Utvändigt om ledaren, i det vi kallar dödspositionen…

South Dakota är en ödslig delstat i USA. Där bor knappt 800.000 människor, fördelat på en yta stor som halva Sverige. Mitt i denna ödslighet ligger en liten stad som heter Wall. 1931 hade man 231 invånare när man en dag fick en lysande idé. Man skulle erbjuda alla besökare ett glas isvatten, alldeles gratis. Och man skulle dessutom tala om det för alla. Så man köpte reklamplats runt stora vägar i alla 50 delstater för att berätta om sin generositet.

Idag har Wall årligen 2 miljoner besökare som stannar till där för att dricka ett glas isvatten alldeles gratis, och kanske dessutom tanka sin bil, äta en bit mat eller köpa en souvenir för att bevisa att man minsann också fastnat i denna turistfälla. En bra dag på sommaren serverar man 20.000 glas med gratis isvatten till törstiga besökare, 85 år efter att man fick sin lysande idé.

Smart marknadsföring behöver inte vara väldigt dyr.

Jag har tillbringat rätt många mil på svenska vägar, och aldrig har jag sett en skylt på ett fält som berättar att ”Här odlas foder till Robert Berghs V75-hästar”, eller ”Här föder Stall Zet upp framtida V75-segrare”.  En enkel banderoll som sitter uppe vid en stor riksväg eller europaväg kostar inte mycket, men det ses av 10-20-30.000 människor varje dag.  Genom att ge en högst enkel information, anknyta till något man känner igen (V75), så placeras det i medvetandet.

Ganska ofta åker man förbi bilar med hästsläp. Ibland hänger sulkyn bakom och visar tydligt att här är det en travhäst som är på väg någonstans. Men vagnarna är anonyma. Varför inte berätta vem man är, och om sina meriter? I sämsta fall kommer kanske någon fram till dig på macken och tyckte du körde förbannat illa förra tisdagen, men det finns ju chans att någon kommer fram och kramar dig för att det var du som gjorde att han vann tolvtusen i torsdags. Det är då man tar fram foldern om andelshästen man försöker sälja ut, och antyder att det är ett bra tillfälle att slå till.

I Sverige har vi nästan 2000 ATG-ombud. Tänk om vart och ett av dem, en enda dag om året, kunde få lite draghjälp av de aktiva? Det kommer dit någon med en häst, utrustning och börjar förklara vad allt är till för. Svarar på frågor, låter folk provsitta en jänkarbike, visa skillnaden mellan öppet och halvstängt huvudlag, visa hur man driver, förklara barfotaeffekten. Ger folk lite mer insyn i travets värld en vanlig fredagseftermiddag eller en lördag förmiddag. Ger folk som vunnit stort hos ombudet en anledning att köpa en häst och sätta den i träning hos dig.

Om någon missat det så upplever vi i Sverige just nu ett väldigt engagemang för vår miljö och vårt klimat. Att göra mindre avtryck på miljön ger större avtryck på människors positiva lista. Naturliga hästkrafter är hetare än de petroleumdoftande. Så, hur många travtränare eller travbanor har certifierat sig enligt ISO 14001? (Den handlar om systematiskt miljöarbete). Hur många har övervägt att Svanen-märka sin verksamhet? Hur många har trimmat sin personal i Eco-driving så fordonen man använder förbrukar mindre bränsle? Kör sina hästtransporter med miljöbränsle? Hur många har övervägt att skaffa en elbil, t.ex. en Tesla? Finns det laddstolpar för elbilar på banorna?

Om nu någon skulle ha gjort det, varför berättar man det inte för världen? Varenda ICA-handlare som bytt ut glödlampan mot en LED-lampa på personaltoaletten är noga med att berätta vilka oerhörda insatser de gör för miljön, men travets representanter är tysta. Antingen har man missat vad som händer i omvärlden, eller så är man väldigt blyg och försynt. Med tanke på hur det kan låta på en stallbacke tror jag inte på det senare alternativet…

Det finns en möjlighet till, att man berättat det på fel sätt så att väldigt få människor ser det. ”Det står på hemsidan” är ett vanligt svar bland företagare generellt sett, men kanske i synnerhet travtränare. Problemet är väl att så väldigt få går in på hemsidorna. Får man inte det svaret så kan det komma ”Det har jag skrivit på Twitter/Facebook/Instagram”. Ledsen, men det är lätt att missa sådant. Budskap som är viktiga och som man vill föra ut måste kommuniceras på många olika sätt. De måste upprepas många gånger, gärna av en positiv och optimistisk ambassadör.

Jag vet att det kan kännas lite tradigt och idéfattigt, men då och då måste man upprepa ”utvändigt om ledaren, i det vi kallar dödspositionen, finner vi Kamikaze Face” och ”bakom ledaren, i det vi kallar vinnarhålet, ser vi Örjan Hanover”.  Varje gång det förklaras, är det någon som får en aha-upplevelse.

1 tanke på “Utvändigt om ledaren, i det vi kallar dödspositionen…

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.