2012 kördes 930 tävlingsdagar och 9 111 lopp. Det delades ut 815Mkr i prispengar.
2021 kördes 878 tävlingsdagar och 8 361 lopp. Det delades ut 908Mkr i prispengar. Det är i snitt 1% ökning per år. Marknaden har reglerat detta genom att vi har 2000 färre starthästar som i sin tur renderat 15 000 färre starter. Antalet startande hästar per lopp har gått från 11,36 till 10,57. Prispengarna per startande häst har på detta sätt gått upp med c:a 3% per år.
Sedan 2012 har vi fått drygt 100 breddloppsdagar, med tämligen begränsade prispengar. Det har, tillsammans med färre körda ”vanliga” lopp, ändå skapat lite utrymme för satsningar på prispengarna. Den största förändringen som skett är införandet av ”startpeng”. Den var först 500kr, men är nu 1 500kr till alla oplacerade eller diskade ekipage. I lopp med högre prispengar, som t.ex. V75, är det 2500kr till alla oplacerade och diskade hästar. Det har tagit en stor del av budgetutrymmet.
En annan satsning man har gjort är satsningen på matlappar. 2012 såg en normal prisskala på ett lunchlopp ut så här: 25 000 – 12 500 – 8 000 – 5 300 – 3 200 – 2 000 – 2 000 – 2 000 = 60 000kr Idag är motsvarande skala 25 000 – 12 500 – 8 500 – 6 500 – 5 500 – 4 500 – 3 000 och så 5 x 1 500kr. Det blir 73 000 kr, men få känner väl att de prispengarna ökat med över 20%? Den som vinner får idag 34% av priskakan mot 42% för tio år sedan.
Vardagstrav kvällstid följer ett liknande mönster. Förstapriserna har inte ökat, utan ökningen har kommit på matlapparna och de oplacerade.
V75 har följt trenden att det skall plattas till. En silverdivision 2012 gav 150k till segraren och totalt 309k i prispengar. 2023 är det 125k i förstapris och totalt 288,5k i prispengar. Gulddivisionen har också fått sänkta prispengar, medan t.ex. Klass II gått från 206k i prispott till 260k. Förstapriset har ökat från 100k till 110k.
I övrigt: Unghästloppen i vardagstravet har fått lite bättre prispengar. I de största årgångsloppen har Premiechansningen förvandlat tidigare ”osynliga” premier till prispengar. Drygt 20% av ökningen av prispengar mellan 2012 – 2021 är premiechanspengar.
För 2023 har man skurit ned antalet tävlingsdagar ganska markant. Flest har Solvalla tappat, men de har fått behålla prispengarna för dem. Det har man investerat i flera av sina onsdagslopp som nu har 60k eller 80k i förstapris. Om ingen nödbroms dras så kommer prispengar per startande häst att öka under 2023, men det är i vissa utvalda lopp på Solvalla.
Spelet då? 2012 var ett dåligt år för ATG. Omsättningen sjönk, men man gjorde ett spelnetto på 3746Mkr och på det betalade man en skatt på 1319Mkr. Kvar till sporten och ATG:s drift fanns 2427Mkr.
2021 var spelnettot på hästspel i Sverige 4248Mkr. På det betalade man 841Mkr i spelskatt. Kvar till sporten och ATG blev alltså 3407Mkr. Nästan en miljard mer, vart har den tagit vägen? Lite grovt så har ATG tagit hälften för sina ökade kostnader (plus nettot för sportspel, kasino och den danska verksamheten). ST tog den andra halvan, gjorde 20% av dem till prispengar och resten har betalat det skuldberg man drog på sig 2019, plus lite administration och ökade anslag till banorna.