Nya grafiken

ATG:s nya TV-grafik presenterades idag.

new_tv

Det finns en del att säga om den.

– I huvudet saknar jag datum och loppnummer, det tycker jag är viktigt för att snabbt kunna identifiera vad det är jag ser i efterhand.

– Stora rutor med startnummer högst upp, men flyttar man upp oddsen i de rutorna (får gott och väl plats) blir det utrymme för att visa mer av bilden.

– Den stora ovalen tar för mycket plats. Tveksamt om den gör nytta alls, det är väl mer hästarnas position man vill ha. Vore bra om det inte tar mer plats än informationen till höger nedtill.

– Ekipagen är dessutom inte fyrkantiga till formen, utan mer rektangulära. De är längre än de är breda. Kan man justera för det så kommer nog grafiken att stämma bättre i rutan för hur positionerna verkligen ser ut.

– Info om hur långt det är kvar blir ju siffror som rör sig extremt fort. En rörelse som är jobbig att se på. Kanske man man räkna ned var 100:e meter istället för att få lite mer harmoni?

– Hastighet i km/h i all ära, men berätta hellre vilken kilometertid det motsvarar. Det är lättare att ta till sig. En annan tanke är ju att den informationen inte behövs alls. Med täta mellantider får man koll ändå.

– Spalten till höger med tidsangivelser för hur långt de är efter känns rätt meningslös. Där vill jag istället ha mellantider uttryckt som kilometertid med 250m-intervall.

– Vid målgång visas de tre första, och klädsamt nog utropar man inte vem som var först om avståndet är litet. Jag vill att man visar alla hästar där i takt med att de går i mål, med tid, och gärna med en markering för om de satt eget rekord eller banrekord/svenskt rekord. Visar man en massa tider måste ju de få en bäring mot någonting för tittaren.

Jag tror det här kan bli bra när man får trimma in det lite.

Det har pratats en del om kostnader. Jag utgår från att man handskas varsamt med pengarna, då är det här säkert värt vartenda öre. Alla som sett travsändningarna vet att en ny studio varit nödvändig länge, så jag tänker inte skrika högt över den heller. Däremot vore det roligt om det fanns pengar till något nytt ute på banorna också.

Spela över gränsen

Vi  erbjuds dagligen att spela till våra grannländers tävlingar på ATG. Tyvärr så är det inte det bästa som erbjuds över gränserna, utan mestadels det sämsta. De svenska spelarna är ganska ointresserade av det, då svensk travsport generellt sett håller en högre standard. Vill man få med svenska spelare är kvalitet ett måste.

Jag tror också på att hela utbudet skall erbjudas, inte bara ett urval. För den som noterat en nästagångare är det ju synd om man inte kan ta betalt för det när den dyker upp nästa gång. Det finns också ett omfattande utbyte av hästar mellan länderna. Därför finns det uppfödare och delägare lite varstans som är intresserade av att följa en häst.

Spelare behöver guidning i form av tips/kommentarer, intervjuer, program och lopparkiv. Vi ser ganska lite av det från ATG:s sida när det kommer till utländskt trav i ”skymundan”. Det räcker då rakt inte med lite kommentarer i ATG Live fem minuter före spelstopp av någon som sitter i en studio 100 mil från banan.

Vi har ett ganska stort utbyte med länder utanför Norden, som t.ex. Tyskland, Holland, Frankrike, Italien och USA. Hästar kommer från dessa länder och tävlar hos oss, svenska tränare är verksamma i dessa länder och svenska hästar tävlar regelbundet i deras lopp. Det vore därför bra med mer samarbete över gränserna.

Vi kan ju jämföra med ATG:s principer när de säljer svenskt spel utomlands. Allt erbjuds, till vem som helst runt om i världen, och vi producerar gladeligen massor med info till dem för att de skall lockas att spela. ATG får ju dessutom rätt bra betalt för spel  som svenska spelare gör till andra länder. Deet borde finns någon krona över för att producera eget material om så behövs. Ur mitt perspektiv så är det inte en fråga om huruvida man har råd att göra detta, utan snarare en fråga hur man kan anse sig ha råd att inte göra det.

Breddloppsdagar

Vaggeryd i lördags. Breddloppsdag. Nio breddlopp avgjordes plus ett par kvallopp. Över 1000 personer i publiken är rapporterad.

Några siffror från dagen:
Utdelade prispengar: 270.700kr
Totoomsättning: 1.094.710kr
Utdelade bestraffningar: 9.000kr + 3 veckors avstängning

Det här är i praktiken den lägsta divisionen vi har. B-loppsdagar och bygdetrav existerar knappt sedan breddtravet lanserades.

Man kan dra en del slutsatser av det här.

– Spelarna uppskattar inte de här tävlingarna. Omsättningen är mycket låg, vilket innebär att pengarna som flyter in är högst begränsade.

– Prispengarna är inte höga, men skalan är generös med 53% av förstapriset till den som är tvåa och åtta garanterade priser där de tre sista matlapparna är 20% av förstapriset. De flesta icke diskade ekipage fick prispengar denna dag.

– De aktiva drar på sig bestraffningar i parti och minut enligt de flesta paragraferna i regelboken, inte minst drivningsböter. Om alla hästar varit proffstränade och körts av proffs hade deras provision varit 13.535kr, och då går det naturligtvis inte att dra på sig 9.000kr i böter.

Att spelet inte räcker till prispengarna står ju klart. Frågan är om de ens räcker till ATG:s kostnader för att arrangera spelet inkl sändningen i Kanal 75 och till banans kostnader för funktionärer och domare? Har breddtravet blivit en Ebberöds bank?

Jag tror att vi skall göra om konceptet lite till, med färre breddloppsdagar än idag. Istället har vi fler B-loppsdagar där vi hoppar över spelet, kan nöja oss med en mindre funktionärsstab, har ett enklare reglemente (t.ex. kör utan pisk)och där prispengarna är väsentligt lägre.

Jag kan också tänka mig att sänka poänggränsen för när hästar får tävla i breddlopp, från dagens 500 poäng till kanske 350 eller 400 poäng. Det visar sig nämligen att med dagens system så kommer många lågpoängshästar med i ordinarie lopp i alla fall. Till kvällens tävlingar på Jägersro t.ex. 24st hästar inom fem av V64-avdelningarna.

Kvalitet

Idag är det söndagen den andra Augusti. Det är en vecka sedan folk fick lön, många har semester eller är lediga tack vare att det är helg. I Sverige råder sommarstilltje fortfarande. På idrotts- och evenemangsfronten erbjuds inte så mycket. Det är tre allsvenska fotbollsmatcher idag, men inga stora pågående mästerskap eller liknande som stjäl den sportintresserade publikens intresse.

En dag som denna erbjuder ATG följande spelmeny:
– Breddlopp från Gävle
– Lunchtävlingar från Klampenborgs galoppbana (de rider danskt derby idag)
– V64 från Åmål med icke fyllda fält, många lågpoängare och en hel del norska hästar
– V65 från norska Sörlandet
– Saxbana är Kalmar som kör breddloppsdag
Jag tänker inte dra till med några övertoner, men jag konstaterar att det kvalitetsmässigt inte är någon stor dag i det vi erbjuder travintresserade spelare och publik. Detta trots att det finns förutsättningar att göra det här till en riktigt bra söndag. Travsporten försöker inte ens, man lämnar W/O

Det är tre saker som slår mig:
– Med tanke på att Vaggeryd körde breddloppsdag igår så måste man ställa sig frågan om det skall vara två breddloppsdagar idag? I synnerhet när den ena avgörs på Vaggeryds grannbana Kalmar? Spelarna uppskattar inte breddloppsdagarna, omsättningen är ofta låg och tre sådana dagar under en helg kan inte vara rimligt.
– Danskt derby eller inte, den svenska omsättningen till utländska galopplopp är mycket liten. Omsättningstappet idag jämfört med om det skulle varit svenskt trav handlar om flera miljoner.
– Man kan lyfta kvaliteten på annat sätt också, bara genom att titta lite på hur man utformat tävlingsprogrammet. I fredags kördes t.ex. Svenskt kallblodsderby i Östersund. Fredagkvällar har traditionellt den sämsta V64-omsättningen av alla dagar, eftersom de sociala förpliktelserna kallar. När det dessutom hamnar i skymundan av TV-programmet Stjärnkusken så var det väl få som ens noterade att det kördes lopp med 700.000kr respektive 450.000kr i förstapris på V64.
Tänk om vi lyft fram det idag istället?

Det finns väldigt mycket att göra för att både lyfta fram sporten och spelet, utan att man behöver ge sig till med högriskabla förändringar inom de områden som fungerar idag.

Poängsystemet

Kunskap kan man aldrig få för mycket av när man spelar på trav. Den som vet mest, brukar vinna mest. Därför är det en smula sorgligt att jag upptäckt att åtskilliga spelare inte har en aning om hur vårt svenska system för startpoäng fungerar, att det är det som ligger till grund för reservernas turordning och att det dessutom bestämmer vilka hästar som kommer med i loppet.

Så, låt oss reda ut detta en gång för alla.

Hästar får poäng för de pengar de tjänar. En poäng för varje hundralapp de tjänar. De får dessutom poäng för placeringarna 1 till och med 5 i loppen. En förstaplats ger 300 poäng, en andraplats 150 poäng och så vidare med skalan 100, 65 och 35 poäng.

En seger på V75 med 100.000kr i förstapris ger 300 poäng för segern och ytterligare 1000 poäng för prissumman, totalt 1300 poäng. Ett fjärdepris på V75 med 15.000kr i pris ger 65 poäng för placeringen och 150 poäng för prissumman, totalt 215 poäng.
En seger i ett V64-lopp med 30.000kr i förstapris ger 300+300=600 poäng, och en seger i ett breddlopp med 10.000kr i förstapris ger 300+100 = 400 poäng.

När man räknar ut en hästs startpoäng använder man sig av de fem senaste starterna och summerar de poäng som hästen erövrat där. Startpoäng har inget bäst-före-datum, utan en häst behåller sina startpoäng även efter skadeuppehåll eller vintervila. Kvallopp (t.ex. till monté) räknas inte in i de fem senaste starterna. Det här är också anledningen till att man är rätt så noga (nåja) med att få med utländska hästars fem senaste starter utomlands, men är rätt så ointresserade av sådant som hänt tidigare.

I normalfallet är det hästens startpoäng som avgör om man kommer med i ett lopp eller inte, för anmäls fler hästar än det finns plats för i loppet så kommer de med högst startpoäng med. De som inte kommer med kallas för tvångsstrukna. Det finns några undantag till detta system:

  • Vid tilläggslopp kan det finnas fler hästar med bra poäng än det finns plats för. Då kan t.ex. hästar som startar från tillägg ha en lägre startpoäng än dem som tvångsstrukits från grunddistansen.
  • I lopp med så kallad P21 eller P22 är inte startpoängen avgörande.
  • Vid finaler är det försöksloppen som avgör om man kommer med istället för de fem senaste starterna.
  • Det finns en företrädesregel för unghästar som börjar sin karriär som tävlingshäst eftersom de ju inte har fem starter att basera sina poäng på.

ATG:s turordning baseras på startpoängen. Den med högst poäng blir först i turordningen och så vidare ned till den som har minst poäng som blir sista häst på turordningen. Någon hänsyn till spår, distans eller motstånd tas inte. Kryssar man inte i egna reserver godtar man detta system.

I så kallade breddlopp, där det endast kör kuskar med högst 150 starter föregående år eller ungdomar upp till 25 år, så får hästar med mer än 500 startpoäng inte starta.  Man skall inte generalisera för mycket, men normalt sett är 1000 startpoäng på en häst en bra indikator på att hästen har V75-form och inte gör bort sig där. Från 500 poäng och uppåt brukar de duga på V64. Kom ihåg att startpoäng inte speglar allt. Man kan vara målfotoslagen fyra, och man kan vara tvåa 12 längder bakom. Man kan bli störd till galopp och man kan få en bra placering för att ”alla andra” galopperade.

För spelaren finns det några saker att vara uppmärksam på. Om en häst för fem starter sedan fick en massa poäng för en bra prestation, vanligen en seger, och det sedan gått lite knackigt så kan det bli jobbigt för hästen om det åter blir en blygsam placering. Nästan alla startpoäng försvinner då. Räkna med att tränaren gjort allt den kan för att hästen skall vara så iordningsställd som det bara går.

Om några hästar i ett tilläggslopp har få poäng så kan man räkna med att propositionen var rätt så ogynnsam mot dessa hästar, och man startar där för att man inte kommer med någon annanstans.

I lopp med så få anmälda att alla kommer med, alla platser kanske inte ens fylls, så är fälten ofta ganska så ojämna. Hästar som normalt sett inte skulle komma med i loppet har kommit med. Naturligtvis kan låg poäng bero på otur, och det kan ha ställts i ordning med omlagd träning, ny utrustning och annan balans, men värt att ha i bakhuvudet.

Därför är det kommande nya konceptet för V75 en katastrof

Om ett par veckor är det dags för ett nytt upplägg för V75-lördagarna. Senare start och upplösningen i direktsänd TV. Det nya upplägget ser ut som en katastrof för V75. Jag skall förklara varför det är uselt.

Jag har lånat en bild från Rickard Hanssons blogg på Expressen.

Första loppet går 15:10. Med det drar V4 igång. Precis som vanligt så är det lunchdubbel i V4:ans andra och tredje avdelning, om det nu går att kalla det lunch när klockan närmar sig 16 på eftermiddagen och mörkret fallit över Sverige under vintern.
Precis som vanligt är också V4:ans fjärde avdelning ett Trio-lopp.

ATG har här tänkt i nya banor. V4-4 är också V75-1. Det gör att det inte blir någon möjlighet för den som satt V4:an att återinvestera dessa på V75. Och vem som har tid att kika på triospel när de sista justeringarna av V75:an skall fixas är för mig en gåta. Det långa uppehållet inför V75 försvinner också. Man har några minuters längre paus mellan lopp 3 & 4. Det gör väl förhoppningsvis att vi slipper tråkiga tal av kommunalråd och sjungande av nationalsången, men det ger också mindre tid för spelarna att få bra sista-minuten-info. V75 startar 16:20, det är nästan två timmar senare än dagens spelstopp. Två timmar av tävlande i dagsljus som förbyts i två timmar av mörker under rätt så stora delar av året.

Precis som vanligt är går sedan V5 igång samtidigt som V75-3, en möjlighet till revansch för den som spikade fel i början.

Efter V75-5 kommer sedan decenniets feltänk. Man lägger in ett lopp som inte ingår i streckspelen, som inte är Dagens Dubbel och som inte har triospel. Det handlar om ett utfyllnadslopp för att matcha tiderna med TV-sändningen. Det behövs lite tid för att klippa ihop det och tajma in så att de två sista loppen kan sändas direkt. Känns lika kul som på den tiden när man klippte in Lördagskomben mitt i V75.

Jag gissar att alla i publiken som inte har alla rätt på V75 så långt då kommer att åka hem. Klockan är då närmare 18 på kvällen, och skall man hinna med kvällsmys med familjen, gå bort på middag eller kanske ett hederligt biobesök är det dags att lämna travets värld.

Klockan 18:28 återupptas V75 med de två sista avdelningarna. Då har de första fem visats i TV-rutan i bandad version, och något reklamblock har väl också hunnits med. 18:46 går sista loppet.
Man gjorde ett försök under året med att direktsända de två DD-loppen på vardagar. Det blev riktigt platt fall, för tittarna uppskattade inte alls en mycket summarisk genomgång av de fyra första loppen innan de stressades in i Dagens Dubbel.
Nu gör man om dumheten, och jag förstår inte varför. Jag läser TV-mätningar som inte visar att TV-tittandet är på topp under lördagar mellan 18-19. Det är först klockan 20 det blir tittarsiffror som räcker in på topplistorna i de breda kanalerna, när man t.ex. kör Sommarkrysset med Lotto.

V3 startar samtidigt som DD, och även om det spelet inte är så stort, så är det väl ännu mindre intressant om det till 2/3 utgörs av DD. Tävlingsdagen avslutas således med ytterligare ett eller två lopp och beräknas vara slut runt 19:15 – 19:30

Jag tror att med det här upplägget får man en betydligt mindre publik på banan. Det blir inte längre lika attraktivt att besöka en travdag när den krockar med andra sociala aktiviteter. Jag tror också att upplevelsen i TV blir sämre. Istället för dagens lugna upplägg där loppen redovisas sakligt och ordentligt kastas man i det här konceptet in i direktsändning med 2×2,5 minuters spänning under en halvtimme. Jag tror inte att de mer rutinerade spelarna vid ATG Live heller uppskattar det. Att väva ihop V4 med V75 och att klämma in en långpaus med meningslöst pauslopp är inte spelfrämjande. Andra sociala åtaganden på lördagar krockar i allt för hög grad med det här.

Ingen är gladare än jag om jag har fel, för travet har inte råd att misslyckas med V75. Jag ser däremot att det här upplägget verkligen inte passar mig, och travet får nog klara sig utan mig på V75 fortsättningsvis.

Att lära sig räkna

Det har blivit väldigt populärt med 15-hästarslopp på senare tid. I ST:s fördelning av pengar är många startande per lopp en viktig parameter, och banorna lyder snällt. Tyvärr kommer inte pengarna till hästägarna, utan det är snarare dem som får stå för pengarna.

Typiskt lunchlopp med tillhörande snålskala ger denna fördelning av priser vid 12 startande i ett lopp: 22.000 – 10.300 –  6.300 – 4.200 –  2.700 – 2.200 – 2.200kr. Totalt 49.900kr eller 4.158kr/häst i snitt.

Vid 15 startande hästar lägger man till en matlapp á 2.200kr. Då fördelas alltså 52.100kr men det blir 3.473kr/häst som snittvärde. Hästägarna har tappat 685kr x 15 hästar = 10.275kr

Varför hästägarna ställer upp på 15-hästarslopp utan att prispengarna har höjts i motsvarande grad är för mig en gåta. De har samma kostnader för att tävla med sin häst oavsett hur många startande det är. Kuskar och tränare har också all anledning att protestera, för deras provisioner som de skall leva på urholkas också.

Solvallas hästägarförening

Solvallas hästägarförening vidhåller i ett inlägg på sin hemsida att travets framtid inte finns i Norrland. Man menar underförstått att om vi inte lägger ned de flesta banorna i Norrland och flyttar alla resurser till Solvalla och andra storbanor kommer alla duktiga tränare att åka till USA för fortsatt karriär där.

Låt oss titta på hur verkligheten ser ut. Hittills i år har Hagmyren delat ut 389.150kr till treåriga varmblod fördelat på sex lopp. Två med 50.000kr i förstapris, ett med 35.000kr i förstapris, två lopp med 15.000kr i förstapris och ett lopp med den hisnande summan 10.000kr. Totalen är nästan på kronan lika mycket som Jägersro ämnar dela ut i ett lopp för fyraåringar nästa vecka som samlat hela sex deltagare, varav två har så få startpoäng att de är berättigade att starta i breddlopp.

Solvallas egna unghästtävlingar är ingen vacker syn.
– Pamir Broddes lopp, sju anmälda hästar i ett lopp med 100.000kr i förstapris
– Grains lopp, sex anmälda hästar i ett lopp med 100.000kr i förstapris
– Rikitikitavis lopp, åtta anmälda hästar, 100.000kr i förstapris
– Simb Capis lopp, åtta anmälda, 80.000kr i förstapris

Så här ser det ofta ut i Solvallas unghästlopp, år efter år. Pengar delas ut som ingen annan bana gör, till halvtomma fält. Naturligtvis ser hästägarna till att ha sina hästar där det är mest lättförtjänta pengar. Att tävla i lopp med 10-15.000kr på Hagmyren när det varje månad är flera treåringslopp med 100.000kr eller mer i förstapris på Solvalla är dumt. Det här speglas rätt så tydligt av hur många hästar som finns i träning på banorna.

Hagmyrens prispengar räcker inte till särskilt många fler unghästlopp med Solvallastandard på prispengarna. Flyttas de norrländska hästarna efter ned till Solvalla så får man väl kanske ihop startfälten i de loppen, men annars? Det man försöker göra är att lugga en flintskallig, eller snarare skalpera denne. Det har man fått för sig är framtiden för svenskt trav.

Däremot är jag övertygad om att det behövs förändring i svensk travsport.
– Vi skall köra färre lopp varje dag, för att kunna höja prispengarna i de lopp som blir kvar. Det körs massor av lopp utanför streckspelen med rätt så litet spelande, och de kan minskas ned.
– Det vore nyttigt med storlopp för unghästar som inte bekostas av ägarnas egna insatser. Det körs massor av lopp för den äldre eliten som finansieras med spelpengar, men i stort sett alla stora unghästlopp är insatslopp.
– Det måste göras propositioner med mer fingertoppskänsla. Alla dessa icke fyllda lopp med mycket fina prispengar visar på att det är en väldig obalans i vad som efterfrågas och vad som erbjuds i form av starttillfällen.

Det är förståndets och förnuftets väg framåt, där jag tror man kan ena alla krafter inom travet.

En kommentar till Vomb

Travtränarna Lutfi Kolgjini, Lars I Nilsson och Ola Samuelsson har idag publicerat en krönika där de går hårt åt dagens fördelning av prispengar och resurser. En del de säger är mycket rimligt, annat har de fått om bakfoten.

Jag vill börja med att berätta för dessa herrar att travsporten totalt sett inte får mer om man bara avser att knycka av andra banor. Man exemplifierar med ett treåringslopp på Hagmyren som hade 50.000kr till vinnaren. Det är ett av tre lopp på Hagmyren i år med 50.000kr i förstapris, (precis som förra året). Det är dessutom banans högst doterade lopp för treåringar. Vi kan vara överens om att den situationen inte utvecklar svensk travsport, men lösningen är inte att beröva banan dessa tre lopp. Det finns över huvudtaget väldigt få unghästlopp i Norrland, jag tror unghästarna har färre kronor per häst att köra om i Norrland än i andra delar av landet.

Det är också alldeles sant att det finns färre hästar i Boden, Skellefteå och Umeå jämfört med Jägersro, Halmstad och Åby. Det märks dock ordentligt i banornas budget och tilldelning av tävlingar. De sydliga banorna körde 152 tävlingsdagar under 2014, de tre nordliga körde 70 dagar. Skillnaden i prispengar är smått enorm, 159Mkr mot 42Mkr. Det går naturligtvis att sukta över de pengarna också, men jag tror det kommer surt efter när den totala kakan minskat. Lägger man ned banor kommer det bli färre som spelar och det blir färre som köper de hästar som inte duger i de stora stallen.

I övrigt har dessa herrar med sin stora insikt i travets verklighet rätt på ett antal punkter där man måste börja tänka om. Mer unghästlopp på t.ex. V75 vore bra. Klassen strax under årgångstoppen har det rätt så tufft, och det vore roligt om fler av de hästarna kunde gå ihop ekonomiskt. Den vansinniga prioriteringen som ATG gör där V64 anses vara det finaste oavsett vilken kvalitet man har på loppen bör tas bort. Att tävla om pengarna istället för bidrag och premier samt att börja med att sätta prispengarna i budgeten och sedan fördela det som blir över till administrationen är mycket sunt.

Det är också dags att ifrågasätta galoppen. Den äger 10% av ATG, men kanske är det dags att travet och galoppen går skilda vägar? På sikt skulle bägge kunna må bättre av det då man kan utvecklas utan att behöva begränsas av den andre. Även propositionerna för vilka lopp som skrivs ut ifrågasätter man, och jag tycker det är rätt. Jag vill inte se tvångsstrykningar i debutantlopp, och jag är evinnerligt trött på att se lopp med höga prispengar som inte drar fullt fält. Om ett breddlopp inte blir fullt skall vi vara glada, för det betyder att det är få hästar i poängnöd. Men när man kör lopp med både 100 och 200 tusenlappar i förstapris och det inte drar fullt fält så är det trist.

Jag hoppas verkligen att storbanorna i våra största städer får utvecklas. De behövs för att sporten i stort skall utvecklas.Jag vill inte se sömniga fredagslunchtävlingar på Solvalla, jag vill se sport av högsta klass. Jag vill inte se Jägersro vara saxbana en kväll när uppladdningen inför Hugo Åbergs börjat. Jag hoppas att Robert Bergh kan bli en vitamininjektion för Åby, och att Bergsåker lyckas ersätta hans fina stall med nya tränare som vill och kan satsa framåt.

Det allra viktigaste är dock att den totala kakan växer, det är så vi får utveckling.

Dags att styra upp breddloppen

Breddloppsdagar körs lite här och var, och jag tycker nog att det är bra att de lite mindre skickliga får chansen att tävla utifrån sina villkor. Men jag har noterat en mindre smickrande sak med dessa dagar, de tävlande drar på sig massor av böter för olika förbrytelser mot reglementet.

Det är massor av drivningsböter, vilket är allvarligt. Här ger man sig ju på hästen på ett sätt som denne upplever stressande och obehagligt. Det är också många startförseelser. Det verkar enormt svårt att leda en volt eller hålla i hästen så att man inte tjuvstartar.Sedan är det relativt ofta förekommande störningar av andra ekipage, att inte hålla rakt spår över upploppet eller ta ned en galopperande häst på rätt sätt.

Jag tror att ganska många av dessa aktiva tycker det är tråkigt med böteslapparna, det slår mot deras privatekonomi. Som spelare tycker jag också att det för mycket lotto när en del lyckas förstöra för stora delar av fältet genom att styra rakt ut med en galopperande häst, svara sent när tåget kommer i tredje spår eller vad man nu lyckas med.

Jag tycker man sett tillräckligt för att kunna börja diskutera åtgärder mot det här:

  • För att förhindra dessa vansinnesdrivningar så kan man börja med att diska hästar som drivits för hårt. I en tät upploppsstrid kommer då ingen behöva driva sin häst för hårt bara för att den andre gör det. Tvärtom är det med ens lönsamt att sitta lugn om den andre driver för hårt. Denne kommer ju att bli diskad. Ett annat alternativ är att ta ifrån dem körspöet, precis som man har gjort i Norge i alla lopp.
  • Ha en ordentlig genomgång timmen före start för alla kuskar där man går igenom regelboken om vad som är OK och inte. Spela in en video med Jim Frick som får berätta om vad som kan hända om man åker i backen, och varför det är viktigt att köra med marginaler. Det behöver inte ta mer än tio minuter, men uppenbarligen behöver regelverkets innebörd fräschas upp hos kuskarna.
  • Precis som man har provstarter bakom bilen kanske man skulle låta dem som skall leda volter ha möjlighet att träna lite på det under värmningen. En del av kuskarna som kör i breddloppen kör så lite att de får leda en volt någon enstaka gång om året. Då är det inte helt lätt, och rutinen saknas.

En sak är säker, vill man kunna utveckla breddloppen och få ett bättre spel så behöver man kika på det här. Spelsäkerheten är ganska liten när det som utspelas på banan mer liknar ett gladiatorspel på liv och död, än ett travlopp.

Jag tror det är viktigt att man gör det här innan det händer en olycka där någon omkommer eller att Jordbruksverket och andra med rätta ifrågasätter djurskyddet när det är så många brott mot drivningsreglerna. Man kan ju också fråga sig hur det kan kosta 1500kr att glömma hästpasset, 1000kr för ”att utan giltigt skäl utebli”, men 900kr för att driva en häst för hårt eller störa en medtävlare. Proportionerna behöver ses över.