick vårdas på sjukhus hade inte travet någon skuld i, men de kunde hålla igång sin verksamhet. Publikplatserna ekade tomma, restaurangerna var bommade, men hästarna tävlade och var det enda spelobjekt som fanns i hela världen. Potterna fylldes, vinsten steg och de stora hålen i ekonomin kunde täppas till. Prispengarna har mellan pokalåret 2018 och 2022 ökat från 900Mkr till 963Mkr, en ökning med 7%. Jämför vi med 2017 har prispengarna ökat med 26,5%.
Jämför vi med 2017 har prispengarna ökat med 26,5%.
Under förra året så avtog dock Covideffekten ordentligt när det gäller spelet på hästar. Därför är det lite spännande att se vad som händer i år. Budgeten som man antagit är underbalanserad med 70 miljoner, så det finns inte några marginaler för negativa överraskningar. Utan det hade vi varit tillbaka på 2018 års nivå.
Jag mäter omsättningen på svenskt trav, och inget annat. Det finns goda skäl att mäta där. Det är dels den i särklass största delen av ATG:s omsättning som finns där. Dels är det rimligen från den potten som de starkaste argumenten kan plockas fram för att det skall fördelas medel till svensk travsport. Att kräva ökade prismedel för att svenskar spelar på sönderpiskade passgångare i Australien kommer aldrig att bita. Rent historiskt så är det lite högre omsättning in till Sverige än spel ut från Sverige, men i stora drag balanserar ändå spelet över gränserna varandra. Jag för heller inte in några galopptävlingars omsättning här. Det är så klart intäkter för ATG, men i allmänhet av det mer försumbara slaget.
Att kräva ökade prismedel för att svenskar spelar på sönderpiskade passgångare i Australien kommer aldrig att bita.
Som alla vet har inflationen tagit enorma steg under 2022. Elräkningar, drivmedel, foder, utrustning och byggmateriel har stigit med helt ofattbara tal. Därför är det lite jobbigt att konstatera att ATG har tappat över 200 miljoner i bruttoomsättning under första månaden. Det är mer än 50 nettomiljoner.
Därför är det lite jobbigt att konstatera att ATG har tappat över 200 miljoner i bruttoomsättning under första månaden. Det är mer än 50 nettomiljoner.
Det finns så klart en del delförklaringar. En är att 2022 började med en lördag och V75 som omsatte 62 miljoner. En annan är ett lite mer oförmånligt jackpotutfall. Men i det långa loppet kan så klart inte den svenska travsportens finansiering hänga på kalendereffekter och utfallet av jackpottar. Man har kört lika många lopp, lika många tävlingsdagar.
När Maria Croon, VD på ST börjar förbereda för besparingar så vet hon vad hon gör. Och det är viktigt att man tar tag i det här på ett tidigt stadium, annars måste man hämta upp underskott med snabba och hastiga åtgärder som riskerar att skada så mycket mer än planerade och förberedda åtgärder. Från ATG förväntar jag mig åtgärder för att i första hand försöka få fart på spelet, i andra hand vara med och dela bördorna genom mer genomgripande besparingar.
Så här ser siffrorna ut för Januari 2023 jämfört med 2022
Bruttoomsättning
Nettoomsättning
Prispengar
Antal lopp
2023
1 079 049
278 637
47 709
480
2022
1 293 490
335 482
48 478
480
Var har man då tappat dessa pengar? I stort sett över alla spelformer är det jobbigt läge.
Enloppsspelen minus 12%
Lunchdubbel minus 17%
Dagens Dubbel minus 16%
V3 minus 14%
V4 minus 13%
V5 minus 20%
V64 minus 15%
V65 minus 30%
V75 minus 21%
GS75 minus 27%
V86 minus 1%
Topp Sju minus 28%
Det enda som klarar sig hyggligt är V86. Även med beaktande av en extra V75 förra året har ATG tappat där. Det har varit en omgång mindre V65, så raset där ser mer dramatiskt ut än det är. Skillnaden i prispengar kan hänföras till den extra V75-dagen förra året. Det är naturligtvis för tidigt att döma ut 2023 som ett förlorat år, men det har inte börjat bra.
Vad jag skulle göra? Jag skulle verkligen sluta drömma om fornstora dagar och börja modernisera spel och sport till en upplevelse som motsvarar moderna människors förväntningar. Sluta ödsla miljoner på att locka banpublik till travet. Xpresstravet på onsdagar kanske inte är så dumt om man vill vara spelfinansierad? Kan vi kanske korta V75 lite också? Två timmar istället för 2,5? Vardagstravet på V64 kanske också kan snabbas på lite och skapa något som tar 1,5 timme, precis som onsdagarnas spelform? Öka på spelupplevelsen för andelsköpare och andra genom mer smarta lösningar för att kunna rätta sitt spel. Locka kunder som köpt andelar att spela mer i enloppsspelen och Dagens Dubbel.
Jag skulle verkligen sluta drömma om fornstora dagar och börja modernisera spel och sport till en upplevelse som motsvarar moderna människors förväntningar.
I vanlig ordning när man föreslår en modernisering av sporten skriker en kör av dagens aktiva att de inte kan, att det inte går, att de inte vill, att man inte får och att de inte har någon lust. Det här görs inte för att jäklas med dem, utan för att trav skall vara något även om tio eller tjugo år som har en plats i människors medvetande.
Det kommer mer siffror, tabeller och jämförelser på mer detaljerad nivå kommande dagar.
En som jag bedömer det mkt rättvis historisk summering, följd av relevanta siffror för Jan 2023. Tack för en saklig och mkt bra lägesbeskrivning.
MC gör som du skriver rätt som i sin kommunikation nu förbereder sporten på att bistra tider väntar. Det som hände 2022, att alla i sporten egentligen ända fram till budgeten klubbades i mitten av december, hade intrycket att det KANSKE EVENTUELLT fanns 50 mkr att förbättra de aktivas medel med, sedan plötsligt var 70 mkr minusbudget för att behålla 2022-nivån får ju ALDRIG upprepas. Bättre då att vara öppen med det faktiska ekonomiska läget. Och det är ju att ST till 2024 måste ”hitta” MINST 100 mkr för att kunna lägga en budget som i stort sett kommer vara att fortsätta med 2022-nivån! Och det ska man alltså göra i en lågkonjunktur där folks reallöner/köpkraft sjunker märkbart på grund av inflationseffekter!
Jag har därför svårt att tro att travet 2024-25 kör på nuvarande antal ”årsöppna” banor och med nuvarande tävlingsvolym totalt sett. Enda möjliga räddningen är att ATG:s kostnadssida kan utsättas för ett stålbad på 300-500 mkr samtidigt som intäkterna endast går ner ”uthärdligt”.
Den alltmer brännande frågan som du berör, vart skattelättnaden 2019 har ”tagit vägen”, måste snart vara skållhet för Skarplöth att tvingas hantera/redovisa.
ATG måste kanske sluta ha som mål att vara ”nordens största spelbolag” utan istället satsa på att fokusera på hästspelen med dess höga nettovinstmarginaler på den omsättning som är ovanför där alla fasta kostnader för att driva spelet är tagna. En förlorad hästspelsmiljon i omsättning innebär väl storleksordningen 100 000 – 280 000 kr i förlorat spelnetto efter spelskatten är dragen (beroende på vilken spelform tappet gäller) om man räknar med att den miljonen ligger ”uppe på toppen” ovanför där alla ATG:s fasta kostnader för att driva spelet redan är tagna?!
Kommer det att ske? Det krävs i så fall sannolikt ett ”slå-näven-i-bordet-ingripande” från ATG:s styrelse där sportens minoritet lyckas övertyga den statliga majoritetsdelen i styrelsen att hästnäringen med dess många tusentals årsarbeten och ofta påpekade regionalpolitiska och sociala betydelse kommer att minska avsevärt i närtid med nuvarande ekonomiska struktur/ATG-leverans. Det scenariot kommer dessutom i så fall att spilla över i främst jordbrukssektorn med negativa konsekvenser där.
Det handlar i så fall om att definiera en ny kurs/inriktning för ATG som tar sin utgångspunkt i att prio 1 är att försörja hästsporten med dess tusentals årsarbeten (och de intäkter/värden dessa skapar för samhällsekonomin), inte vara ”nordens största spelbolag”.
Bra jobbat! Jag ser fram mot fortsättningen!
18 olika svenska banor har kört tävlingar under Januari, och de har delat på 50 tävlingsdagar. Jag har svårt att bedöma vad man kan spara på låta en bana vintervila tre månader om året, men kan konstatera att det på bilderna som visas från tävlingarna är mycket traktorer, stora snöhögar och en massa materiel som körs ut och skrapas av. Det är en del storys om heroiska banarbetare som hållit igång både ett och två dygn med en armada av traktorer. Riktigt vad det här kostar berättar man aldrig, men stora traktorer med förare brukar kosta 700-1000kr att hyra in, och jag har svårt att tro att sällskapen har en så mycket lägre kostnad för sina insatser.
Det kraftigt minskade skattetrycket som bara försvann är ju något som ATG borde pressas mer om. Hur kan de öka sina kostnader så väldigt att det bara försvann? Likaså är väl ATG skyldiga sportens aktiva att börja berätta hur mycket mer pengar de får därför att de betalat utvecklingen av Kasino och sportspel? (som därtill verkar hyggligt framgångsrikt och tar marknadsandelar). På samma sätt är man skyldig att börja berätta vad den danska satsningen egentligen ger, eller kostar. Hur ser det internationella spelet ut?
ATG har dubblat antalet anställda de senaste tio åren, och därtill ökat genomsnittskostnaden per anställd med 25%, så det är inte några i genomsnitt lågavlönade medarbetare som man tagit hem, t.ex. kundtjänst. Det är naturligtvis bra att ATG knyter till sig kompetens, men den skall ju också betalas.
Den där sista travspelsomsättningsmiljonen på toppen skulle jag inte ta för givet att den har den superbästa marginalen faktiskt. Tvärtom befarar jag att den kostar minst lika mycket som den smakar, om inte mer.