Utveckla sporten för pengarna


I diskussionerna om hur de ännu inte säkrade 300 miljonerna till sporten skall fördelas, har man nu kommit fram till att 90 miljoner skall gå till travbanorna för att rusta upp dem. Jag är mycket rädd för att man på banorna bums sätter sig och planerar för hur man skall kunna fylla igen hålen i de hjulspår man redan kör i. Det kommer inte leda oss framåt.

En del talar om att med en modern arena så får vi tillbaka publiken. Det är kvalificerat svammel utan någon som helst bäring på verkligheten. När svenska folket listar vilka sporter eller evenemang man tycker mest om brukar travet hamna rätt långt ned. Det beror inte på arenan i sig, utan på sporten. Med dagens nöjes- och mediautbud så lockar det inte särskilt många att se hästarna i skiktet under V75-klass. Och V75 gillar man mest när det är helgens stora evenemang, med de allra bästa hästarna eller helt utan lokal konkurrens om publiken.

V75 på småorter under sommaren brukar gå bra, det är ett av årets stora evenemang där. Elitloppet, Sprintermästaren, Stochampionatet, Hugo Åbergs etc går också bra. Det är sådan klass på startfälten att man som travintresserad vill komma och se det, under en årstid då man vill vara utomhus. I övrigt hålls publiksiffrorna uppe av mycket kreativt räknande där rent av brevbäraren som kom med posten under värmningarna till lunchtravet räknas in. Antalet betalande åskådare under vardagstravet (allt som det inte står V75 på) är i paritet med vad små fotbollsföreningar långt ned i seriesystemet kan matcha.

Antalet tävlingsdagar då man faktiskt fyller restaurangen är lätt räknade på de flesta banorna. Av de tävlingsdagar man får sig tilldelade är det i allmänhet en hel del lunchtrav då det kommer mycket sporadiskt med publik. Det är breddtrav som inte heller lockar publik, och så är det ”utfyllnadsdagarna” då man är saxbana, eller då årstiden är mörk och trist. Novemer – Mars är det inte så kul startfält ärligt talat.

Jag vill därför påstå att så gott som alla banor har en egen Ebberöds bank i sina restauranger. Intäkterna från den räcker inte för att klara avskrivningarna på byggnaden, på inventarierna och för driften med uppvärmning, el, V/A etc. Det hjälper inte att det är dyraste maten i stan man serverar, det går liksom inte ihop ändå. På tok för få tävlingsdagar är en anledning, men också att restaurangen sällan är fylld ens när det är tävlingar.

Det här är något många travsällskap och dess tjänstemän har svårt att acceptera. Man fortsätter att gömma kostnaderna för restaurangen i de allmänna driftskostnaderna. På senare år har publiken rasat ned under nivån för när det egentligen lönar sig att ha totoluckorna öppna med personal, och personal som sköter entrén och försäljningen av program kostar mer än de drar in.
Att investera en massa miljoner i den här verksamheten är inte sunt. Vi kan bygga hur fina arenor vi vill, för att publiken skall komma så behöver travet bli mer populärt. Därför skall vi använda pengarna till att utveckla sporten först.

Jag påstår att det är rätt så långtråkigt på en travbana. Jägersro i lördags. Lopp 1 går planenligt iväg 14:45. Lopp 12 kom lika planenligt iväg 19:02, drygt fyra timmar senare. Ungefär 30 minuter av den tiden var det hästar på banan som tävlade. Ytterligare 30 minuter var det väl något spännande som hände i form av omstarter, vänta på att resultatet skulle tillkännages eller uppkörning till start. Drygt tre timmar var tid med diverse segerintervjuer, tips, oändliga nedräkningar till start, defileringar etc.

I helgen tittade jag på hästhoppning från Friends arena. Mycket mer folk där än på Jägersro, och tänka sig, när en häst red av banan efter förrättat värv så var nästa ekipage redan i färd med att förbereda sig på banan. 30 sekunder senare var man igång och hoppade. Publiken hade timmar av action och spänning framför sina ögon med mycket lite spilltid. Det är hit travet måste nå om det skall bli en publiksport. 2 timmar långa tävlingsdagar, och mycket mer tempo. Start var tionde minut. V64 på strax över timmen, lunchtravet avverkat på mindre än en timme, på en och samma bana.

Vad som behövs är möjlighet att värma hästarna någon annanstans än på stora banan. Det behövs kanske rent av frilansande hästskötare som kan hyras in på plats under tävlingarna för dem som behöver lite extra hjälp när tempot är högt. Stallen behöver kanske byggas om för att kunna sela ut fler hästar parallellt. Man behöver sannolikt tänka lite annorlunda, men kunde hästhoppningarna i Friends arena slå världsrekord i publik så inser alla vad som kan ligga i potten. Det direktsändes ju dessutom på TV, med fler tittare än V75 Direkt.
Och för aktiva som nu skriker om att det inte går, så tycker jag man skall fundera över varför det går i andra sporter. Det kan inte finnas någon stor nytta med att tillbringa så många timmar som möjligt på travbanan för människor som arbetar långt mer än 40 timmar i veckan. Komma hem lite tidigare, kunna vara hemma och jobba lite längre innan man åker. Kanske kan man slippa saxbanor på vardagarna, utan ha en bana som kör 18-20 och sedan en som kör 20-22?

Jag är väldigt säker på att om vi inte utvecklar sporten, så tävlar man snart om kaffeburkar ute på landsbygden, långt från TV-kameror och med endast byns lokala rednecks som publik. Att skruva på TV-koncept, spelformer, fler folk i TV-rutan, drönarbilder och starttider har inte alls samma effekt som att göra sporten actionfylld med bättre tempo.

2 reaktioner på ”Utveckla sporten för pengarna

  1. Bra tänkt det måste gå snabbare.
    Låt ingen kusk köra två lopp efter varann, då får lärlingar mera styrningar och kuskarna kan defilera när föregående lopp går i mål.

    • De får gärna köra flera lopp efter varandra, men får då kanske avstå från segerintervju. De där prisceremonierna har med tiden blivit rätt sega tillställningar och det är sällan särskilt många människor där för att hylla dem. Det kan kanske vara så att man kör segerdefileringen först, före intervjuer eller så får man göra en ”TV4” och ta dem direkt efter målgång när de vänder upp.

Lämna en kommentar