Viroid 2025 – mot framtiden Del 5

Det största hotet mot spelets nivå vad avser trav är inte starttider, antal lopp, om det visas i TV eller vilka spelformer som erbjuds. Runt hörnet väntar problemet att travsporten blir så liten att man inte kommer klara av vare sig kvantitativa eller kvalitativa mål. Spelmenyn som erbjuds blir full av hål. Om man vill ändra på det måste man ta tillbaka sin sport från mammons käftar.

ATG har betytt massor för svenskt trav de senaste 45 åren, och de kommer fortsatt betyda mycket framöver i många år till. ATG har ägts av Svensk Travsport, och ST har traditionellt haft en stor del av sin styrelse parallellt arbetande i ATG:s styrelse. Jag vill gå så långt att jag påstår att inte ett enda beslut som tagits i ATG:s styrelse har ST(C):s styrelse motsatt sig under dessa 45 år.

Väldigt mycket har handlat om pengar och ekonomi för hästsporten. Och vägen till pengarna har alltid handlat om att ATG skall kunna krama lite till ur spelandet genom att få göra lite ändringar. Det kan tyckas vara små detaljer, men sammantaget har sporten i rätt hög utsträckning satts på undantag för spelet. Jag behöver inte räkna upp allt, det har ältats förr, debatterats vid varje förändring.

Jag tror det är väldigt viktigt att sporten börjar ta tillbaka kommandot över sin sport. Att det är den som står i fokus i alla beslut istället för spelomsättningen och vägar att nå uppsatta mål för den.

Alla som gillar att följa vintersporten på TV ser att andra sporter inte har några som helst problem att ha en massa olika starttider varje helg för sina grenar. Sedan får spelbolag, TV-producenter, publiken, tablåplanerare etc, anpassa sig till det.

I travsportens värld har det alltid varit tryggt att ha ATG med i alla sammanhang. De har alltid haft idéer som man kunnat komma ut och presentera med vinkeln att det kan bli mer pengar på det här sättet. Det går hem i stugorna, alla vill ha mer pengar. Om det sedan verkligen var just det där som gav mer pengar är det sällan någon som mäter. Och visst är det bekvämt när ett spelbolag med sina dataresurser tar hand om knepiga saker, men vem äger det hela sedan?

Är det t.ex. rimligt att ett spelbolag äger sportdata som positioneringssystemet? Känner sig inte sporten då berövad på vad som är ”deras grej”? Och är det rimligt att ett spelbolag äger så mycket av  mediaproduktionen runt sporten? Är det rimligt att väldigt mycket av resultatrapporteringen på sportens hemsida handlar om odds på en massa olika spel, och på kronan anger vad alla potter uppgått till, värdet på streckspel efter varje avdelning och liknande?

Om travsporten framöver skall behandlas som något annat än ett ovanligt krångligt sätt att dra rätt rad på olika spel behöver den få utrymme. Debatten om jänkarvagnar skall inte vara ur ett spelperspektiv i första hand, utan först diskuterar sporten hur den förbättrar respektive försämrar önskvärda skeenden inom sporten. Sedan kan man säkert också hjälpa spelbolagens kunder att få information om hur och när dessa sulkys används i loppen, men det är sekundärt.

Travsporten måste ta kommandot över sin egen sport på punkt efter punkt. Det finns inget annat sätt att få den att växa. Spelare och spelbolag kommer att klara av det och spelet fortsätta utvecklas väl.

1 tanke på “Viroid 2025 – mot framtiden Del 5”

  1. Håller helt med. Tyvärr ser jag två megahinder för att ST ska kunna bli så proaktiva o snabbfotade som de behöver vara: komplicerad organisationsstruktur inkl beslutsprocess samt att man inte har den kompetens som krävs för att jobba med affärs-och produktutveckling inkl prissättning, avtalsförhandlingar etc. Det räcker inte längre med att kunna travsport, som självklart är den viktiga grunden för verksamheten, men nu behövs även andra kompetenser.

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.