V75-finaler

Det börjar åter pratas om hur man kan göra om V75, och samtidigt höja Solvallas status genom att alla finaler körs där. Det är kul att man börjar prata om sådant, men det finns ett antal saker att fundera över.

Olympiatravet är en final, där de hästar som placerat sig bäst i uttagningslopp (som kallas delfinaler) gör upp om en massa pengar mot några inbjudna hästar. Det är dock bara den högsta klassen som har final den dagen, för i övriga klasser är det inte final. Antiklimax så det förslår, klart att det skall vara finaler för alla då. Och den där omgången som körs i Norge skall naturligtvis vara kvalificerande dit, eftersom norrmännen spelar till vårt Olympiatrav.

En annan final är Sommartravets final. Ett lopp får bli avskedsföreställning för en sommarturné bland småbanor. I år är de veckan före Åby Stora Pris, som väl annars hade varit en rätt bra finalomgång? Det är också 11 dagar före Jubileumspokalen, somväl också hade varit en bra finaldag?

Vi kör en massa extra V75-omgångar, då det sällan är några regelrätta försök som är finalkvalificerande. Jag tror att många spelare blir lite besvikna när den där hästen som hjälpte dem att vinna en extra V75-omgång inte dyker upp i finalfälten. Hästar man vunnit på är alltid ens favorithästar, i evinnerliga tider.

Det finns ändå en del positivt med förslaget som kommit från Solvallas sportchef och ett antal tränare med självaste Stig H i spetsen. Alla så kallade meetings bör vara lika långa, innehålla lika många försök. Det behöver bli mer kontinuitet, och gärna någon finalomgång mer per år. Finalerna får gärna knytas till sportsliga höjdpunkter. Och då kan inte alla gå på Solvalla.

Det behövs dock lite mer. Under sommaren är V75 utsatt för hård konkurrens av vardagstravet. Sportcheferna runt om i landet sparar och snålar under vintern, för att sedan släppa loss en kavalkad av lopp med sexsiffriga förstapriser, vanligen för högsta klassen. V75 måste få vara den bästa sporten vi har. Sportchefer med fickorna fulla av prispengar borde kanske lockas att promota framtidens V75-vinnare. Ha lopp för t.ex. fyraåringar stängda vid 2-300.000 (det är skaplig klass, men inte årgångstopp), och 100.000 i förstapris. Motsvarande för treåringar, men kanske stängt vid 100-150.000. Det är ur de leden många kommande V75-hästar finns.

Med de extra V75-omgångar som körs så står de c:a 70 tävlingsdagarna för mer än hälften av ATG:s omsättning. De står dock inte för hälften av prispengarna, utan det stannar på runt en tredjedel. Det är storloppen som lyfter upp dem så högt. Utan Elitloppet, Derbyt och alla de andra storloppen hade andelen varit mycket mindre än så.

Det finns två genialiska saker med V75. Det första är att det är spritt över hela landet. Alla travintresserade har chansen att se V75 i verkligheten på hemmaplan. Alla har chansen att tävla. Transportbidragen hjälper till att locka fler hästar som annars sällan möter varandra. Det andra är att de klasser och divisioner som finns inom V75 är det genialiska med spelformen. Det finns lopp för många hästar, bara de har form och har tävlat bra i några starter. Att satsa på V75 är också att satsa på bredden.

Med det sagt vill jag påpeka att ATG borde övergå från att experimentera med V75 och istället vårda det. Om man tror på att sport och spel går hand i hand finns det utrymme för en hel del förändringar vad gäller att utveckla prispengarna på V75.

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att förhindra skräppost. Läs mer om hur dina kommentarsuppgifter behandlas.