Fuskaren Souloy

Faktum är att det finns massor av kosttillskott till människor som många handlar utan att ställa sig frågan om vad det egentligen är. Nu vet jag att Proteinbolaget drivs av två seriösa killar som inte skulle drömma om att medvetet skicka ut något som inte var bra på marknaden. Men som alltid har också de en leverantör, som i sin tur har leverantörer etc. Alla elitidrottsmän som testas regelbundet vet att det inte är värt risken att använda något som inte deras eget förbund rekommenderat och köpt in. Tänk om man kunde tänka likadant inom hästsporten?

Det är annars svårt att välja i vilken ände man skall börja i den här trista historien med dopade hästar i Nordens största lopp för den äldre eliten, men jag väljer presskonferensen. Den var rörig när den utspelades på två ställen. Man hade kanske kunnat testa tekniken lite mer innan. Många stora media var där, både i Oslo och i Stockholm.

Det var dock en mycket klar signal till världens alla fuskare att i Norden samarbetar man. Det är inte ett litet förbunds resurser man står inför, utan fyra travförbunds samlade kompetens. Och när man kommer och utmanar regelverket i dessa länders allra finaste lopp, då åker man dit. Det vore mycket önskvärt om också länder som Tyskland, Holland, Belgien och Frankrike ville ansluta sig till det. Det är länder där man har en liknande syn på doping och där tävlingsutbyte över gränserna är väldigt vanligt. Då borde också arbetet mot doping kunna bli gemensamt.

Ganska många frågar sig om man testar tillräckligt mycket. Jag inser att det är en svår balansgång mellan hur mycket pengar som skall läggas på dopingtester och vad de faktiskt ger. Det kan kanske vara vettigare att lägga resurserna på att snabba upp processen för att ligga närmare fuskarna i tid när medel och preparat blir olagligt att använda, ta fram analysmetoder och fastställa rättssäkra gränsvärden.

Följ pengarna är en gammal devis när man vill avslöja något. Det är i lopp med mycket spelomsättning och/eller höga prispengar som det finns mest incitament att fuska. Det är kanske inte orimligt att i miljonlopp testa alla hästar före och efter loppet.

En rad olika människor antyder eller säger sig veta att det förekommer mer doping. Jag tycker då att det är konstigt att inte alla dessa människor som vet så mycket kan ta en bild på det. Alla har en rätt schysst kamera i sin mobiltelefon idag. På den är det också enkelt att spela in samtal som man hör. Lägga fram bevis. Jag är övertygad om att ST gärna tar emot sådant och går till botten med det.

Det ställs massor av krav på att testa äldre prov med nya analysmetoder. Jag tycker man skall vänta med det tills utredningen runt vad som skett i detta fall är klar. Det finns väldigt lite att vinna på att stressa iväg med panikåtgärder. Det är av flera skäl.

  1. Gränsvärden för kobolt är något relativt nytt. Det är inte säkert att det finns en juridisk grund för att fälla någon. Det finns ett reglemente vid var gällande tid som har varierat.
  2. Att långt efteråt spåra eventuell foderkontaminering, kosttillskott, boxkontaminering eller sabotage är helt omöjligt. Ett enstaka positivt prov strax över ett gränsvärde skulle endast solka ned någon, men svårt att fälla när inte olycksfall kan uteslutas.
  3. Det är dyrt att testa massor av prover. Det tas varje år tusentals dopingprover bara i Sverige.
  4. När man reser krav långt efteråt så finner man inte sällan att ägare som en gång fick prispengarna har avlidit, att det var en juridisk person som inte existerar längre eller att ägaren inte har några pengar kvar. Tränaren kan bedriva en helt annan, mindre skala på sin verksamhet idag eller har slutat. Det blir helt enkelt svårt att ställa alla till svars.

Om man vill tvätta byken ren kan det vara förödande med positiva dopingtester som det sedan inte går att fälla någon för.

Jag skulle ändå tycka att det så småningom var vettigt om man gick bakåt ett par år med prover från hästar som vunnit miljonlopp eller som satt svenskt rekord. Det är i mina ögon en rimlig avgränsning att göra. Jag vet inte hur många av dessa prover som finns kvar och vilken tid det tar att analysera dessa utifrån ett brett spektra.

Fabrice Souloy då? Jag antar att det nu tagits prover på åtskilliga av hästarna i hans träning, att han och personalen frågats ut, att man kan kontrollera kosttillskott och foder, att leverantörerna till honom kontrolleras. Tills vidare får han på sannolika skäl anses vara misstänkt, och Johan Lindberg gjorde alldeles rätt som stängde av honom i väntan på att utredningen blir klar.

Höga halter av kobolt förstör hästarnas inre organ. Hjärta, sköldkörtel, lever, njurar, mjälte, lungor och tarmar tar stryk, och en häst som utsätts för detta riskerar att bli totala vrak eller rent av dö. Under tävling i värsta fall.

Därför måste det bli en hård dom om inga naturliga förklaringar eller ett negativt B-prov dyker upp. Sannolikheten för det är inte stor. Jag har svårt att se svenska kuskar köra åt honom, svårt att se svenska hästägare ha häst i träning där och i längden svårt att se att det franska förbundet låter honom vara. De har ju redan upptäckt ett annat koboltfall i form av Lover Face som tränades av Souloy. Det utreds av franska förbundet just nu. Fransmän gillar inte heller fuskare. Fabrice Souloy är en fuskare.

Korta notiser per den 8:e September

Örjan Kihlström börjar vi dagens notiser med. Han började gårdagen med att kvala in Digital Ink. Sedan vann han ett tvååringslopp med Harmon Boko, tränad av Mattias Djuse. Efter ett galoppmisslyckande med Junior Magistrate så vann han med Bourbon Rain, tränad av Pasi Aikio. Nästa häst var Beppe Am som Roger Walmann tränar, och den vann så klart. Därefter åkte Örjan in och bytte häst till Standout som Tarzan Melander tränar, och det blev vinst igen. Första årssegern för denne häst. Sedan fick Örjan en liten rast, kanske berättade då Tarzan att allt bara är en lek, innan det var dags att köra omgångens största favorit, Uncle Lasse. Där läste han loppet helt fel till en början och hamnade instängd i rygg på ledaren. Men trollkarlen Örjan fick som på beställning lucka, och kvällens FEMTE seger kunde bärgas. Han avslutade sedan med att bli fyra med Count Respons, som Peter Untersteiner tränar.

Från Åby kan konstateras att man delade på segrarna mellan sig. Av det som verkligen stack ut där återfinns Veijo Heiskanens Raspberry Sky. Det är mycket vältränade hästar som Veijo tävlar med, och i en debatt där det sägs att det inte går att vinna från tråkiga lägen kanske någon skulle studera hur Veijo tränar. Det verkar ju som att en och annan av hans adepter tål en del.

Solvalla såg till att hålla de aktiva skadelösa efter att tävlingarna flyttats. Man stod för gästboxhyrorna, med betalade ut en tusenlapp per startande häst för att täcka transporter, och kuskar som fick längre att åka får ansöka om milersättning. Bra gjort i en tråkig situation.

Eftersom det inte var jackpot på V86 så var inslaget av belgare och finländare i vinstlistorna ganska blygsamt.

Svenska rekordtabellerna, är det inte dags för en reform där? Idag finns det över 250 rekord noterade, och då har man ändå inte tagit höjd för rekord på 800m-bana eller milebana. Det finns gott om rekord från före millennieskiftet, och det äldsta jag hittade var från 1967. Utländska treåriga ston över distansen 3000 meter eller längre. 1.28,0 lyder det på, och innehas av Lassie Hill, körd och tränad av Bertil Rogell. Känns inte oslagbart…

Lassie Bank är för övrigt mormors mormor till Mellby Apollo 1,3Mkr.

Gårdagens hjälte, Digger Smasher, slutade oplacerad, och det är bara att ta nya tag. Dagens hjälte är Forsyth Action som vi hittar i V64-6 på Boden. Han är född 2007. Började sin karriär lite lovande med en andraplats följd av en seger, men sedan tog det stopp. Hästen flyttades till Fredrik Persson som fick den i bra form och det blev en del segrar och framskjutna placeringar innan det ånyo tog stopp. Då hamnade hästen hos Enar Gustafsson i Boden som till en början hade många roliga stunder med en hel del framskjutna placeringar. Nu är det snart tre år sedan den vann ett lopp, och i sitt livs 94:e start förväntas heller ingen seger. Men kanske kan det bli pengar i alla fall.

Korta notiser per den 7:e September

V64-omsättningen igår blev 14,1Mkr. Det är i relation till andra dagar mycket. Men det delades ut nära 13,3Mkr till spelarna så det faktiska spelavdraget i omgången var inte ens 6%. Det är spelarna i tidigare omgångar som bidragit till detta genom att det blivit jackpot. Om det kan man tycka mycket.

Som alltid när det är jackpot så dyker det upp massor med vinnande mångfaldigade system från Belgien och Finland. Igår var inget undantag. 300.000kr till fyra kuponger i Belgien, 1,3Mkr på sju kuponger till Finland.

Jag har försökt fråga ATG via twitter om man kontrollerar att de håller sig inom systembegränsningarna, men inte fått svar. Jag har skrivit på fraga.atg.se, men där publicerar man inte den frågan. Det är ju inte så svårt att svara ”Vi har kontrollerat detta och hade inget att anmärka på”. Det här verkar vara en känslig fråga för ATG, så jag fortsätter fråga: Har ni kontrollerat att vinnarna följer era vadhållningsbestämmelser?

Att till punkt och pricka följa paragrafer har ju annars blivit Petter Johanssons paradgren.

V5 på Årjäng igår gav 60kr för fem rätt. Det är inte särskilt vanligt med så låga utdelningar på V5 som ju bara har en pott, även om det inte på något sätt är rekord. Men numera där V5 oftast är spel med lopp av ganska låg klass och närmast obefintlig expertbevakning så blir det allt mer sällan man ser det.

Solvallas bana tog mycket stryk av STCC-tävlingarna. Det går inte att köra där ikväll. Förra veckan avstod man tävlingar för att bygga racerbana på travovalen. Nu är det ju ingen större publik på onsdagarna, så det är väl inga större intäkter man går miste om när tävlingarna flyttas. Det måste ändå kännas nesligt i tider där man talar om nationalarena att inte ha en bana som uppfyller kraven för det den är gjord för.

88 anmälda till Oaks-försöken, 72 fick plats. 16 hästar, vars ägare, tränare, skötare, uppfödare och ägare till fadershingsten är besvikna över att bara ha fått betala men sedan bli snuvad på chansen att kvala in till det största treåringsloppet. De flesta är premiechansade hästar. 83.500kr på kontot räckte inte om startpoängen var låga, 735 poäng räckte inte heller, om startprissumman var låg.

Till Kriteriet var det än värre. 92 anmälade och 20 besvikna skaror runt hästar som likt Ferdinands matador inte fick visa sin tapperhet och sitt mod. 1082 poäng räckte inte, över 100.000kr på kontot räckte inte heller. Marc Elias pratade igår om något som jag tolkade som att man kanske kontinuerligt under året publicera en rank över hur man ligger till enligt det ranksystem som gäller till storloppen. Då ser alla med kriterieambitioner hur man ligger till och kan matcha hästen utifrån det.

Gårdagens hjälte, Aeronaut, knep en åttondeplats och fick sista matlappen, 2100kr. Med fyra nollor i de fem senaste starterna var det positivt. Dagens hjälte är redan en solskenshistoria. I Solvallas lopp 5 startar Digger Smasher, en nioårig valack, född 2007. Han gick premielopp 09, kvalades in 2010, men kom inte till start. Kvalades in igen 2011 och gjorde två starter som slutade med placeringarna 5:a och oplacerad. Kvalades in igen 2013 och började tävla. Vann några lopp med blygsamma prispengar, tog en del placeringar. Så i år har han blommat ut och hittills tjänat 134.800kr på nio starter. Ikväll tillhör han förhandsfavoriterna.

Travets publik

Det som står här nedan kan verka negativt, en dystopi. Det är det inte. Det är tvärtom en början på att visa hur man kan vända på den dystra trenden. Det kommer att ta tid. Det kommer inte att vara lätt, men jag tror det går. Låt oss börja med att definiera problemet.

Publikkrisen inom travet är en rätt så lång historia som hela tiden låtit ungefär likadant, ehuru med lite olika förklaringar till dess uppkomst. Det är alltid någon annans fel att publiken minskar. Någon som förstör ens egna ansträngningar. Jag tror att alla dessa förklaringar i sig har varit korrekta, det finns inte EN anledning till att publiken minskat. Framför allt har travet gått i otakt. Inte sällan för att sporten och spelet inte haft samma horisont i sina manifest, om man skall vitsa till det lite.

För att man skall kunna diskutera något på rätt sätt krävs dock att man har en korrekt bild av hur det ser ut nu, och den är långt mycket värre än vad som redovisas i de officiella publiksiffrorna. Ganska oblygt blåser man upp siffrorna med aktiva, personal som arbetar och journalister. Folk som går mellan stallbacken och publikplats räknas flera gånger, spädbarn i vagn räknas också. Antalet fribiljetter är hisnande många. Av de 1,2 miljoner som redovisas som publik är det högst en tredjedel som betalat en entréavgift. Av de som betalar entréavgift är det en väldig koncentration till V75 och några ytterligare bättre dagar med stora lopp eller traditionellt evenemangstrav.

Åtskilliga banor har mer eller mindre gett upp att försöka få några intäkter genom entréavgifter annat än när det är V75. Lunchtrav har nästan alltid fritt inträde, liksom eftermiddagstrav och rätt så ofta även saxbanorna. Till tävlingar på V64 är det inte sällan färre än 100 som betalar entré, inte minst på vinterhalvåret.

Situationen är så allvarlig att man snart helt måste ifrågasätta om man skall ha några stlörre permanenta publikfaciliteter på banorna. Det är kanske billigare att bygga upp något när det väntas komma någon publik? ”Proggaren” Hans Ljungkvist antydde ju i Wenngarndebatten att han inte var främmande för ett ambulerande tältprojekt.

Om man dristar sig till att försöka gå igenom de vanligaste angivna orsakerna till att publiken minskar så ser det ut så här:

  • Banorna är inte bäst på plats. I takt med fler och mer avancerade spelformer har tekniken för att presentera det på banorna inte alls hängt med. Som spelare famlar man i blindo. Inte sällan går det ut fler och bättre intervjuer och värmningskommentarer i ATG Live än på banan. Banorna sliter dessutom med bitvis ganska dåligt ljud, och risig täckning för WiFi och vanlig 3G/4G.
  • Mat och dryck anses inte prisvärt på banorna. Utbudet är rätt så begränsat och priserna inte sällan tilltagna i överkant. Den miljö där maten skall förtäras är inte heller så rolig utan har med tiden blivit otidsenlig och tämligen nedsliten. Det är långt ifrån alla restaurangplatser som ger en bra vy över banan. När det är större lopp så hissas priserna upp, och för de trogna stamkunderna är det svårt att få bord.
  • Flera jag pratat med berättar om hur stamgästerna glömdes bort i jakten på ny publik och maximerade intäkter. Årskorten blev de facto dyrare än att lösa entré. Man hade ingen fördel av att kunna boka bord till stordagarna före alla andra. Det var många erbjudanden som vände sig till nya besökare, men väldigt lite för den trogna publiken. Och för att citera en man: ”När man sedan gick i pension, och den där pensionsbromsen slog till, då var det inte så svårt att prioritera bort travbanebesöken”.
  • Travbanornas läge är generellt sett en bra bit bortom gångavstånd till bra kollektivtrafik. Ofta är det långt till det mesta. Skall man besöka en travbana måste logistiken ordnas, och då är det inte sällan man kommer på att man kanske skulle gå någon annanstans dit det är enklare att ta sig.
  • Travtävlingar är rätt så långa och sega tillställningar. Ja, jag vet att jag retar gallfeber på massor av människor när jag säger så. Å andra sidan kanske någon kan fundera på vad som verkligen krävs för att få en familj att lägga 5-6 timmar av en helg på att åka till en travtävling. Läs era bekantas facebookstatusar och se vad de hinner med på en helg. Att klämma in ett stort block trav där låter sig inte göras utan att ganska mycket annat får stryka på foten. Fyra timmar en vardagkväll är inte heller så attraktivt.
  • Fler och fler människor saknar anknytning till travet. De äger inte själv eller har någon bekant som äger en travhäst. De bor inte nära någon travtränare, de har ingen arbetskamrat som är amatörtränare. Det man vet om trav kommer från TV, men det är svårt att skapa ett djupare intresse där. Finns få att fråga hemma i soffan.
  • Spel på trav är för svårt att sätta sig in i, i förhållande till vad man vinner. Detär ett argument jag hört flera gånger från yngre personer. För höga spelavdrag, få hjälpmedel för optimalt spelande och spelformer där det i slutänden är mer tur än skicklighet om man vinner. De jämför med poker, casinon och vadslagning med fasta odds. Man kan tycka mycket om travet, men spelet är en bärande del för att hålla intresset uppe. Om ATG inte har den vassaste spelportföljen blir det ointressant för nya spelare att testa.

Om vi så lägger till Xpresstrav vid våra största travbanor där man som publik bara får se hälften av loppen live, och så att V75 förskjutits från att vara ett folknöje på lördagseftermiddagar till att försöka bli ett folknöje en bit in på lördagskvällen, då har vi en rätt tydlig bild av publikproblemet. Sammanfattning: Det är alldeles för bekvämt att sitta hemma och följa travet, lägga spel och må bra jämfört med att åka ut till banan.

En del saker går att åtgärda, annat är ganska hopplöst att ordna inom ett rimligt tidsperspektiv och med en hållbar kostnadsram.Travet måste kunna hålla sig kyliga här och inte tro att det går att renovera gigantiska restauranger och publikutrymmen, och så kommer publiken tillbaka. Det gör den inte, inte ens om man samtidigt avskaffar Xpress-travet och senare starttider. Det är 30 år av felpositionering vad gäller publik som skall tas igen, det kan mycket väl vara så att det tar 30 år att rätta till det, om man gör allt rätt.

Korta notiser per den 6:e September

Hundraoddsare på streckspel är inte så vanligt, men ibland händer det. Som igår på Färjestad då B.G. My vann V64:ans första avdelning. Det lade i sin tur grunden för att det blev jackpot på sex rätt. Det är ganska ovanligt på V64, händer ungefär 2 gånger på 100 omgångar.

Det skrällde även på Kalmartravet igår. V4 gav utdelning på fyra rätt efter att en ”nästan” 100-oddsare vunnit där.

På norske Bjerke gav V65 22kr efter en sällan skådad favoritparad i deras kriterieuttagningar.

Dagen efter derbyt är inget bra publikdag för travet. 700 personer på Kalmars kvällstävlingar, 600 på Rättviks lunchtävlingar och 900 på Färjestads V64. Hur många av dem som var funktionärer, tävlande, restaurangpersonal och media är skrivet i stjärnorna, men inte var det trångt på banorna.

I Färjestads första lopp återfanns treåriga kallblod med ringa erfarenhet. Max 20.000kr fick man ha tjänat. Fem startande. I det loppet spelas Björn Goop ned till oddset 1,04 med en häst som i sina tre tidigare starter i livet aldrig segrat. Även på plats spelades han ned. Nu gick det ju vägen, han vann, men vem blir glad över att få tillbaka 104kr på satsade 100. Spelarna måste vara tokiga.

Det blev aldrig någon hjälte utsedd igår, men för den som utsågs i söndags, Britt Hudson, gick det som befarat. Sist i mål av de felfria.

Dagens hjälte utser vi Aeronaut till. Han är idag en 9-årig valack som började sin tävlingskarriär hos Ji Frick som körde honom i de första starterna. Idag är han montéhäst och startar i Bollnäs V5-4 som är ett montélopp. Har lyckats vinna ett lopp som sådan i April förra året. I år har det på 10 starter blivit 15.800kr i prispengar, och en matlapp ikväll får nog ses som en framgång.

Bollnäs kör för övrigt två montélopp ikväll, ett för varmblod och ett för kallblod. Skönt för montérytterskorna (för det är mest tjejer som rider monté) att få två lopp på en resa istället för en. Nu är ju de flesta inte helt oävna i sulkyn heller, och det skulle vara kul om de fick någon sådan styrning ibland också. Jag har sagt det förr, tjejerna är travets framtid. Som hästägare, som tränare, som uppfödare, som kusk, som publik och som spelare. Från en rätt så blygsam position kommer de undan för undan att bli ungefär hälften av dessa viktiga roller för travet. De har kommit en bra bit på väg, men just inom körandet är det en rätt så lång väg att gå.

Korta notiser per den 5:e September

Readly Express infriade förväntningarna. Jorma Kontio körde vad som gick från början tills han satt i ledningen. Väl där var det inga problem, men den tuffa öppningen satt nog i benen, tyckte inte att det fanns så mycket sparat.

Tvån, trean och sexan i mål var premiechansade. Tre av sex prisplacerade. Det betyder att tvåan fick lika mycket som segraren, att trean fick en miljon och sexan fick 200.000kr.

Otrobanda vann Derbystoet efter ledning från start till mål. Peter Untersteiner tränar och kör. Otrobanda var premiechansad och ägarna kammade hem två miljoner för den segern. Trean, femman och sexan i mål var också premiechansade.

Det är i storloppen som alla ligor som har med pengar att göra avgörs. Att köra in en miljon i ett lopp motsvarar att vinna 30st V64-lopp, eller tio vanliga V75-lopp. Fram till igår var det 76 tränare som tränat in mer än en miljon hittills i år. Många proffstränare har kört in betydligt mindre. 81 kuskar/ryttare har kört/ridit in mer än en miljon hittills i år. Det finns en del rätt så kända namn som inte mäktat med det ännu.

Annars kändes trav en söndag efter V75 som vanligt lite sådär. Jag fuskade och hoppade över V4 samt början av V75. Det funkar inte för en familjefar att lägga all tid på travet. Jag vet inte varför vi i Sverige envisas med flera dagar långa tävlingar när det är ett större lopp. Fransmännen klarar av Prix d’ Amerique på en dag, Oslo GP, Copenhagen Cup och Finlandia är också en dag. Likadant med Olympiatravet, Jubileumspokalen och Hugo Åbergs. Varför gömmer vi det bästa på söndagarna för? Nu har inte TV-siffrorna kommit, men visst är det fler som ser travet i TV en lördag. Spelsiffrorna talar sitt tydliga språk. Totalomsättningen på söndagen är ungefär hälften mot lördagen.

Östersund körde breddtrav igår förmiddag. Det slog mig när jag tittade på spelomsättningen att det här med att ha spel på Vinnare, Plats, Tvlling och Trio i alla lopp verkligen slagit sönder spelpotterna. Det är väldigt små potter där två hundralappar på en femtonoddsare får oddset att rasa. Det fanns flera lopp där omsättningen på vinnarspelet inte kom upp i 15.000kr. Måste vi ha tvilling och trio i de loppen?

För den äldre eliten väntar snart finalen i Grand Circuit, sedan är det SM och Müllers kvar på svensk mark.Fyraåringarna laddar om för europaderbyt och sedan Breeders Crown och kanske också Solvalla GP. Treåringarna laddar för Kriteriet och sedan Breeders Crown. Tvååringarna skall snart få mäta sig i Svampen och Uppfödningslöpningen. Men det är inte så många storlopp kvar i Sverige. Transporterna ned till Frankrike tror jag blir fler än någonsin till Vincennes vintermeeting.

Korta notiser per den 4:e September

Hittills i år har vi på V75 sett 295 segrare (det blev dött lopp i någon omgång). 118 av dessa segrar har tagits av de fem kuskarna som ligger i toppen av kuskarnas egen V75-liga. Örjan, Björn, Erik, Johnny & Ulf står alltså för 40% av alla V75-segrar. Igår fick vi se några andra namn i listan i form av  Ken, Kevin, Marc & Markus som vann varsitt lopp. Men topp fem försvarade sin position genom att Ulf Ohlsson vann två lopp och Erik Adielsson ett.

Daniel Berglund, skrivandes speltips på Travnet.se, hade kontruerat ett system som såldes ut som andelar via V75 Tillsammans. 25 andelar som varvats 4 gånger. Det satt och 17,6 miljoner får de som köpte in sig där dela på. Jag lyfter på hatten, det var mästerligt tippat.

V75 på Jägersro och två av de stora tränarna på banan åker iväg för att tävla på annat håll. Conrad Lugauer körde finska derbyt med Sahara One och slutade tvåa. Joakim Lövgren for till Paris med Alfas da Vinci och blev också han två. Sahara One fick 60.000 euro i prispengar och Alfas da Vinci 26.250 euro, betydligt mer pengar än ett par V75-segrar med andra ord.

Dagens buse blev Markus Waldmüller som vid sin V75-seger drev alldeles för mycket. 4000kr och fyra veckors avstängning kom det att kosta. Också kända namn som Björn Goop och Erik Adielsson fick varsin tvåtusing i böter för förseelser i loppen.

14 startande fyraåringar i V75-4 resulterade i 10 galopperande. Sorgligt att se. På V4 innan V75 hittade vi ett treåringslopp med 100.000kr i förstapris. Sex anmälda, fem startande, två felfria. Sisten i mål fick 8.000kr för besväret. Lika sorgligt att se det också.

Gårdagens hjälte, Agrippina, var först utanför pengarna igår, vilket var väl godkänt. Hon var spelad till 288ggr pengarna. Dagens hjälte är Britt Hudson. En välkänd häst som tjänat hela 1,6Mkr, men har inte vunnit lopp sedan Augusti 2014. Nu är hon tio år och för den som undrar varför man inte skickat henne till aveln så kan det bero på att hon har Jigs Rapido som morfar. Det kan inte bli mer oädelt bland travhästar. Det är dock inte många förunnat att på två avkommor bli morfar till en miljonär. På mödernet återfinns dock det på sin tid vindsnabba stoet Lea Key några generationer bakåt. Idag möter hon bland annat Venkatesh som gör debut för Lutfi Kolgjini. Trots åtta startande är pengar en framgång för Britt Hudson.

Korta notiser per den 3:e September

Derbyhelgen drog igång igår på Jägersro med lunchtrav och V65 eftersom det var fredag. Ingen hade sex rätt så det blir jackpot. På V64 går den alltid ut nästföljande omgång om det inte är en söndag med grand slam, då går den ut dagen efter. Blir det jackpot en söndag med V64 sparas den till nästa söndag. På V75 går jackpot ut på lördagar, även om det är extra V75 emellan. På V65 går jackpot ut vid motsvarande omgång en vecka senare. Och V86 spelar vi inte mer än en gång i veckan, så där blir det rätt så logiskt med veckan efter. På V75 & V86 är gränsen för jackpot i lägsta vinstgruppen 15kr, på V64 är den 7kr och på V65 är den 20kr. Jag är inte väldigt imponerad av det glasklara enkla budskapet till spelarna.

Anledningen till att det blev Jackpot var att Conrad Lugauer och Mr Pellegrino skrällde till över 60 gånger pengarna, streckad på 0,28% av systemen. Det är så lite att det inte finns, nästan. Det var nioåringens andra seger i år, och den 16:e i karriären. Har sprungit in över en miljon. Slarvigt av spelarna att glömma bort den så.

Jackpot blev det också på V64 när Umåker passade på att köra BC-uttagningar, men då för att det blev för enkelt. BC-lopp med 70.000kr i förstapris fick en del av landets främsta kuskar fara upp dit och sedan att börja ordna med resor från Umeå till Malmö idag. Istället för att skapa lite feststämning i Malmö där massor av andra travintresserade samlats för årets derby. Jag skulle inte bli väldigt ledsen om det nästa år inte blev en sådan krock.

Gårdagens hjälte, Överste Scoop, erövrade en sjundeplats och en liten matlapp. Dagens hjälte hittar vi på V75, i avdelning två. Där startar Agrippina i sin 73:e start i sitt åttaåriga liv. Det är rikstotodebut, och hon har tidigare segrat en gång i sin karriär. Senast var hon tvåa i ett breddlopp.  Nu är hon enda stoet mot hingstar och valacker, bakspår från tillägg. Om hon vinner behöver Svenska Dagbladets bragdguldskommitté sätta sig och fundera. Ingen dröm är för stor.

Korta notiser per den 2:a September

Igår var det den 1:a September. I Sverige kördes trav på Dannero (lunch), Örebro (V64) och Skellefteå (sax). Största skrällen igår var Stefan Edin som på Dannero satte dit Iamsexyandiknowit till 23,70. Stefan segrade för övrigt dubbelt igår, vann också med Candy R.S. och den totala årsskörden av segrar ökade till 11.

Mest framgångsrik var utan tvekan Ove A Lindqvist. Han började med att köra åtta lopp på Danneros lunchtrav. Det resulterade i en seger. Sedan satte sig Ove i bilen och körde de 32 milen upp till Skellefteå. Om man kör enligt hastighetsbegränsningarna så tar det 3 timmar och 43 minuter, och då kan han ju rent teoretiskt ha klivit ur bilen och satt sig i sulkyn för att defilera till det första loppet han körde.

Den transporten taggade dock Ove så mycket att det blev hela fyra segrar på Skelleftetravet. Totalt fem segrar i Norrland inbringade hela 100.000kr i prispengar. Hur norrländska hyrkuskar får ihop ekonomin är en gåta, det är ju inte alla dagar som ger fem segrar.

En tanke: Det här med att kuskarna far fram på vägarna för att hinna mellan tävlingar, när kommer det leda till en tragedi?

Från vinstlistorna konstaterar vi att en svensk spelare satte V64 med tre spikar. Hade lämnat in sin rad 100 gånger och spelade endast V6. Det gav en bra bit över 600.000kr i vinst. Sedan var det som vanligt Belgien och Finland som vann mest, det var ju jackpot. Belgien norpade åt sig c:a 180.000kr enbart på högvinster, Finland plockade åt sig 1,2 miljoner via högvinster.

Jag har frågat ATG om de gör kontroll av att de utländska spelarna inte överskrider det högsta tillåtna antalet system, men de har inte svarat på frågan. Jag får väl bussa lotteriinspektionen på dem. De kan ju sätta fingret på avstängningsknappen om ATG inte svarar dem…

Från busligan konstateras att de högsta böterna igår var tre lappar på vardera 1.500kr. En gick till Kent Knutsson för en drivningsförseelse på en häst som slutade åtta… Två gick till tränare som glömt hästpasset hemma. Jag undrar fortfarande varför ett glömt hästpass skall vara så dyrt när det mesta övriga på banan är så billigt?

Från gårdagen minns vi annars mest Matteus Lillieborgs intervju med Stefan Hultman. Vilken genomvidrig sjukdom han drabbats av. Det måste vara tungt att se allt man byggt upp rasa samman, allt medan man sitter/ligger, inte kan se något, inte kan prata, inte röra sig, men vara fullt klar i huvudet. Och så den långa vägen tillbaka. Att med käpp lyckas gå till brevlådan såg han som ett framsteg, och jag hoppas att han får många rejält stora framsteg framöver nu.

Idag startar Överste Scoop i V65-3 på Jägersro. Han är sju år, valack och har startat 41 gånger i sitt liv och tjänat 78.000. Han har aldrig segrat. Fyra stycken tredjeplatser är det bästa i resultatväg. Idag möter han bland annat inte mindre än sex stycken treåringar över lång distans från spår 5. Efter en årslång formtopp där han lyckades tjäna pengar 16 starter i rad utan att vara bättre än trea, så har det kommit några plumpar igen på slutet. André Eklund skall köra hästen som vi idag utser till Dagens Breddhjälte, och Claes Bengtsson är den tålmodige tränaren

Jägersro har Derbyhelg och kör trav i dagarna tre. 34 lopp på tre dagar. Väderprognoserna skvallrar om mulet, en och annan regnskur, och på söndag eftermiddag mer rejält regn. Men ganska trevliga temperaturer. Jag noterade i programmet att man har en smårolig variant på entré. Entrén kostar 150kr vardera både lördag och söndag , men om man har ATG-kort, är kund hos Casino Cosmopol eller har köpt en V75-andel hos ombud för minst 100kr, så kostar det 75kr. Och på söndagen, derbydagen, har man med ICA som sponsor fått till att har man ICA-kort går två personer in gratis. Det finns med andra ord ingen anledning för skåningarna att inte åka till banan och se Readly Express vinna Derbyt.