Travets publik

Det som står här nedan kan verka negativt, en dystopi. Det är det inte. Det är tvärtom en början på att visa hur man kan vända på den dystra trenden. Det kommer att ta tid. Det kommer inte att vara lätt, men jag tror det går. Låt oss börja med att definiera problemet.

Publikkrisen inom travet är en rätt så lång historia som hela tiden låtit ungefär likadant, ehuru med lite olika förklaringar till dess uppkomst. Det är alltid någon annans fel att publiken minskar. Någon som förstör ens egna ansträngningar. Jag tror att alla dessa förklaringar i sig har varit korrekta, det finns inte EN anledning till att publiken minskat. Framför allt har travet gått i otakt. Inte sällan för att sporten och spelet inte haft samma horisont i sina manifest, om man skall vitsa till det lite.

För att man skall kunna diskutera något på rätt sätt krävs dock att man har en korrekt bild av hur det ser ut nu, och den är långt mycket värre än vad som redovisas i de officiella publiksiffrorna. Ganska oblygt blåser man upp siffrorna med aktiva, personal som arbetar och journalister. Folk som går mellan stallbacken och publikplats räknas flera gånger, spädbarn i vagn räknas också. Antalet fribiljetter är hisnande många. Av de 1,2 miljoner som redovisas som publik är det högst en tredjedel som betalat en entréavgift. Av de som betalar entréavgift är det en väldig koncentration till V75 och några ytterligare bättre dagar med stora lopp eller traditionellt evenemangstrav.

Åtskilliga banor har mer eller mindre gett upp att försöka få några intäkter genom entréavgifter annat än när det är V75. Lunchtrav har nästan alltid fritt inträde, liksom eftermiddagstrav och rätt så ofta även saxbanorna. Till tävlingar på V64 är det inte sällan färre än 100 som betalar entré, inte minst på vinterhalvåret.

Situationen är så allvarlig att man snart helt måste ifrågasätta om man skall ha några stlörre permanenta publikfaciliteter på banorna. Det är kanske billigare att bygga upp något när det väntas komma någon publik? ”Proggaren” Hans Ljungkvist antydde ju i Wenngarndebatten att han inte var främmande för ett ambulerande tältprojekt.

Om man dristar sig till att försöka gå igenom de vanligaste angivna orsakerna till att publiken minskar så ser det ut så här:

  • Banorna är inte bäst på plats. I takt med fler och mer avancerade spelformer har tekniken för att presentera det på banorna inte alls hängt med. Som spelare famlar man i blindo. Inte sällan går det ut fler och bättre intervjuer och värmningskommentarer i ATG Live än på banan. Banorna sliter dessutom med bitvis ganska dåligt ljud, och risig täckning för WiFi och vanlig 3G/4G.
  • Mat och dryck anses inte prisvärt på banorna. Utbudet är rätt så begränsat och priserna inte sällan tilltagna i överkant. Den miljö där maten skall förtäras är inte heller så rolig utan har med tiden blivit otidsenlig och tämligen nedsliten. Det är långt ifrån alla restaurangplatser som ger en bra vy över banan. När det är större lopp så hissas priserna upp, och för de trogna stamkunderna är det svårt att få bord.
  • Flera jag pratat med berättar om hur stamgästerna glömdes bort i jakten på ny publik och maximerade intäkter. Årskorten blev de facto dyrare än att lösa entré. Man hade ingen fördel av att kunna boka bord till stordagarna före alla andra. Det var många erbjudanden som vände sig till nya besökare, men väldigt lite för den trogna publiken. Och för att citera en man: ”När man sedan gick i pension, och den där pensionsbromsen slog till, då var det inte så svårt att prioritera bort travbanebesöken”.
  • Travbanornas läge är generellt sett en bra bit bortom gångavstånd till bra kollektivtrafik. Ofta är det långt till det mesta. Skall man besöka en travbana måste logistiken ordnas, och då är det inte sällan man kommer på att man kanske skulle gå någon annanstans dit det är enklare att ta sig.
  • Travtävlingar är rätt så långa och sega tillställningar. Ja, jag vet att jag retar gallfeber på massor av människor när jag säger så. Å andra sidan kanske någon kan fundera på vad som verkligen krävs för att få en familj att lägga 5-6 timmar av en helg på att åka till en travtävling. Läs era bekantas facebookstatusar och se vad de hinner med på en helg. Att klämma in ett stort block trav där låter sig inte göras utan att ganska mycket annat får stryka på foten. Fyra timmar en vardagkväll är inte heller så attraktivt.
  • Fler och fler människor saknar anknytning till travet. De äger inte själv eller har någon bekant som äger en travhäst. De bor inte nära någon travtränare, de har ingen arbetskamrat som är amatörtränare. Det man vet om trav kommer från TV, men det är svårt att skapa ett djupare intresse där. Finns få att fråga hemma i soffan.
  • Spel på trav är för svårt att sätta sig in i, i förhållande till vad man vinner. Detär ett argument jag hört flera gånger från yngre personer. För höga spelavdrag, få hjälpmedel för optimalt spelande och spelformer där det i slutänden är mer tur än skicklighet om man vinner. De jämför med poker, casinon och vadslagning med fasta odds. Man kan tycka mycket om travet, men spelet är en bärande del för att hålla intresset uppe. Om ATG inte har den vassaste spelportföljen blir det ointressant för nya spelare att testa.

Om vi så lägger till Xpresstrav vid våra största travbanor där man som publik bara får se hälften av loppen live, och så att V75 förskjutits från att vara ett folknöje på lördagseftermiddagar till att försöka bli ett folknöje en bit in på lördagskvällen, då har vi en rätt tydlig bild av publikproblemet. Sammanfattning: Det är alldeles för bekvämt att sitta hemma och följa travet, lägga spel och må bra jämfört med att åka ut till banan.

En del saker går att åtgärda, annat är ganska hopplöst att ordna inom ett rimligt tidsperspektiv och med en hållbar kostnadsram.Travet måste kunna hålla sig kyliga här och inte tro att det går att renovera gigantiska restauranger och publikutrymmen, och så kommer publiken tillbaka. Det gör den inte, inte ens om man samtidigt avskaffar Xpress-travet och senare starttider. Det är 30 år av felpositionering vad gäller publik som skall tas igen, det kan mycket väl vara så att det tar 30 år att rätta till det, om man gör allt rätt.

Korta notiser per den 6:e September

Hundraoddsare på streckspel är inte så vanligt, men ibland händer det. Som igår på Färjestad då B.G. My vann V64:ans första avdelning. Det lade i sin tur grunden för att det blev jackpot på sex rätt. Det är ganska ovanligt på V64, händer ungefär 2 gånger på 100 omgångar.

Det skrällde även på Kalmartravet igår. V4 gav utdelning på fyra rätt efter att en ”nästan” 100-oddsare vunnit där.

På norske Bjerke gav V65 22kr efter en sällan skådad favoritparad i deras kriterieuttagningar.

Dagen efter derbyt är inget bra publikdag för travet. 700 personer på Kalmars kvällstävlingar, 600 på Rättviks lunchtävlingar och 900 på Färjestads V64. Hur många av dem som var funktionärer, tävlande, restaurangpersonal och media är skrivet i stjärnorna, men inte var det trångt på banorna.

I Färjestads första lopp återfanns treåriga kallblod med ringa erfarenhet. Max 20.000kr fick man ha tjänat. Fem startande. I det loppet spelas Björn Goop ned till oddset 1,04 med en häst som i sina tre tidigare starter i livet aldrig segrat. Även på plats spelades han ned. Nu gick det ju vägen, han vann, men vem blir glad över att få tillbaka 104kr på satsade 100. Spelarna måste vara tokiga.

Det blev aldrig någon hjälte utsedd igår, men för den som utsågs i söndags, Britt Hudson, gick det som befarat. Sist i mål av de felfria.

Dagens hjälte utser vi Aeronaut till. Han är idag en 9-årig valack som började sin tävlingskarriär hos Ji Frick som körde honom i de första starterna. Idag är han montéhäst och startar i Bollnäs V5-4 som är ett montélopp. Har lyckats vinna ett lopp som sådan i April förra året. I år har det på 10 starter blivit 15.800kr i prispengar, och en matlapp ikväll får nog ses som en framgång.

Bollnäs kör för övrigt två montélopp ikväll, ett för varmblod och ett för kallblod. Skönt för montérytterskorna (för det är mest tjejer som rider monté) att få två lopp på en resa istället för en. Nu är ju de flesta inte helt oävna i sulkyn heller, och det skulle vara kul om de fick någon sådan styrning ibland också. Jag har sagt det förr, tjejerna är travets framtid. Som hästägare, som tränare, som uppfödare, som kusk, som publik och som spelare. Från en rätt så blygsam position kommer de undan för undan att bli ungefär hälften av dessa viktiga roller för travet. De har kommit en bra bit på väg, men just inom körandet är det en rätt så lång väg att gå.

Korta notiser per den 5:e September

Readly Express infriade förväntningarna. Jorma Kontio körde vad som gick från början tills han satt i ledningen. Väl där var det inga problem, men den tuffa öppningen satt nog i benen, tyckte inte att det fanns så mycket sparat.

Tvån, trean och sexan i mål var premiechansade. Tre av sex prisplacerade. Det betyder att tvåan fick lika mycket som segraren, att trean fick en miljon och sexan fick 200.000kr.

Otrobanda vann Derbystoet efter ledning från start till mål. Peter Untersteiner tränar och kör. Otrobanda var premiechansad och ägarna kammade hem två miljoner för den segern. Trean, femman och sexan i mål var också premiechansade.

Det är i storloppen som alla ligor som har med pengar att göra avgörs. Att köra in en miljon i ett lopp motsvarar att vinna 30st V64-lopp, eller tio vanliga V75-lopp. Fram till igår var det 76 tränare som tränat in mer än en miljon hittills i år. Många proffstränare har kört in betydligt mindre. 81 kuskar/ryttare har kört/ridit in mer än en miljon hittills i år. Det finns en del rätt så kända namn som inte mäktat med det ännu.

Annars kändes trav en söndag efter V75 som vanligt lite sådär. Jag fuskade och hoppade över V4 samt början av V75. Det funkar inte för en familjefar att lägga all tid på travet. Jag vet inte varför vi i Sverige envisas med flera dagar långa tävlingar när det är ett större lopp. Fransmännen klarar av Prix d’ Amerique på en dag, Oslo GP, Copenhagen Cup och Finlandia är också en dag. Likadant med Olympiatravet, Jubileumspokalen och Hugo Åbergs. Varför gömmer vi det bästa på söndagarna för? Nu har inte TV-siffrorna kommit, men visst är det fler som ser travet i TV en lördag. Spelsiffrorna talar sitt tydliga språk. Totalomsättningen på söndagen är ungefär hälften mot lördagen.

Östersund körde breddtrav igår förmiddag. Det slog mig när jag tittade på spelomsättningen att det här med att ha spel på Vinnare, Plats, Tvlling och Trio i alla lopp verkligen slagit sönder spelpotterna. Det är väldigt små potter där två hundralappar på en femtonoddsare får oddset att rasa. Det fanns flera lopp där omsättningen på vinnarspelet inte kom upp i 15.000kr. Måste vi ha tvilling och trio i de loppen?

För den äldre eliten väntar snart finalen i Grand Circuit, sedan är det SM och Müllers kvar på svensk mark.Fyraåringarna laddar om för europaderbyt och sedan Breeders Crown och kanske också Solvalla GP. Treåringarna laddar för Kriteriet och sedan Breeders Crown. Tvååringarna skall snart få mäta sig i Svampen och Uppfödningslöpningen. Men det är inte så många storlopp kvar i Sverige. Transporterna ned till Frankrike tror jag blir fler än någonsin till Vincennes vintermeeting.

Korta notiser per den 4:e September

Hittills i år har vi på V75 sett 295 segrare (det blev dött lopp i någon omgång). 118 av dessa segrar har tagits av de fem kuskarna som ligger i toppen av kuskarnas egen V75-liga. Örjan, Björn, Erik, Johnny & Ulf står alltså för 40% av alla V75-segrar. Igår fick vi se några andra namn i listan i form av  Ken, Kevin, Marc & Markus som vann varsitt lopp. Men topp fem försvarade sin position genom att Ulf Ohlsson vann två lopp och Erik Adielsson ett.

Daniel Berglund, skrivandes speltips på Travnet.se, hade kontruerat ett system som såldes ut som andelar via V75 Tillsammans. 25 andelar som varvats 4 gånger. Det satt och 17,6 miljoner får de som köpte in sig där dela på. Jag lyfter på hatten, det var mästerligt tippat.

V75 på Jägersro och två av de stora tränarna på banan åker iväg för att tävla på annat håll. Conrad Lugauer körde finska derbyt med Sahara One och slutade tvåa. Joakim Lövgren for till Paris med Alfas da Vinci och blev också han två. Sahara One fick 60.000 euro i prispengar och Alfas da Vinci 26.250 euro, betydligt mer pengar än ett par V75-segrar med andra ord.

Dagens buse blev Markus Waldmüller som vid sin V75-seger drev alldeles för mycket. 4000kr och fyra veckors avstängning kom det att kosta. Också kända namn som Björn Goop och Erik Adielsson fick varsin tvåtusing i böter för förseelser i loppen.

14 startande fyraåringar i V75-4 resulterade i 10 galopperande. Sorgligt att se. På V4 innan V75 hittade vi ett treåringslopp med 100.000kr i förstapris. Sex anmälda, fem startande, två felfria. Sisten i mål fick 8.000kr för besväret. Lika sorgligt att se det också.

Gårdagens hjälte, Agrippina, var först utanför pengarna igår, vilket var väl godkänt. Hon var spelad till 288ggr pengarna. Dagens hjälte är Britt Hudson. En välkänd häst som tjänat hela 1,6Mkr, men har inte vunnit lopp sedan Augusti 2014. Nu är hon tio år och för den som undrar varför man inte skickat henne till aveln så kan det bero på att hon har Jigs Rapido som morfar. Det kan inte bli mer oädelt bland travhästar. Det är dock inte många förunnat att på två avkommor bli morfar till en miljonär. På mödernet återfinns dock det på sin tid vindsnabba stoet Lea Key några generationer bakåt. Idag möter hon bland annat Venkatesh som gör debut för Lutfi Kolgjini. Trots åtta startande är pengar en framgång för Britt Hudson.

Korta notiser per den 3:e September

Derbyhelgen drog igång igår på Jägersro med lunchtrav och V65 eftersom det var fredag. Ingen hade sex rätt så det blir jackpot. På V64 går den alltid ut nästföljande omgång om det inte är en söndag med grand slam, då går den ut dagen efter. Blir det jackpot en söndag med V64 sparas den till nästa söndag. På V75 går jackpot ut på lördagar, även om det är extra V75 emellan. På V65 går jackpot ut vid motsvarande omgång en vecka senare. Och V86 spelar vi inte mer än en gång i veckan, så där blir det rätt så logiskt med veckan efter. På V75 & V86 är gränsen för jackpot i lägsta vinstgruppen 15kr, på V64 är den 7kr och på V65 är den 20kr. Jag är inte väldigt imponerad av det glasklara enkla budskapet till spelarna.

Anledningen till att det blev Jackpot var att Conrad Lugauer och Mr Pellegrino skrällde till över 60 gånger pengarna, streckad på 0,28% av systemen. Det är så lite att det inte finns, nästan. Det var nioåringens andra seger i år, och den 16:e i karriären. Har sprungit in över en miljon. Slarvigt av spelarna att glömma bort den så.

Jackpot blev det också på V64 när Umåker passade på att köra BC-uttagningar, men då för att det blev för enkelt. BC-lopp med 70.000kr i förstapris fick en del av landets främsta kuskar fara upp dit och sedan att börja ordna med resor från Umeå till Malmö idag. Istället för att skapa lite feststämning i Malmö där massor av andra travintresserade samlats för årets derby. Jag skulle inte bli väldigt ledsen om det nästa år inte blev en sådan krock.

Gårdagens hjälte, Överste Scoop, erövrade en sjundeplats och en liten matlapp. Dagens hjälte hittar vi på V75, i avdelning två. Där startar Agrippina i sin 73:e start i sitt åttaåriga liv. Det är rikstotodebut, och hon har tidigare segrat en gång i sin karriär. Senast var hon tvåa i ett breddlopp.  Nu är hon enda stoet mot hingstar och valacker, bakspår från tillägg. Om hon vinner behöver Svenska Dagbladets bragdguldskommitté sätta sig och fundera. Ingen dröm är för stor.

Korta notiser per den 2:a September

Igår var det den 1:a September. I Sverige kördes trav på Dannero (lunch), Örebro (V64) och Skellefteå (sax). Största skrällen igår var Stefan Edin som på Dannero satte dit Iamsexyandiknowit till 23,70. Stefan segrade för övrigt dubbelt igår, vann också med Candy R.S. och den totala årsskörden av segrar ökade till 11.

Mest framgångsrik var utan tvekan Ove A Lindqvist. Han började med att köra åtta lopp på Danneros lunchtrav. Det resulterade i en seger. Sedan satte sig Ove i bilen och körde de 32 milen upp till Skellefteå. Om man kör enligt hastighetsbegränsningarna så tar det 3 timmar och 43 minuter, och då kan han ju rent teoretiskt ha klivit ur bilen och satt sig i sulkyn för att defilera till det första loppet han körde.

Den transporten taggade dock Ove så mycket att det blev hela fyra segrar på Skelleftetravet. Totalt fem segrar i Norrland inbringade hela 100.000kr i prispengar. Hur norrländska hyrkuskar får ihop ekonomin är en gåta, det är ju inte alla dagar som ger fem segrar.

En tanke: Det här med att kuskarna far fram på vägarna för att hinna mellan tävlingar, när kommer det leda till en tragedi?

Från vinstlistorna konstaterar vi att en svensk spelare satte V64 med tre spikar. Hade lämnat in sin rad 100 gånger och spelade endast V6. Det gav en bra bit över 600.000kr i vinst. Sedan var det som vanligt Belgien och Finland som vann mest, det var ju jackpot. Belgien norpade åt sig c:a 180.000kr enbart på högvinster, Finland plockade åt sig 1,2 miljoner via högvinster.

Jag har frågat ATG om de gör kontroll av att de utländska spelarna inte överskrider det högsta tillåtna antalet system, men de har inte svarat på frågan. Jag får väl bussa lotteriinspektionen på dem. De kan ju sätta fingret på avstängningsknappen om ATG inte svarar dem…

Från busligan konstateras att de högsta böterna igår var tre lappar på vardera 1.500kr. En gick till Kent Knutsson för en drivningsförseelse på en häst som slutade åtta… Två gick till tränare som glömt hästpasset hemma. Jag undrar fortfarande varför ett glömt hästpass skall vara så dyrt när det mesta övriga på banan är så billigt?

Från gårdagen minns vi annars mest Matteus Lillieborgs intervju med Stefan Hultman. Vilken genomvidrig sjukdom han drabbats av. Det måste vara tungt att se allt man byggt upp rasa samman, allt medan man sitter/ligger, inte kan se något, inte kan prata, inte röra sig, men vara fullt klar i huvudet. Och så den långa vägen tillbaka. Att med käpp lyckas gå till brevlådan såg han som ett framsteg, och jag hoppas att han får många rejält stora framsteg framöver nu.

Idag startar Överste Scoop i V65-3 på Jägersro. Han är sju år, valack och har startat 41 gånger i sitt liv och tjänat 78.000. Han har aldrig segrat. Fyra stycken tredjeplatser är det bästa i resultatväg. Idag möter han bland annat inte mindre än sex stycken treåringar över lång distans från spår 5. Efter en årslång formtopp där han lyckades tjäna pengar 16 starter i rad utan att vara bättre än trea, så har det kommit några plumpar igen på slutet. André Eklund skall köra hästen som vi idag utser till Dagens Breddhjälte, och Claes Bengtsson är den tålmodige tränaren

Jägersro har Derbyhelg och kör trav i dagarna tre. 34 lopp på tre dagar. Väderprognoserna skvallrar om mulet, en och annan regnskur, och på söndag eftermiddag mer rejält regn. Men ganska trevliga temperaturer. Jag noterade i programmet att man har en smårolig variant på entré. Entrén kostar 150kr vardera både lördag och söndag , men om man har ATG-kort, är kund hos Casino Cosmopol eller har köpt en V75-andel hos ombud för minst 100kr, så kostar det 75kr. Och på söndagen, derbydagen, har man med ICA som sponsor fått till att har man ICA-kort går två personer in gratis. Det finns med andra ord ingen anledning för skåningarna att inte åka till banan och se Readly Express vinna Derbyt.

 

Justitia

Dagens debatt inom travet har präglats av att en lärling hos en större travtränare polisanmälts flera gånger för misshandel och övergrepp i rättssak samt fått kontaktförbud gentemot sitt offer. Den civila rättvisans kvarnar maler långsamt, trots att polisutredningen i stort sett verkar klar och den anmälde erkänt sina handlingar. Den misshandlade tjejen har lämnat sitt jobb, lämnat travet helt av rädsla att stöta på denne person igen. Och den utpekade har jobbat på som inget hänt. Intervjuats av media om stallets chanser, kört hästar åt både sin arbetsgivare och andra. Tack och lov har besöken i vinnarcirkeln inte varit så många.

Till att börja med är det beklagligt att de rättsvårdande myndigheterna har så svårt att få tummen ur och se till att beta av sådana här fall. Det är för såväl offer, vittnen som gärningsmän jobbigt att ha rättsärenden pågående. Man vill som regel ta sig igenom det och sedan kunna gå vidare. Den som gjort fel får ett straff som förhoppningsvis avhåller denne från att göra något liknande. Det kan utdömas skadestånd till den som utsatts, ett erkännande att man hade rätt. Viktigt för att kunna gå vidare i livet.

Man har i debatten frågat vad ST gör. Det är som alltid vid sådana här fall inte glasklart att en organisation som ST skall agera. När skall ST dra in licenserna eller stänga av? Travfolket är som folk i stort, man gör en del misstag i livet som lagen inte tillåter. Bland svenska travlicensierade begås det varje år en del rattfyllor, en hel del trafikbrott, några ekobrott, ett och anat fall av misshandel, skadegörelse, bedrägeri, skyddande av brottsling, narkotikabrott, jaktbrott, varusmuggling, mordbrand, stöld, miljöbrott, sexbrott etc. ST skulle ärligt talat få väldigt mycket att göra om man skulle börja dra in licenserna för alla lagöverträdelser.Jag tror man gör klokt i att låta travets rättsvård hålla sig till det som händer på travbanan samt bevakar djurskyddet.

Istället är det här utöver den rättsliga prövningen något som borde hanteras av de berördas arbesgivare. Det är ju tydligen på arbetsplatsen som brotten begåtts, och det finns flera skäl för en arbetsgivare att agera.

Det är oacceptabelt att en anställd person med våld och hot skrämmer bort andra anställda. I längden blir situationen ohållbar i ett sådant stall. Hur stor man än är och hur lång kön än är av intresserade hästskötare som vill jobba där, så kan det ändra sig snabbt.

Nästa steg är att det kan bli lite problematiskt att låta en sådan människa företräda företaget gentemot kunder, media och leverantörer. Även om det arbetsrättsligt ibland är svårt att avskeda någon utan att riskera käbbel, tjafs och skadestånd, så kan man som arbetsgivare ställa över en sådan här människa. Låta denne sköta om mockningen på gården istället för att föra stallets talan i media, prata med kunderna eller sköta leverantörskontakterna. Det är viktigt vilken image man har i ett företag. Vad man står för.

I slutänden handlar det också om en förtroendefråga mellan en arbetsgivare och den anställde. I det som just det här fallet handlar om tror jag att ett omedelbart avsked hade accepterats av den anställdes fackförening. Att idka våld mot någon på en arbetsplats har av Arbetsdomstolen setts som utomordentligt allvarligt och skäl för avsked.

Jag kan förstå om inte alla travtränare är insatta i sådana här frågor. Det är mycket annat man skall vara bra på som travtränare. Icke desto mindre är det viktigt att det fungerar. Här kan ST och kanske Travtränarnas Riksförbund komma fram med något så att man som drabbad arbetsgivare kan köpa in professionell rådgivning och stöd för att hantera sådana här frågor korrekt.

Söndagar

Söndagar på  ATG. Det är det ett gytter av allt möjlig hästsport på söndagar. Galopp, trav med V64, utländskt stortrav med V75, extra V75 för att det varit löning och stora svenska unghästlopp samt självaste Elitloppet. Kryddat med breddtrav, lunchtävlingar som drunknar och saxbanor. Vissa veckor ett stort utbud, andra veckor är det knappt något. Det är inkonsekvent och det ges inga större möjligheter för spelarna att få till någon vana med allt detta slaskande och blandning av högt och lågt.

Det har ju krypit fram att man vill att Solvalla skall lägga sina tävlingar på söndagar istället för på fredagarna. Det är ett steg i rätt riktning. För att det skall bli bra får man lov att tänka lite till.

Mitt förslag är att Solvalla verkligen skall ha alla söndagarna. Vi flyttar alla stora lopp till lördagar. Derbyt, Stochampionatet, Breeders Crown och Kriteriet. Elitloppet går ju på Solvalla, så det kan få ligga kvar på söndagar som en eftergift till traditionen. I övrigt vill jag verkligen se det bästa vi har att erbjuda på lördagar. Det är då travet har TV-publik och banpublik, det är då spelarna verkligen är med, det är då det är tid för fest. Och ärligt talat så är det rätt många av de här stora loppen på söndagar som har en väldigt medioker inramning. Hästarna räcker inte till för sju intressanta V75-lopp både lördag och söndag.

Siffernissarna på ATG som jobbar med speloptimering kanske blir bekymrade över att åtskilliga extra V75-omgångar nu fryser inne. De omsätter ju normalt lite mer än vad en vanlig V64 med Grand Slam gör. Ja, för stunden är det så, men jag är ganska övertygad om att det finns omsättning att hämta med kontinuitet på söndagarna. Solvalla, hyfsad klass, kända kuskar, tränare och hästar. Det finns dessutom möjligheter att köra en V75 från Bjerke på Oslo GP-dagar med Solvallas tävlingar som saxbana eller i en egen sändning. När ATG tittar på det svenska spelintresset till Oslo GP, Copenhagen Cup och Finlandia så inser de högst troligt att de lika gärna kan ha egna tävlingar.

På Solvalla ser jag fram emot tävlingar som körs i dagsljus, där hela familjen är med. Det här med att köra V64 klockan 16 kanske funkar på sommaren, men inte under mörka vintern. Jag vill se en liten familjefest där barnen får ansiktsmåla sig till Winnie, Ponyta, My Little Pony eller Fantomen om man vill det. Ballonger, skattjakt, filmvisning, sagohörna, slaskmat och ”söndagsmiddag”. Defileringar som leds av Pippi Långstrump, Emil i Lönneberga, Mio, Ronja, Bröderna Lejonhjärta eller varför inte en viking, en indian, en cowboy eller en riddare.

Kanske kunde olympierna komma och visa upp en sport varje söndag, låta folk prova. 200m kanot i Bällstaån, Tae-Kwondo under målläktaren, kulstötning i vinnarcirkeln. Försök att göra Hole-in-one på inneplan, eller rädda en straff från Lotta Schelin. Tandemsulkys, eller i alla fall få åka häst och vagn. Lotta ut färder med startbilen, för dem som åkt med kommer inte berätta om det på jobbet dagen efter. Jag tror alla förstår konceptet. Familjefest varje söndag. Entré är inte så viktigt, kanske en symbolisk slant, utan det viktiga är att det kommer folk och har roligt.

Det kommer inte säljas mycket alkohol en sådan dag. Banspelet per besökare blir inte så högt, men det blir ett 50-tal söndagar varje år då många kommer närmasre hästen, då TV-bilder visas upp med människor som har roligt på travbanan och där spelarna vet att det är bra tävlingar att spela till. Det måste vara bättre än att det avhålls tävlingar som endast är till för en inte alltför månghövdad TV-publik, och som är mest intresserad av om det är trean eller sjuan som vann.

Demontera eller expandera?

Senaste tiden har jag hört från både hög och låg inom travet en slags acceptans för att banor skall läggas ned. I allt kaos så accepterar allt fler det som en lösning. Eller lägga ned kanske är att ta i, men att förvandla ett antal banor till samma status som t.ex. Lycksele och Karlshamn. Det skulle frigöra resurser anser man, och inte minst mer penningstinna travdagar att förgylla det som blir kvar med. Manegen har börjat krattas för denna barbariska handling, och jag tänkte försöka visa på varför det är fel.

Att peka ut vilka banor som är i farozonen är inte så svårt. Skellefteå, Solänget, Östersund, Dannero, Hagmyren, Rättvik, Lindesberg, Årjäng, Åmål, Visby. Måhända blir det en del protester här och var så att banor som Vaggeryd, Mantorp, Eskilstuna, Örebro, Färjestad och Bollnäs också dras in i diskussionen.

Gemensamt för de här banorna är att de är relativt små och/eller ligger nära andra banor. Många har ganska få professionella travtränare, framgångarna i de stora loppen är lite begränsade och i de fall de förekommer fokuserade på en enstaka tränare.

Besparingen för att degradera en bana är högt räknat 5 miljoner per år. Kostnaden för tävlingarna uppstår på andra ställen, och det är definitivt så att stora banor kostar mer per tävlingsdag är mindre banor. Att lägga ned en tredjedel av banorna skulle alltså spara motsvarande en femtedel av TV-budgeten.

På köpet skulle vi dessutom troligen bli väldigt många färre. Ett antal A-tränare skulle lägga av. Ännu fler B-tränare skulle lägga av. Efterfrågan på hästar skulle minska. Ett antal hovslagare, veterinärer, foderleverantörer och transportörer skulle nog också få lägga av.Travintresserade spelare skulle komma längre ifrån sporten. Jag tror det skulle avspegla sig på spelet också.

Skall jag spetsa till det lite är jag inte alls säker på att det skulle bli fler kronor att tävla om när alla effekterna slagit igenom.

Istället för att skära ned antalet mötesplatser mellan allmänhet och travsport så borde vi öka dem. Det borde köras åtminstone ett årligt bygdetrav i ALLA kommuner i Sverige. Det borde finnas travskolor i ALLA kommuner (Kan vara en kul idé för större tränare att locka kommande hästägare, välutbildade hästskötare och amatörtränare som vill ha hjälp med styrningar). Det borde finnas ett travsällskap i varje kommun som ser till att hålla intresset uppe. Expansion istället för demontering.

Det är så vi får nya tittare till TV-programmen, så vi får nya spelare, nya hästägare, amatörtränare, uppfödare och ny publik. Och vi håller de befintliga kvar när de får närmare till travet.

 

 

En marknadsplats

Nästan alla saker som människor kan tänkas vara intresserade av att köpa har man samlat på olika marknadsplatser. Letar man bostad är man högst troligt Hemnet-knarkare som går in på deras sida eller app flera gånger om dagen för att se om det dykt upp något. Är man på jakt efter en begagnad bil så sitter man troligen med Blockets hemsida eller app framför sig och kollar varje timme om det man vill ha har kommit, och om det finns kvar.

Är man samlare så finns Tradera som har ett stort utbud av just samlargrejer. De som letar efter en bok har Bokbörsen och varje liten stad i Sverige har en egen facebookgrupp med begagnade barnkläder. Alla vet var man skall leta, det är få som söker planlöst.

Vart går man om man vill köpa en travhäst?

Det finns ett antal olika auktioner, inte minst ASVT:s månadsauktion på nätet. Det är Travrondens hästbörs och ibland andra annonser. Det är ett antal professionella travtränares hemsidor med hästar till salu, man kan ringa uppfödare direkt, vill man köpa en andel finns det nog på Easy KB och så har jag hört att det ibland säljs någon häst på Blocket, Facebook och Twitter.

Söker man en hingst till sitt sto så har man ett digert arbete framför sig att börja ta reda på vad de kostar. Travrondens vinternummer är en bra start, där brukar det finnas hingstannonser till ett samlat värde av åtminstone en halv miljon + plus annonsproduktionskostnader.

Det är lite rörigt, ärligt talat. Den som söker efter något får leta ganska mycket och länge innan man känner att man kan marknaden, har sett allt vad som finns till salu och sedan kan ta ett beslut. Det är förhållandevis dyrt att nå ut för den som vill sälja något till travsportintresserade.

Vad sägs om att skapa en marknadsplats för travhästar och allt runt om? Unghästar, tävlingshästar, avelsmaterial, ny och begagnad utrustning, gårdar, foder, tjänster. Jag tror det är viktigare än man kanske tror för att få framtidens hästägare att komma med på tåget. Få svart på vitt vad hästar och annat kostar. Vad det finns för utbud, vad man är beredd att betala för, vad som är ”nästan gratis”.

Det här är en transparens som yngre människor ser som självklar, men som travet ännu inte kommit till. Där skall man istället fråga runt, ha kontakter, diskutera och förhandla. Svårt att jämföra, tar mycket tid och känns väldigt otidsenligt. ”Gammalhandel” brukar vi som ägnar oss åt ehandel kalla det där. Det blir mer Kiviks marknad och de beryktade hästhandlarna där.

En stor samlad marknadsplats löser inte problemet med att det behövs fler hästägare som fyller på när de gamla trapar ned, men det är lite av en förutsättning. Det kan tänkas leda till en viss prispress här och var i branschen, men också möjligheten att snabbare få omsättning på sådant man vill sälja och få högre volymer. Kostnaden för att marknadsföra sina varor och tjänster kan tänkas bli väsentligt lägre.

Och nej, den här bör inte drivas av ST eller ATG. Möjligen TR Media. I mitt huvud drivs och ägs det här i privat regi, gärna av några större stabila aktörer på marknaden. Man får naturligtvis gärna göra en vinst på verksamheten. Gör man något bra skall man tjäna pengar på det.