Om att jämföra spel

Sedan ett par år så redovisar ATG insatsprocenten på sina streckspel, istället för hur stor andel av systemen som har streck för hästarna. Det är bra, eftersom system kan vara olika stora. Det ger oss också möjlighet att jämföra hur olika spelarkategorier värderat hästarnas chanser.

Halmstad 4:e Juli, V75-1 ser ut så här
Vi börjar med att räkna om insatsprocenten till vinnarodds enligt de spelavdrag som vinnarspelet har med formeln (1/insatsprocent)*0,8

Häst Insatsprocent  Odds
1 15,44% 5,18
2 0,42% 190,48
3 3,33% 24,02
4 2,28% 35,09
5 6,31% 12,68
6 2,67% 29,96
7 18,19% 4,40
8 2,97% 26,94
9 0,64% 125,00
10 45,93% 1,74
11 0,31% 258,06
12 1,51% 52,98
100%

 

När vi lägger till de eventuella vinnaroddsen för alla hästar är det lätt att göra jämförelser

Häst Insatsprocent Insats Odds V-odds
1 15,44% 5,18 4,90
2 0,42% 190,48 83,44
3 3,33% 24,02 22,34
4 2,28% 35,09 31,46
5 6,31% 12,68 10,86
6 2,67% 29,96 31,99
7 18,19% 4,40 3,70
8 2,97% 26,94 21,93
9 0,64% 125,00 51,57
10 45,93% 1,74 2,16
11 0,31% 258,06 91,11
12 1,51% 52,98 35,96
100%

Favoriten spelas tyngre av streckspelarna än av vinnarspelarna, de riktiga storskrällarna spelas mer av vinnarspelarna än av streckspelarna. Skillnaden mellan 1,74 och 2,16 i vinnarodds låter inte så stor, men om vi räknar om vinnaroddset till streckprocent så ser det ut så här:

Häst Insatsprocent InsatsOdds V-odds Oddsprocent
1 15,44% 5,18 4,90 16,33%
2 0,42% 190,48 83,44 0,96%
3 3,33% 24,02 22,34 3,58%
4 2,28% 35,09 31,46 2,54%
5 6,31% 12,68 10,86 7,37%
6 2,67% 29,96 31,99 2,50%
7 18,19% 4,40 3,70 21,62%
8 2,97% 26,94 21,93 3,65%
9 0,64% 125,00 51,57 1,55%
10 45,93% 1,74 2,16 37,04%
11 0,31% 258,06 91,11 0,88%
12 1,51% 52,98 35,96 2,22%
100% 100%

 

Skillnaden mellan 45,93% och 37,04% som andel av insatserna är rätt så stor.

Låt oss titta på V75-2:

Häst Insatsprocent InsatsOdds V-odds OddsProcent
1 3,76% 21,28 25,98 3,08%
2 4,13% 19,37 14,03 5,70%
3 13,96% 5,73 4,39 18,22%
4 3,98% 20,10 19,50 4,10%
5 17,40% 4,60 4,96 16,13%
6 12,60% 6,35 5,51 14,52%
7 2,25% 35,56 26,04 3,07%
8 3,55% 22,54 11,68 6,85%
9 8,17% 9,79 8,36 9,57%
10 26,33% 3,04 4,94 16,19%
11 2,27%
12 1,60% 50,00 29,85 2,68%
100% 100%

Samma mönster här. Favoriten spelas hårdare av streckspelarna, som också ratar de minst betrodda.

Publicerar vi motsvarande tabeller för övriga V75-avdelningar ser det ut så här.

V75-3

Häst Insatsprocent InsatsOdds V-odds OddsProcent
1 16,71% 4,79 4,69 17,06%
2 35,73% 2,24 3,46 23,12%
3 19,77% 4,05 3,88 20,62%
4 1,87% 42,78 26,27 3,05%
5 2,82% 28,37 15,76 5,08%
6 1,74% 45,98 30,04 2,66%
7 2,02% 39,60 23,14 3,46%
8 0,48% 166,67 51,70 1,55%
9 18,47% 4,33 3,56 22,47%
10 0,39% 205,13 74,23 1,08%
100% 100%

V75-4

Häst Insatsprocent InsatsOdds V-odds OddsProcent
1 51,14% 1,56 2,07 38,65%
2 6,88% 11,63 8,48 9,43%
3 3,08% 25,97 31,65 2,53%
4 1,59% 50,31 33,71 2,37%
5 1,51% 52,98 30,18 2,65%
6 18,27% 4,38 4,17 19,18%
7 2,71% 29,52 21,40 3,74%
8 3,32% 24,10 14,68 5,45%
9 2,86% 27,97 14,39 5,56%
10 4,95% 16,16 14,46 5,53%
11 3,27% 24,46 19,19 4,17%
12 0,41% 195,12 104,30 0,77%
100% 100%

V75-5

Häst Insatsprocent InsatsOdds V-odds OddsProcent
1 0,85% 94,12 65,88 1,21%
2 0,29% 275,86 173,13 0,46%
3 4,73% 16,91 12,36 6,47%
4 13,93% 5,74 4,48 17,86%
5 0,77% 103,90 73,56 1,09%
6 0,44% 181,82 87,75 0,91%
7 10,06% 7,95 5,48 14,60%
8 4,98% 16,06 19,82 4,04%
9 38,01% 2,10 3,47 23,05%
10 0,21% 380,95 232,29 0,34%
11 3,32% 24,10 19,45 4,11%
12 18,60% 4,30 3,85 20,78%
13 3,47% 23,05 18,98 4,21%
14 0,19% 421,05 184,41 0,43%
15 0,17% 470,59 156,90 0,51%
100% 100%

V75-6

Häst Insatsprocent InsatsOdds V-odds OddsProcent
1 21,13% 3,79 4,98 16,06%
2 4,98% 16,06 10,77 7,43%
3 2,14% 37,38 32,06 2,50%
4 4,07% 19,66 23,16 3,45%
5 8,84% 9,05 8,51 9,40%
6 2,65% 30,19 20,56 3,89%
7 21,70% 3,69 3,64 21,98%
8 0,59% 135,59 48,72 1,64%
9 8,03% 9,96 8,34 9,59%
10 6,58% 12,16 13,89 5,76%
11 18,85% 4,24 4,62 17,32%
12 0,43% 186,05 74,33 1,08%
100% 100%

V75-7

Häst Insatsprocent InsatsOdds V-odds OddsProcent
1 0,66% 121,21 55,80 1,43%
2 0,23% 347,83 173,57 0,46%
3 5,77% 13,86 8,61 9,29%
4 3,78% 21,16 16,98 4,71%
5 3,22% 24,84 13,03 6,14%
6 1,59% 50,31 34,22 2,34%
7 5,43% 14,73 16,11 4,97%
8 42,88% 1,87 2,97 26,94%
9 0,25% 320,00 163,71 0,49%
10 9,66% 8,28 5,69 14,06%
11 24,41% 3,28 3,15 25,40%
12 2,13% 37,56 20,51 3,90%
100% 100%

Hela tiden syns samma mönster. Favoriten och någon eller några ”idéer” som kanske kommer från någon tidning eller betaltipstjänst spelas hårdare av streckspelarna, medan vinnarspelarna jämnar ut skillnaderna mellan favoriter och de minst betrodda.

Det kan vara en psykologisk effekt hos vinnarspelarna att man tycker det är roligt att gå till luckan och hämta ut även när en skräll vunnit, respektive att man inte tycker det är värt att spela en favorit som ger så lite tillbaka.

Det kan också vara så att streckspelarna tvingas ta ställning i högre grad eftersom streck i matematiska system blir väldigt dyra.

Igår bedömde streckspelarna vinstchanserna mest rätt. 3,6ppm mot 1,8ppm om man multiplicerar insatsprocenten för respektive spelform i alla sju avdelningar. Vinnande rad var 7-5-2-2-8-7-8

Det är inte alltid det är så, en omgång bevisar ingenting, men det är intressant att se hur streckspelarna värderat vinstchanserna när man gör sina övriga spel. Det finns en del fynd att göra.

Okontrollerat spel med usla villkor

På självaste Kolmårdens djurpark sprang jag på spel som anordnas av kommersiellt företag med riktigt usla villkor för spelaren. Det handlade i detta fall om chokladhjul.

Hjulet hade 100 nummer, från 1 till 100. Att satsa på ett nummer kostade 7kr. Spelade man 20 nummer kostade det 5kr/nummer. Priset bestod av en stor förpackning med runt två kilo choklad av den typ man t.ex. kan hitta i butikernas sortiment av lösviktsgodis som brukar säljas för 79:90/kg när det inte är extrapris.

160kr i vinstvärde delat med 700kr i insats = 22,8% återbetalning. Med 500kr i insats, förutsatt att alla som spelar köper minst 20 nummer blir återbetalningen ändå generande låga 32%. Ett av dessa chokladhjul låg i Bamses värld och kallades för Krösus-hjulet, och det var väl precis vad det var…

Nu är det inte särskilt unikt att det arrangeras spel på detta sätt. Det återfinns på en rad olika evenemangsparker, ambulerande tivolin, marknader, stadsfester, festivaler och liknande. Mycket okontrollerat, med en totalt obefintlig spelsäkerhet, med relativt usla villkor för spelarna och med väldigt otydliga förmånstagare från överskottet. Det omsätts rätt så stora summor kontanter, i många fall helt utan redovisning.

När man talar om spelutredningar, spelmonopol, illegala aktörer, EU-regler etc så vore det klädsamt om man höll rent framför den egna dörren.

Travportföljen – ett projekt som travet inte behöver

Jag har i min hand ramarna till ett projekt som man kallar Travportföljen. Det är något som ST jobbat fram tillsammans med TR Media (Travronden) och företaget Trade In Sports.

Syftet är att spel/sportintresserade skall få upp ögonen för att äga häst, och att få igång en tävling där man köper och säljer andelar i olika hästar under sex månader för att se vem som får bäst avkastning. Fotbollstävlingen ”Drömelvan” står som förebild.

Ju mer jag tittar på upplägget, desto mer anar jag att det är en flopp av smått monumentala dimensioner. Det kan vara så att Travrondens försök att sälja hutlöst dyra pikétröjor till förra årets Elitlopp kan ses som en framgång i jämförelse med det här. Jag skall försöka förklara varför.

  • Själva upplägget bygger på att Travportföljen leasar en del av tävlingsrätten i ”kända topphästar” för en summa pengar som finansieras med andelarnas initiala pris. Redan här kommer man stöta på problemet med att hästägare kanske inte vill leasa ut tävlingsrätten i hästar som kan tänkas gå ihop sig. Sådana hästar brukar ha ett tungt lass att dra i form av att finansiera alla andra hästar som ägaren har. Jag tror man får svårt att hitta tillräckligt intressanta hästar.
  • Varje häst skall delas upp i 2000 andelar med ett genomsnittligt pris av 60kr, och för att det skall bli någon form av marknad med andelar att tala om kommer man att behöva ett antal hästar. Det betyder massor av andelar att sälja. Hur mycket marknadsinsatser skall man lägga på detta?
  • En andel berättigar i 1/2000-del av 50% av hästens insprungna pengar. Blir hästen fyra på V75 och tjänar 15.000kr får alltså varje andel 3,75kr. Skulle man äga en premiechansad unghäst som går och vinner kriteriet eller derbyt med en prissumma på 4 miljoner, skulle det innebära 1000kr till vardera andelsägare i Travportföljen. Det är en lite för dålig uppsida (och vi skall nog inte hoppas för mycket på att det dyker upp premiechansade derbysegerkandidater bland andelshästarna). En häst som det sålts 2000 andelar i, för 60kr/st, totalt 120.000kr behöver alltså under sex månader springa in 240.000kr för att det skall gå jämnt ut.
  • Utöver själva prispengarna så lockar man också med priser till dem som lyckas köpa och sälja smartast så att man får högst avkastning. Jag är väldigt skeptisk till att särskilt många vill låsa upp en massa pengar i detta som har rätt usla förutsättningar att ge en vettig avkastning (de flesta travhästar i Sverige går inte ihop) och därtill lägga en massa tid på att trada andelar för att vinna en T-shirt, en keps, ett diplom och två biljetter till Elitloppet, eller vad nu priset är.
  • Det här projektet låser upp en massa pengar under lång tid. Pengar som inte kommer omsättas på spel. Det behöver byggas upp en administration för att ta hand om försäljningen av andelar som kan bli rätt så omfattande.
  • Själva upplägget leder till att mycket kortsiktiga spekulanter kommer pressa hårt på att hästar startas mycket frekvent i så många penningstinna lopp som möjligt. Andelsköparna står ju inte för tävlingskostnaderna i form av transporter, anmälningsavgifter, provisioner till kuskar och tränare, resekostnader för medföljande personal, gästboxar eller veterinärräkningar. Om hästen är slut som tävlingshäst efter sex månader bryr sig ingen andelsköpare, de har inget att hämta på att spara på hästen.
  • Hästar kommer att behöva säljas in och sedan finns där besvikna andelsköpare när gaffelbandsskadan är ett faktum. Här finns ju en risk för att en del skador mörkas lite och inte ”upptäcks” förrän andelarna är sålda.

Sammantaget kan jag inte se det här som något annat än en stor koloss som springer barfota på isbana. Det är för dålig chans till vettig avkastning, det tar en massa mediautrymme, det kräver en massa engagemang och det är väldigt långt ifrån att ett kompisgäng går ihop och föder upp en egen travhäst eller köper en unghäst. Konverteringen till riktig hästägare kommer nog att vara kusligt låg bland andelsköparna.

Sluta fjäska för travets frälseadel

Färjestads gulddivision på Lördag med 250.000kr till vinnaren lockade 12 hästar att anmäla sig. Hälften av dem kom från Stefan Melanders och Catarina Lundströms stall, och trots lite låga poäng så kom de ju med eftersom det inte var fler som anmälde sig. Tyvärr kommer det en del gliringar till Tarzan och Cattis, men de kan inte hjälpa att ingen annan anmäler sig till loppen. Snarare är de värda en guldstjärna för att de vill tävla med sina hästar, och inte räds för att låta dem möta varandra trots att endast en kan vinna.

Det här skall vara det bästa vi har i Sverige. Det är gulddivisionen som har mest prispengar och som det är mest prestige att vinna. Och så ser det ut så här. Det är ingen ovanlig situation, utan vi ser det här komma då och då i högsta klassen.

En titt i propositionerna visar att det är hård konkurrens om högsta klassens hästar kommande vecka. Utöver Färjestads gulddivision på lördag så kör Bollnäs ett snabblopp med 100kkr i förstapris på tisdag. På onsdag kör Lindesberg ett snabblopp på V86 med 100kkr i förstapris, och under sprintermästarkvällen dagen efter kör man ett snabblopp med återigen 100kkr till vinnaren, innan det är en ny gulddivision på lördagen i Halmstad med sedvanliga 150kkr till den som är först i mål. Därtill skall läggas stayerlopp på Färjestad, Lindesberg och Halmstad med höga prispengar där högsta klassen är välkommen.

Hur har sportcheferna runt om i vårt rike tänkt sig att det här skall gå ihop? Lägger man verkligen prispengarna på rätt hästar när man dundrar ut feta prischeckar till ett mycket litet underlag av startande hästar, som i många fall passerat zenit i sina karriärer? Det vore kanske bättre att ställa över något eller några av dessa snabblopp och förstärka prispengarna i andra sammanhang?

Det här är ju lopp som vänder sig mot samma hästar som nyss tävlat om 3 miljoner i Elitloppet, om 500.000kr i Sweden Cup, om 750.000kr i Jämtlands stora pris, om en miljon i Boden och som har 600.000kr i Årjäng och en miljon i Hugo Åbergs att tävla om i närtiden, utöver lopp i Finland och Norge med liknande prischeckar. Prispengar som det är få hästar förunnat att tjäna under ett helt liv som travhäst. Det saknas sannerligen inte möjligheter för högsta klassen att tjäna pengar, och för dem som passerat toppen på sina karriärer finns det åtskilliga lopp med normala prispengar att välja mellan.

Jag tycker att man borde skifta om och lägga prispengarna i klasser där det vanligen är väldigt många anmälda till loppen, så att de bästa i de klasserna kan klättra vidare mot toppen. Till Kalmars tävlingar igår hade t.ex. ett amatörlopp med 25.000kr i förstapris fler anmälda hästar än Brons, Silver, Guld och Stoeliten. Det är ingen ovanlig företeelse, utan så ser det ut nästan varje vecka. Flest anmälda har lördagsloppet, sedan finns något eller ett par ramlopp som lockat fler anmälda än de betydligt mer penningstinna högre divisionerna inom V75. Det borde vara en signal för sportcheferna att vikta om i sin portfölj.

Lika villkor måste vara livskraftiga

ATG, tillsammans med sina ägare Svensk Travsport och Svensk Galopp, har presenterat rapporten Lika Villkor om hur de ser på hur en öppen, men licensreglerad, spelmarknad skulle kunna fungera.

Det är en kavalkad av siffror och mellan dem rätt märkliga argument för att statens intäkter skall räddas. Siffrorna är i sig rätt. Antaganden om hästsportens intäkter om man inte gör något, eller lämnar hästsporten utanför är också korrekta. Det är områden som man behärskar.

Däremot är insikten i villkoren för spelbolag och spelare häpnadsväckande usel.

Det finns tre siffror som är stödben för hela skriften:

  • 90% föreslås som högsta återbetalning vid spel.
  • 20% av spelavdraget föreslås som skatt
  • 5,6% av omsättningen på hästspel föreslås tillfalla trav- och galoppsporten utöver skatten på spelavdraget.

Jag skulle vilja se någon anordnare av nätpoker överleva om man har en rake på 10%. Jag skulle vilja se något nätcasino försöka anordna roulette med 10% spelavdrag, eller skruva reglerna så hårt att Black Jack ger 10% netto till banken. Risken är mycket stor för att spelarna kommer fortsätta spela hos olicensierade aktörer med sådana villkor. Jämför man med Casino Cosmopol som på t.ex. sin roulette har 98,65% återbetalning kommer det bli oerhört tufft att konkurrera.

En spelskatt på 20% av spelavdraget, men där folkrörelserna är undantagna föreslås. Det är en hög skattesats sett ur ett internationellt perspektiv, även om ATG med världens högsta spelskatt kanske drömmer sig dit. Jag skulle föredra en betydligt lägre skattesats, som också folkrörelserna skall betala. Det anordnas väldigt mycket spel av främst våra idrottsklubbar. Det är chokladhjul, matchlotterier, adventslotterier, stora reselotterier etc. Ganska oreglerat, ganska okontrollerat och med stundtals väldigt aggressiv marknadsföring. Om folkrörelserna vill freda sig kan en spelskatt vara en rimlig avgift att betala för att styra upp verksamheten som pågår. Spelformer som Bingolotto och Postkodlotteriet styrs av olika bolag och stiftelser med väldigt liten insyn i var pengarna tar vägen.

De sluga hästsportmänniskorna har också räknat ut att om alla aktörer som anordnar hästspel betalar 5,6% av sin hästspelsomsättning, utöver spelskatten, så kommer deras finansiering att vara säkrad även om ATG blir bortkonkurrerade. Det kommer garanterat leda till att hästspel kommer minska, för det kommer vara det absolut sista som spelbolagen då vill marknadsföra. 5,6% ab bruttot motsvarar mer än 37% i skatt på vinnarspel med 85% återbetalning. Lägg till de 20% spelskatt och spelbolaget kommer betala mer än hälften av spelavdraget. Skall en andel av spelet vikas för anordnaren behöver man betydligt lägre spelskatt än 20% generellt.

Skall man fundera mera, så varför skall inte Orienteringsförbundet få 5,6% av spelet till deras tävlingar? Och Kanotförbundet? Till och med sporter med mer pengar, som golf och tennis skulle säkert inte heller tacka nej till 5,6% av spelets omsättning.

Det kommer säkert också att bli konflikter runt vad dessa pengar skall gå till. Jag vet inte om spelbolag är särskilt intresserade av att rusta upp arenor. Till och med sportens eget spelbolag ATG har visat sig sällsynt ointresserade av att bry sig om banornas väl och ve, och jag kan tänka mig att spelbolag med investerande aktieägare i ännu högre grad vill att pengarna skall användas mer till spektakulära tävlingar som lockar till spel och medial uppmärksamhet hellre än något annat.

Skall man sammanfatta det hela så är skriften ”Lika villkor” ett fjäskande och rövslickande på staten från hästsportens sida. I sin iver att vara präktiga och klassens ordningsman har man helt tappat orienteringen på spelmarknaden. Staten erbjuder ju via sitt spelbolag Svenska Spel redan villkor som är vida bättre än vad ATG tycker att man skall få erbjuda. Det gör man för att möta internationell konkurrens.

Istället för att statens direkta intäkter skall försvaras borde man presentera de indirekta intäkerna. Skatt och sociala avgifter från tusentals anställda på landsbygden. Drivmedelsskatter från åtskilliga kubikmeter diesel varje tävlingsdag. Skatten från alla anställdas arbete i spelbutiker som lever på provisionen. Skatten från alla andra anställda inom stuterier, jordbruk som odlar foder, veterinärkliniker och så alla som sköter banorna. Utan ett livskraftigt trav kommer en stor del av landsbygden att dö.

Sommarens hästfester Juni

I morgon är det första Juni, början på sommaren och travfesterna. Egentligen är väl Elitloppet själva starten, men det ligger inte i sommarmånaden Juni vilket man fick erfara igår när regnet och kylan höll Solvalla i ett hårt grepp.

Så vad har då sommaren att erbjuda?

Jag har kikat lite i kalendern och hittat en rad guldkorn.

2:a Juni Jägersro kör V64 med bland annat en Rikstotolopp Klass II med 100.000kr i förstapris

3:e Juni Kalmar kör V86 som man tog över från Tingsryd. På programmet står två rikstotolopp, Klass I och Diamantstoet med vardera 100.000kr i förstapris.

4:e Juni är det Eskilstuna som kör V64 och man kryddar då med Sundbyholms Jubileumslopp eftersom man fyller 60 år i år. Stängt vid 660.000kr och 100.000kr i förstapris.

5-6:e Juni är det Östersunds stora travhelg. På fredagen börjar man med ett damlopp som har 150.000kr i förstapris och ett stayerlopp med likaledes 150.000kr till vinnaren.
På lördagen är det V75 med Jämtlands stora pris som höjdpunkt. 750.000kr i förstapris i det loppet.

Är man inte där så rider man Nationalsdagsgaloppen på Gärdet mitt i Stockholm.

7:e Juni bjuder Axevalla på V64 och man slår på stort. Kronprinsessan Viktorias lopp stängt vid 500.000kr med 100.000kr i förstapris, en försök till Bronsdivisionen och så Guldstoet för treåriga ston med hela 350.000kr i förstapris. Jag undrar om toppkuskarna är så glada över att Östersund lagt sina tävlingar så sent, det blir svårt att hinna ned till Skara om man vill sova något.

8:e Juni har Mantorp V64 och det är dags för Ina Scots ära. Ett lopp för fyraåringar med 200.000kr i förstapris.

10:e Juni är det Solvalla som har V86 och man har två rikstotoförsök på agendan. Klass II och Diamantstoet med 100.000kr i förstapris.

13:e Juni kör Boden sin stora V75-dag. Den toppas av Norrbottens Stora Pris med med en miljon i förstapris.

Strömsholm har galopptävlingar denna dag, en enda årlig tävlingsdag över hinder.

14:e Juni är det dags för Oslo Grand Prix och alla aktiva skall försöka transportera sig dit. Många fina lopp i Oslo och många miljoner att köra om.

16:e Juni kör Romme V64 med uttagningarna till långa E3. Det första årgångsloppet för treåringarna där vi får se om tvåårstopparna fortfarande står sig, eller om det kommer ny kungar och drottningar.

17:e Juni 800m-banan Åmål kör V86 med Klass II och Diamantstoet som har vardera 100.000kr i förstapris.

18:e Juni har Dannero midnattstrav med V64. Man har fått sig tilldelat ett försök i Diamantstoet med 100.000kr i förstapris.

19:e Juni är det Midsommarafton och på Hagmyren körs Roger N Olssons minne för femåriga kallblod med 100.000kr i förstapris.

20:e Juni har Rättvik midsommartrav V64 med Midsommarloppet. Ett snabblopp 100.000kr i förstapris.

Skellefteå kör också trav då, de har V65 som innehåller ett stayerlopp med 100.000kr i förstapris.

Oviken kör sin första tävlingsdag av de tre man har till förfogande.

21:e Juni har Kalmar traditionsenligt V75-tävlingarna med Kalmarsundspokalen som höjdpunkt.

Denna dag kör också Arvika den första av sina fyra tävlingsdagar för året.

22:a Juni kör Halmstad V64 med uttagningar till Stosprintern. Dessutom ett genrepande lopp för de fyraåriga hingstarna och valackerna över 1609m med 100.000kr i förstapris.

24:e Juni har Vaggeryd får V86. Diamantstoet och Klass I-försök står på programmet med 100.000kr vardera i förstapris.

26:e Juni börjar Färjestad en bra helg med final i Diamantstoet som har 200.000kr i förstapris och så är det E3 Consolation.

Lycksele inleder sitt sommarmeeting med första dagen av de tre årliga travdagar man har.

27:e Juni är det V75 på Färjestad som är finalomgång för alla klasser, och som sedan förgylls av två E3-finaler som har vardera 900.000kr i förstapris.

Denna dag kör man också Kymi GP i Finland, ett sprinterlopp som brukar ha en fet prischeck till vinnaren.

Oviken kör sin andra tävlingsdag av tre för året.

29:e Juni börjar Bollnäs med Sleipnerdagarna. Lopp för treåriga kallblod med 100.000kr i förstapris, Likaså 100.000kr i förstapris i ett lopp för kallblodiga 3-5-åriga ston och så är det dessutom svenskt mästerskap för kallblodiga ston med hela 250.000kr i förstapris.

Lycksele kör sin andra travdag av tre för året.

30:e Juni fortsätter Bollnäs med Slepnerdagarna och kör då Bengt Ivarssons minne, ett snabblopp med 100.000kr i förstapris. Man kör Sleipners Elitlopp för alla kallblodiga, också det med 100.000kr i förstapris. Här får vi nog se Månprinsen A.M. Prinsessan Madeleines pokal för fyraåriga kallblod med 150.000kr i förstapris och Linje 5 för femåriga kallblod med 150.000kr i förstapris avslutar denna högtid för kallblod.

Många andra av våra mindre banor kör endast under sommaren, så det kan vara läge att passa på att besöka banor som Lindesberg. Visby, Åmål, Vaggeryd.

Även våra nordiska grannländer har en del mindre banor som kör sommartävlingar. Norge har 11 travbanor, Danmark har 8 banor. I Finland har man hela 43 travbanor, och många av dem är riktigt små med ett fåtal tävlingsdagar per år, mestadels på sommaren.

Travbanor finns också i många andra länder. I Estland har man en bana i Tallinn, Tyskland har flera banor, liksom Italien, Holland och Belgien. Österrike, Slovakien, Malta, Mallorca och Kanarieöarna har också travbanor. Störst av alla travländer i Europa är dock Frankrike med mängder av banor och det kan tävlas på ett dussin banor varje dag.

Åker man till USA eller Kanada finns det också där en del travbanor. Håll utkik efter så kallade State Fairs, marknader där man ställer ut djur som bönderna fött upp, säljer sockervadd, tävlar om godaste äppelpajen och tävlar runt en mer eller mindre improviserad travbana med sina hästar. Ibland är travbanorna så smala att den inlånade startbilen bara kan ha ena vingen utfälld.

Australien och Nya Zealand hör också till de travande länderna i världen, ATG visar en del sådant på vardagsförmiddagarna där man kan få se stående start.

Vad är travstatistik?

Det görs en väldig massa statistik runt travet i stugor och hyddor. Ganska lite av den statistik som görs är särskilt detaljerad. Det blir för de flesta för komplicerat att dela upp den och hålla isär olika typer av lopp med olika förutsättningar. Resultatet blir att man som spelare blir grundligt lurad när man tar sin ihopsamlade statistik och applicerar den på alla lopp.

Låt mig ge några exempel på klassiska fällor.

Spårstatistik lägger spelarna många timmar på att sätta samman och studera, men jag har hittills i mitt liv aldrig sett någon sådan statistik som är korrekt.

Det första felet man gör är att klumpa ihop alla typer av lopp.Vi har t.ex. montélopp som startas med 10 hästar i bredd bakom bilen eller handikapplopp med 15 bakom bilen där högre startprissumma medför sämre startspår. Dessa lopp skall ovillkorligen särredovisas. De kan inte klumpas samman med andra typer av lopp eftersom förutsättningarna avviker för mycket. Även finallopp där spåren valts utifrån placering i loppet bör man plocka ut, även om det inte är så många lopp per år.

Ett annat fel man gör är att inte ta hänsyn till att hästar stryks och att andra därför får ett annat startspår, vanligen bättre.  Inte heller tar man hänsyn till att vissa lopp inte är fyllda.

När det kommer till voltstart och tilläggslopp så brukar de flesta gå bort sig. Hur bra ett spår är beror på hur många man har framför sig. Startnummer 9 kan t.ex. vara springspår på andra startfållan med blott tre hästar på start som man med en startsnabb häst kommer ikapp redan före första kurvan, eller så kan det vara innerspår på andra startfållan med 8 hästar framför sig och många startsnabba utanför sig. Sannolikheten för tidig ledning är minimal, sjätte eller sjunde par invändigt det mest troliga. Prognoserna för att vinna loppet är väldigt olika.

Det finns fler saker som ställer till statistiken. Distans är en sådan sak. Man måste hålla isär dem. Man behöver också titta lite på olika banor, för även om man kan tycka att en 1000m lång travoval är likadan överallt så är det inte så. Open stretch och olika långt fram till kurvan från startplatsen är två faktorer som betyder en del.

Olika klass på hästarna spelar också roll. Generellt sett har spelarna enklare att tippa rätt ju högre klass de tävlar i. Många som gör statistik låter gärna precis vartenda lopp ingå i statistiken, oavsett klass. Jag kan lova att spårstatistiken för treåriga debutanthästar inte är applicerbar på t.ex. en Silverdivision som avgörs med voltstart. Kallblod skall heller inte blandas med varmblod i statistiken.

Ett stort fel man gör är att man inte ser till hur spelarna värderat en ekipagen från de olika startspåren och kan avgöra om det finns ett spelvärde eller inte. Om spår 5 är favoritspelat med i den genomsnittliga insatsprocenten 30, och ”bara” 13% av dem som startar där vinner så är det ju inget för spelarna i längden. Om spår 12 däremot brukar ha 1,8% av insatserna i snitt, men vinner 3% av loppen, så finns det ett rätt bra spelvärde att ta vara på där.

Det är inte bara spårstatistik spelarna använder. Utdelningar är vanligt att föra statistik över. Jag vet inte riktigt vad man vill få ut av det, men man bör på något sätt markera jackpotomgångar och plocka ut dem ur statistiken. Ranksumma är ganska vanligt att man vill ha koll på, och den är bra. Med hjälp av summan av insatsprocent kan man avgöra om den var lätt eller svår. Man får dock gärna kika lite på vad maximal och minsta summa av insatsprocent hade kunnat vara, för at se om omgången egentligen var svår eller lätt. En femterankad kan ju ha 14% av insatserna eller 3%.

Antal streckfavoriter skall naturligtvis delas in i kategorier. Det är en enorm skillnad på om en favorit har 80, 60, 40 eller 20 procent av insatserna på sig. I det senare fallet skall man kanske inte ens tala om att det är en favorit. Det vore också önskvärt om ATG ville redovisa hur strukna hästars insatser fördelats ut. Då och då händer det ju att någon betrodd häst blir struken ganska sent.

Det är också viktigt att man använder statistik baserad på den spelform man spelar. Vinnarodds, tvillingandel och liknande har ingenting med streckspelen att göra. På samma sätt har insatsprocent i streckspel inget att göra med vinnarspel eller t.ex. triospel. Man måste skilja på spel där man tar beslut för flera lopp i förväg, och dem där man kan se utrustning och invänta provstarterna innan man tar beslut om spel.

Ytterligare ett fel som görs är att man blandar gammal statistik då det rådde helt andra förhållanden. Open Stretch, vinklade startvingar, V7-spel, robotregler, andra jackpotgränser, filspel, andra sätt att redovisa streckprocent är några faktorer som man skall ha i bakhuvudet när man gör statistik. Lopp på utländska banor har heller inte i statistiken att göra om man spelar till svenska banor. Naturligtvis krävs det ett antal lopp i underlaget för att statistiken skall bli rätt, men det skall vara underlag som är samma sak som det man vill mäta. Allt annat kommer lura dig.

ATG:s årsredovsning för 2014

ATG:s årsredovsning för 2014 publicerades i veckan. Föga förvånande har man i årsredovisningen blivit mindre transparent. Det klumpas ihop och förändras så att det är svårt att jämföra rakt av, men vi skall försöka.

Det som borde vara en öresfond uppgick till 67,3Mkr. Det är bråkdelar och oinlösta vinster som hamnar här. Staten tackar för att ATG på detta sätt betalar dubbel skatt. ATG får nämligen betala totoskatt även på dessa pengar. Det vore troligen en bättre investering att försöka stimulera spelandet med det genom kampanjer som fetodds eller att garantera ensamma vinnare på mindre spelformer en viss summa.

ATG har under 2014 lyckats styra omsättning mot spelformer med högre spelavdrag än tidigare. Snittet är (exkl öresfonden) 29,9% mot tidigare 29,8%. En liten ökning kan tyckas, men det är en trend som pågått ett tag.

Antalet anställda har ökat från 255 personer till 272, personalkostnaderna har ökat från 214Mkr till 226Mkr. Talet om att det blir fler och fler på ATG är alltså inte helt utan grund.

ATG redovisar över lag ökade kostnader för alla sina utgiftsområden, ändå stoltserar man med att få ett högre resultat. Hur går det till? Jo, trolleriet består av att man skickar pengar till ST som sedan skickas tillbaka till ATG som tar upp dem som en intäkt. På sätt försvinner hela kostnaden för Kanal 75 ur resultaträkningen för ATG. Det ser ut som att man ökat effektiviteten, men i själva verket har kostnaderna ökat. Det mest intressanta i detta är väl att ST då borde kunna styra verksamheten helt annorlunda. Kanske borde man titta på om någon annan än Kanal 75 kan göra jobbet bättre?

Den internationella omsättningen uppgick till 2874Mkr, en ökning med 226Mkr. ATG:s provision för det var 129,3Mkr eller 4,5%. De nya omskrivna avtalen har inte slagit igenom under 2014 i någon högre grad. Tidigare har ATG redovisat kostnaden för internationellt spel, det gör man inte längre, av skäl var och en får fundera över själv.

Tidigare har man också redovisat hur mycket provision man betalat till utlandet för spel som svenskar gör till spel där. Det gör man heller inte längre.

ATG:s kunder hade vid årsskiftet 160Mkr innestående på sina spelkonton hos ATG.

Så mycket mer än så går inte att få ut från årsredovisningen. Den innehåller väsentligt mindre detaljer än tidigare.

Det man kan se är att ATG:s kostnader sväller, att man försöker gömma det genom att flytta kostnader till intäktssidan, att det internationella spelet inte blivit en nämnvärt bättre affär under 2014 och att talet om öppenhet och transparens frångåtts. Det här ställer mycket höga krav på ST:s representanter i ATG:s styrelse att kunna förklara för de aktiva hur kostnaderna för ATG kan tillåtas stiga när prispengarna inte stiger, och omsättningen står och stampar.

Utan historia startar man hela tiden från noll

Trav är en sport med lång historia. Åtskilliga travsällskap har klarat av hundraårsjubileet, i stamtavlorna kan vi läsa om stamfäder långt bak i tiden och för den som till äventyrs läser propositionerna finns det minneslopp över en rad människor och hästar som formade travsporten.

I onsdags kördes t.ex. Karl Gösta Fylkings minneslopp på Solvalla. Allt ST har lagrat om hans gärningar i databasen är att licensen gick ut vid årsskiftet 1991/92, och att han bodde i Märsta. Han står fortfarande, 24 år efter sin död, som ägare till hästen Carlina och han finns registrerad som uppfödare till en handfull hästar.

Det är allt. Om jag läser årsböckerna med statistik så kan jag få lite mer fakta, men inte blir jag särskilt klok över vem denne man var på ST:s hemsida. Jag kommer ihåg en av de första gångerna jag besökte en travbana. Då vann Fylking med hästen Don Up till oddset 1,40 på Sundbyholm. Veckopengen var investerad och en vinnare är alltid en vinnare. Men att leta reda på den omgången och det loppet på ATG:s hemsida låter sig inte göras. Det har för länge sedan försvunnit i historiens glömska.

Både ATG och ST borde vinnlägga sig om att ha kvar historien på sina hemsidor. Den där gången då man satte oddsrekord på DD skall för alltid gå att slå upp. Tävlingsresultaten från den första tävlingsdagen man besökte skall för alltid gå att slå upp. Tränare och kuskars bedrifter måste gå att slå upp för den som är ny i travet. Berätta om deras championat, om de stora loppen de vunnit, och åtminstone deras siffror år för år.

Pengarna som försvann

Alla som spelar på hästar via ATG vet att spelavdraget går till svensk hästsport, inte minst prispengar till hästägare. Det är i alla fall bilden man gärna vill visa upp. Spelarna har svalt det betet, för de är inte sena med att ideligen förklara för de aktiva att det är deras pengar de tävlar om.

Jag tycker det är dags att spräcka den myten nu. För det är en myt.

När man tittar på spelomsättningen och jämför med prispengarna som betalas ut så står allt klart.

Under första veckan av 2015, den första till och med den sjunde Januari så redovisade ATG en spelomsättning om 223,8Mkr. Spelavdraget som spelarna inte fick tillbaka var hisnande 67,2Mkr. (Det bör ställas i relation till effekterna av att ATG håller inte 20Mkr i jackpotpengar under en vecka). Det anmärkningsvärda är att prispengarna som betalades ut var 7,5Mkr. 59,7Mkr blev någonting annat än prispengar.

Det blev skatt till staten, provision till ombuden och kostnader för ATG att anordna och marknadsföra spelet. Ersättning till banorna för att anordna tävlingar, provision till utländska partners, premier till unghästar, pengar till forskning, uppfödarpremier, TV etc.

Det som spelarna avstod skulle räcka till att hålla 19.200 hästar i professionell träning till en kostnad av 500kr/dag under den veckan. Det hästägarna fick räcker till 2.100 hästar. (Vi hade runt 8.200 proffstränade hästar i landet under 2014, och 10.300 amatörtränade).

Om pengarna skall räcka är det dock under förutsättning att man inte tävlar med hästarna, för det är dyrt att tävla.

Låt oss ta ett exempel i form av ett V64-lopp, med hela 25.000 i förstapris. 56.400kr i total prispott. 13 anmälda.

Startavgift för att delta i loppet är 80kr exkl moms per häst, totalt 1.040kr
Kuskar och tränare vill ha provision på prispengarna, 15% i snitt. Totalt 8.460kr
Gästboxhyra 200kr/häst gör 2.600kr
Utselningsavgift 350kr/häst blir totalt 4.550kr
15 mil enkel resa i snitt för hästarna á 50kr/mil i transportkostnad blir 19.500kr

Innan loppet har avgjorts är prispotten urholkad med 36.150kr.

Alla veckor ser inte likadana ut, men i ärlighetens namn skiljer det inte så mycket i mönstret. Spelarna avstår stora belopp, prispengarna blir endast en liten del av det som spelarna avstår. Inte ens en Elitloppshelg då prispengarna är höga är det särskilt stor andel av spelavdraget som blir prispengar. Det handlar om runt 15%. 85% av det som spelarna bidrar till under Elitloppshelgen går till något annat.

Det borde väcka lite eftertanke.