Solvallas hästägarförening

Solvallas hästägarförening vidhåller i ett inlägg på sin hemsida att travets framtid inte finns i Norrland. Man menar underförstått att om vi inte lägger ned de flesta banorna i Norrland och flyttar alla resurser till Solvalla och andra storbanor kommer alla duktiga tränare att åka till USA för fortsatt karriär där.

Låt oss titta på hur verkligheten ser ut. Hittills i år har Hagmyren delat ut 389.150kr till treåriga varmblod fördelat på sex lopp. Två med 50.000kr i förstapris, ett med 35.000kr i förstapris, två lopp med 15.000kr i förstapris och ett lopp med den hisnande summan 10.000kr. Totalen är nästan på kronan lika mycket som Jägersro ämnar dela ut i ett lopp för fyraåringar nästa vecka som samlat hela sex deltagare, varav två har så få startpoäng att de är berättigade att starta i breddlopp.

Solvallas egna unghästtävlingar är ingen vacker syn.
– Pamir Broddes lopp, sju anmälda hästar i ett lopp med 100.000kr i förstapris
– Grains lopp, sex anmälda hästar i ett lopp med 100.000kr i förstapris
– Rikitikitavis lopp, åtta anmälda hästar, 100.000kr i förstapris
– Simb Capis lopp, åtta anmälda, 80.000kr i förstapris

Så här ser det ofta ut i Solvallas unghästlopp, år efter år. Pengar delas ut som ingen annan bana gör, till halvtomma fält. Naturligtvis ser hästägarna till att ha sina hästar där det är mest lättförtjänta pengar. Att tävla i lopp med 10-15.000kr på Hagmyren när det varje månad är flera treåringslopp med 100.000kr eller mer i förstapris på Solvalla är dumt. Det här speglas rätt så tydligt av hur många hästar som finns i träning på banorna.

Hagmyrens prispengar räcker inte till särskilt många fler unghästlopp med Solvallastandard på prispengarna. Flyttas de norrländska hästarna efter ned till Solvalla så får man väl kanske ihop startfälten i de loppen, men annars? Det man försöker göra är att lugga en flintskallig, eller snarare skalpera denne. Det har man fått för sig är framtiden för svenskt trav.

Däremot är jag övertygad om att det behövs förändring i svensk travsport.
– Vi skall köra färre lopp varje dag, för att kunna höja prispengarna i de lopp som blir kvar. Det körs massor av lopp utanför streckspelen med rätt så litet spelande, och de kan minskas ned.
– Det vore nyttigt med storlopp för unghästar som inte bekostas av ägarnas egna insatser. Det körs massor av lopp för den äldre eliten som finansieras med spelpengar, men i stort sett alla stora unghästlopp är insatslopp.
– Det måste göras propositioner med mer fingertoppskänsla. Alla dessa icke fyllda lopp med mycket fina prispengar visar på att det är en väldig obalans i vad som efterfrågas och vad som erbjuds i form av starttillfällen.

Det är förståndets och förnuftets väg framåt, där jag tror man kan ena alla krafter inom travet.

En kommentar till Vomb

Travtränarna Lutfi Kolgjini, Lars I Nilsson och Ola Samuelsson har idag publicerat en krönika där de går hårt åt dagens fördelning av prispengar och resurser. En del de säger är mycket rimligt, annat har de fått om bakfoten.

Jag vill börja med att berätta för dessa herrar att travsporten totalt sett inte får mer om man bara avser att knycka av andra banor. Man exemplifierar med ett treåringslopp på Hagmyren som hade 50.000kr till vinnaren. Det är ett av tre lopp på Hagmyren i år med 50.000kr i förstapris, (precis som förra året). Det är dessutom banans högst doterade lopp för treåringar. Vi kan vara överens om att den situationen inte utvecklar svensk travsport, men lösningen är inte att beröva banan dessa tre lopp. Det finns över huvudtaget väldigt få unghästlopp i Norrland, jag tror unghästarna har färre kronor per häst att köra om i Norrland än i andra delar av landet.

Det är också alldeles sant att det finns färre hästar i Boden, Skellefteå och Umeå jämfört med Jägersro, Halmstad och Åby. Det märks dock ordentligt i banornas budget och tilldelning av tävlingar. De sydliga banorna körde 152 tävlingsdagar under 2014, de tre nordliga körde 70 dagar. Skillnaden i prispengar är smått enorm, 159Mkr mot 42Mkr. Det går naturligtvis att sukta över de pengarna också, men jag tror det kommer surt efter när den totala kakan minskat. Lägger man ned banor kommer det bli färre som spelar och det blir färre som köper de hästar som inte duger i de stora stallen.

I övrigt har dessa herrar med sin stora insikt i travets verklighet rätt på ett antal punkter där man måste börja tänka om. Mer unghästlopp på t.ex. V75 vore bra. Klassen strax under årgångstoppen har det rätt så tufft, och det vore roligt om fler av de hästarna kunde gå ihop ekonomiskt. Den vansinniga prioriteringen som ATG gör där V64 anses vara det finaste oavsett vilken kvalitet man har på loppen bör tas bort. Att tävla om pengarna istället för bidrag och premier samt att börja med att sätta prispengarna i budgeten och sedan fördela det som blir över till administrationen är mycket sunt.

Det är också dags att ifrågasätta galoppen. Den äger 10% av ATG, men kanske är det dags att travet och galoppen går skilda vägar? På sikt skulle bägge kunna må bättre av det då man kan utvecklas utan att behöva begränsas av den andre. Även propositionerna för vilka lopp som skrivs ut ifrågasätter man, och jag tycker det är rätt. Jag vill inte se tvångsstrykningar i debutantlopp, och jag är evinnerligt trött på att se lopp med höga prispengar som inte drar fullt fält. Om ett breddlopp inte blir fullt skall vi vara glada, för det betyder att det är få hästar i poängnöd. Men när man kör lopp med både 100 och 200 tusenlappar i förstapris och det inte drar fullt fält så är det trist.

Jag hoppas verkligen att storbanorna i våra största städer får utvecklas. De behövs för att sporten i stort skall utvecklas.Jag vill inte se sömniga fredagslunchtävlingar på Solvalla, jag vill se sport av högsta klass. Jag vill inte se Jägersro vara saxbana en kväll när uppladdningen inför Hugo Åbergs börjat. Jag hoppas att Robert Bergh kan bli en vitamininjektion för Åby, och att Bergsåker lyckas ersätta hans fina stall med nya tränare som vill och kan satsa framåt.

Det allra viktigaste är dock att den totala kakan växer, det är så vi får utveckling.

Dags att styra upp breddloppen

Breddloppsdagar körs lite här och var, och jag tycker nog att det är bra att de lite mindre skickliga får chansen att tävla utifrån sina villkor. Men jag har noterat en mindre smickrande sak med dessa dagar, de tävlande drar på sig massor av böter för olika förbrytelser mot reglementet.

Det är massor av drivningsböter, vilket är allvarligt. Här ger man sig ju på hästen på ett sätt som denne upplever stressande och obehagligt. Det är också många startförseelser. Det verkar enormt svårt att leda en volt eller hålla i hästen så att man inte tjuvstartar.Sedan är det relativt ofta förekommande störningar av andra ekipage, att inte hålla rakt spår över upploppet eller ta ned en galopperande häst på rätt sätt.

Jag tror att ganska många av dessa aktiva tycker det är tråkigt med böteslapparna, det slår mot deras privatekonomi. Som spelare tycker jag också att det för mycket lotto när en del lyckas förstöra för stora delar av fältet genom att styra rakt ut med en galopperande häst, svara sent när tåget kommer i tredje spår eller vad man nu lyckas med.

Jag tycker man sett tillräckligt för att kunna börja diskutera åtgärder mot det här:

  • För att förhindra dessa vansinnesdrivningar så kan man börja med att diska hästar som drivits för hårt. I en tät upploppsstrid kommer då ingen behöva driva sin häst för hårt bara för att den andre gör det. Tvärtom är det med ens lönsamt att sitta lugn om den andre driver för hårt. Denne kommer ju att bli diskad. Ett annat alternativ är att ta ifrån dem körspöet, precis som man har gjort i Norge i alla lopp.
  • Ha en ordentlig genomgång timmen före start för alla kuskar där man går igenom regelboken om vad som är OK och inte. Spela in en video med Jim Frick som får berätta om vad som kan hända om man åker i backen, och varför det är viktigt att köra med marginaler. Det behöver inte ta mer än tio minuter, men uppenbarligen behöver regelverkets innebörd fräschas upp hos kuskarna.
  • Precis som man har provstarter bakom bilen kanske man skulle låta dem som skall leda volter ha möjlighet att träna lite på det under värmningen. En del av kuskarna som kör i breddloppen kör så lite att de får leda en volt någon enstaka gång om året. Då är det inte helt lätt, och rutinen saknas.

En sak är säker, vill man kunna utveckla breddloppen och få ett bättre spel så behöver man kika på det här. Spelsäkerheten är ganska liten när det som utspelas på banan mer liknar ett gladiatorspel på liv och död, än ett travlopp.

Jag tror det är viktigt att man gör det här innan det händer en olycka där någon omkommer eller att Jordbruksverket och andra med rätta ifrågasätter djurskyddet när det är så många brott mot drivningsreglerna. Man kan ju också fråga sig hur det kan kosta 1500kr att glömma hästpasset, 1000kr för ”att utan giltigt skäl utebli”, men 900kr för att driva en häst för hårt eller störa en medtävlare. Proportionerna behöver ses över.

Grundläggande principer i spel

Med anledning av gårdagens strul med att fastställa värde, utdelning och vinnande rader så finns det anledning att påminna om några grundläggande principer när det gäller spel om pengar.

Samma regler gäller för alla som deltar.
Det funkar inte att Norge (och andra länder?) har andra regler t.ex. för turordningsreserv än vad vi har i Sverige när vi spelar på svenska spelformer. Det här måste ju vara väldigt enkelt att samordna. (Norge har en annan turordning än den svenska där reserver inträder utifrån insatsfördelningen. Först favoriten, hade man redan streck för den så får man andrahandaren, hade man streck för den så blir det tredjehandaren etc. Det här gör att Norge rättar sina egna rader och berättar för ATG hur många rätta rader de hade).

Spel som skall delta i spelet skall vara inne hos anordnaren vid spelstopp.
Det funkar inte att rader tillkommer i efterhand. Om en svensk spelare inte hinner lämna in p.g.a. lång kö i kassan, strulande Internet eller krånglande maskin hos ombudet så deltar inte denne. Om norska Rikstoto eller någon annan inte förmår skicka över raderna i tid till ATG så deltar inte de norska raderna. Då får norska rikstoto eller vem det nu är som strulat stå för det inför sina spelare.

Lagt spel ligger.                                                                    
Om norska rikstoto eller någon annan skickar in fel felaktiga speluppgifter till ATG så får man stå sitt kast. Svenska spelare kan inte komma i efterhand och förklara att det där strecket på fyran i själva verket skulle varit på trean. På samma sätt kan inte gärna någon av ATG:s internationella partners komma tjoande och skrika om att de skickat in en felaktig fil. Gör man fel står man för det inför sina spelare.

Tre grundläggande principer som inte fungerar idag, men som borde vara grunden för att spel över gränserna skall kunna förekomma. Svenska tillsynsmyndigheter har ju ingen jurisdiktion för att kontrollera att allt går rätt till i andra länder, så skall vi ha internationellt spel måste man se till att det inte finns anledning att granska sådant som sker på utländskt territorium med andra lagar och bestämmelser än den svenska.

Om att jämföra spel

Sedan ett par år så redovisar ATG insatsprocenten på sina streckspel, istället för hur stor andel av systemen som har streck för hästarna. Det är bra, eftersom system kan vara olika stora. Det ger oss också möjlighet att jämföra hur olika spelarkategorier värderat hästarnas chanser.

Halmstad 4:e Juli, V75-1 ser ut så här
Vi börjar med att räkna om insatsprocenten till vinnarodds enligt de spelavdrag som vinnarspelet har med formeln (1/insatsprocent)*0,8

Häst Insatsprocent  Odds
1 15,44% 5,18
2 0,42% 190,48
3 3,33% 24,02
4 2,28% 35,09
5 6,31% 12,68
6 2,67% 29,96
7 18,19% 4,40
8 2,97% 26,94
9 0,64% 125,00
10 45,93% 1,74
11 0,31% 258,06
12 1,51% 52,98
100%

 

När vi lägger till de eventuella vinnaroddsen för alla hästar är det lätt att göra jämförelser

Häst Insatsprocent Insats Odds V-odds
1 15,44% 5,18 4,90
2 0,42% 190,48 83,44
3 3,33% 24,02 22,34
4 2,28% 35,09 31,46
5 6,31% 12,68 10,86
6 2,67% 29,96 31,99
7 18,19% 4,40 3,70
8 2,97% 26,94 21,93
9 0,64% 125,00 51,57
10 45,93% 1,74 2,16
11 0,31% 258,06 91,11
12 1,51% 52,98 35,96
100%

Favoriten spelas tyngre av streckspelarna än av vinnarspelarna, de riktiga storskrällarna spelas mer av vinnarspelarna än av streckspelarna. Skillnaden mellan 1,74 och 2,16 i vinnarodds låter inte så stor, men om vi räknar om vinnaroddset till streckprocent så ser det ut så här:

Häst Insatsprocent InsatsOdds V-odds Oddsprocent
1 15,44% 5,18 4,90 16,33%
2 0,42% 190,48 83,44 0,96%
3 3,33% 24,02 22,34 3,58%
4 2,28% 35,09 31,46 2,54%
5 6,31% 12,68 10,86 7,37%
6 2,67% 29,96 31,99 2,50%
7 18,19% 4,40 3,70 21,62%
8 2,97% 26,94 21,93 3,65%
9 0,64% 125,00 51,57 1,55%
10 45,93% 1,74 2,16 37,04%
11 0,31% 258,06 91,11 0,88%
12 1,51% 52,98 35,96 2,22%
100% 100%

 

Skillnaden mellan 45,93% och 37,04% som andel av insatserna är rätt så stor.

Låt oss titta på V75-2:

Häst Insatsprocent InsatsOdds V-odds OddsProcent
1 3,76% 21,28 25,98 3,08%
2 4,13% 19,37 14,03 5,70%
3 13,96% 5,73 4,39 18,22%
4 3,98% 20,10 19,50 4,10%
5 17,40% 4,60 4,96 16,13%
6 12,60% 6,35 5,51 14,52%
7 2,25% 35,56 26,04 3,07%
8 3,55% 22,54 11,68 6,85%
9 8,17% 9,79 8,36 9,57%
10 26,33% 3,04 4,94 16,19%
11 2,27%
12 1,60% 50,00 29,85 2,68%
100% 100%

Samma mönster här. Favoriten spelas hårdare av streckspelarna, som också ratar de minst betrodda.

Publicerar vi motsvarande tabeller för övriga V75-avdelningar ser det ut så här.

V75-3

Häst Insatsprocent InsatsOdds V-odds OddsProcent
1 16,71% 4,79 4,69 17,06%
2 35,73% 2,24 3,46 23,12%
3 19,77% 4,05 3,88 20,62%
4 1,87% 42,78 26,27 3,05%
5 2,82% 28,37 15,76 5,08%
6 1,74% 45,98 30,04 2,66%
7 2,02% 39,60 23,14 3,46%
8 0,48% 166,67 51,70 1,55%
9 18,47% 4,33 3,56 22,47%
10 0,39% 205,13 74,23 1,08%
100% 100%

V75-4

Häst Insatsprocent InsatsOdds V-odds OddsProcent
1 51,14% 1,56 2,07 38,65%
2 6,88% 11,63 8,48 9,43%
3 3,08% 25,97 31,65 2,53%
4 1,59% 50,31 33,71 2,37%
5 1,51% 52,98 30,18 2,65%
6 18,27% 4,38 4,17 19,18%
7 2,71% 29,52 21,40 3,74%
8 3,32% 24,10 14,68 5,45%
9 2,86% 27,97 14,39 5,56%
10 4,95% 16,16 14,46 5,53%
11 3,27% 24,46 19,19 4,17%
12 0,41% 195,12 104,30 0,77%
100% 100%

V75-5

Häst Insatsprocent InsatsOdds V-odds OddsProcent
1 0,85% 94,12 65,88 1,21%
2 0,29% 275,86 173,13 0,46%
3 4,73% 16,91 12,36 6,47%
4 13,93% 5,74 4,48 17,86%
5 0,77% 103,90 73,56 1,09%
6 0,44% 181,82 87,75 0,91%
7 10,06% 7,95 5,48 14,60%
8 4,98% 16,06 19,82 4,04%
9 38,01% 2,10 3,47 23,05%
10 0,21% 380,95 232,29 0,34%
11 3,32% 24,10 19,45 4,11%
12 18,60% 4,30 3,85 20,78%
13 3,47% 23,05 18,98 4,21%
14 0,19% 421,05 184,41 0,43%
15 0,17% 470,59 156,90 0,51%
100% 100%

V75-6

Häst Insatsprocent InsatsOdds V-odds OddsProcent
1 21,13% 3,79 4,98 16,06%
2 4,98% 16,06 10,77 7,43%
3 2,14% 37,38 32,06 2,50%
4 4,07% 19,66 23,16 3,45%
5 8,84% 9,05 8,51 9,40%
6 2,65% 30,19 20,56 3,89%
7 21,70% 3,69 3,64 21,98%
8 0,59% 135,59 48,72 1,64%
9 8,03% 9,96 8,34 9,59%
10 6,58% 12,16 13,89 5,76%
11 18,85% 4,24 4,62 17,32%
12 0,43% 186,05 74,33 1,08%
100% 100%

V75-7

Häst Insatsprocent InsatsOdds V-odds OddsProcent
1 0,66% 121,21 55,80 1,43%
2 0,23% 347,83 173,57 0,46%
3 5,77% 13,86 8,61 9,29%
4 3,78% 21,16 16,98 4,71%
5 3,22% 24,84 13,03 6,14%
6 1,59% 50,31 34,22 2,34%
7 5,43% 14,73 16,11 4,97%
8 42,88% 1,87 2,97 26,94%
9 0,25% 320,00 163,71 0,49%
10 9,66% 8,28 5,69 14,06%
11 24,41% 3,28 3,15 25,40%
12 2,13% 37,56 20,51 3,90%
100% 100%

Hela tiden syns samma mönster. Favoriten och någon eller några ”idéer” som kanske kommer från någon tidning eller betaltipstjänst spelas hårdare av streckspelarna, medan vinnarspelarna jämnar ut skillnaderna mellan favoriter och de minst betrodda.

Det kan vara en psykologisk effekt hos vinnarspelarna att man tycker det är roligt att gå till luckan och hämta ut även när en skräll vunnit, respektive att man inte tycker det är värt att spela en favorit som ger så lite tillbaka.

Det kan också vara så att streckspelarna tvingas ta ställning i högre grad eftersom streck i matematiska system blir väldigt dyra.

Igår bedömde streckspelarna vinstchanserna mest rätt. 3,6ppm mot 1,8ppm om man multiplicerar insatsprocenten för respektive spelform i alla sju avdelningar. Vinnande rad var 7-5-2-2-8-7-8

Det är inte alltid det är så, en omgång bevisar ingenting, men det är intressant att se hur streckspelarna värderat vinstchanserna när man gör sina övriga spel. Det finns en del fynd att göra.

Okontrollerat spel med usla villkor

På självaste Kolmårdens djurpark sprang jag på spel som anordnas av kommersiellt företag med riktigt usla villkor för spelaren. Det handlade i detta fall om chokladhjul.

Hjulet hade 100 nummer, från 1 till 100. Att satsa på ett nummer kostade 7kr. Spelade man 20 nummer kostade det 5kr/nummer. Priset bestod av en stor förpackning med runt två kilo choklad av den typ man t.ex. kan hitta i butikernas sortiment av lösviktsgodis som brukar säljas för 79:90/kg när det inte är extrapris.

160kr i vinstvärde delat med 700kr i insats = 22,8% återbetalning. Med 500kr i insats, förutsatt att alla som spelar köper minst 20 nummer blir återbetalningen ändå generande låga 32%. Ett av dessa chokladhjul låg i Bamses värld och kallades för Krösus-hjulet, och det var väl precis vad det var…

Nu är det inte särskilt unikt att det arrangeras spel på detta sätt. Det återfinns på en rad olika evenemangsparker, ambulerande tivolin, marknader, stadsfester, festivaler och liknande. Mycket okontrollerat, med en totalt obefintlig spelsäkerhet, med relativt usla villkor för spelarna och med väldigt otydliga förmånstagare från överskottet. Det omsätts rätt så stora summor kontanter, i många fall helt utan redovisning.

När man talar om spelutredningar, spelmonopol, illegala aktörer, EU-regler etc så vore det klädsamt om man höll rent framför den egna dörren.

Travportföljen – ett projekt som travet inte behöver

Jag har i min hand ramarna till ett projekt som man kallar Travportföljen. Det är något som ST jobbat fram tillsammans med TR Media (Travronden) och företaget Trade In Sports.

Syftet är att spel/sportintresserade skall få upp ögonen för att äga häst, och att få igång en tävling där man köper och säljer andelar i olika hästar under sex månader för att se vem som får bäst avkastning. Fotbollstävlingen ”Drömelvan” står som förebild.

Ju mer jag tittar på upplägget, desto mer anar jag att det är en flopp av smått monumentala dimensioner. Det kan vara så att Travrondens försök att sälja hutlöst dyra pikétröjor till förra årets Elitlopp kan ses som en framgång i jämförelse med det här. Jag skall försöka förklara varför.

  • Själva upplägget bygger på att Travportföljen leasar en del av tävlingsrätten i ”kända topphästar” för en summa pengar som finansieras med andelarnas initiala pris. Redan här kommer man stöta på problemet med att hästägare kanske inte vill leasa ut tävlingsrätten i hästar som kan tänkas gå ihop sig. Sådana hästar brukar ha ett tungt lass att dra i form av att finansiera alla andra hästar som ägaren har. Jag tror man får svårt att hitta tillräckligt intressanta hästar.
  • Varje häst skall delas upp i 2000 andelar med ett genomsnittligt pris av 60kr, och för att det skall bli någon form av marknad med andelar att tala om kommer man att behöva ett antal hästar. Det betyder massor av andelar att sälja. Hur mycket marknadsinsatser skall man lägga på detta?
  • En andel berättigar i 1/2000-del av 50% av hästens insprungna pengar. Blir hästen fyra på V75 och tjänar 15.000kr får alltså varje andel 3,75kr. Skulle man äga en premiechansad unghäst som går och vinner kriteriet eller derbyt med en prissumma på 4 miljoner, skulle det innebära 1000kr till vardera andelsägare i Travportföljen. Det är en lite för dålig uppsida (och vi skall nog inte hoppas för mycket på att det dyker upp premiechansade derbysegerkandidater bland andelshästarna). En häst som det sålts 2000 andelar i, för 60kr/st, totalt 120.000kr behöver alltså under sex månader springa in 240.000kr för att det skall gå jämnt ut.
  • Utöver själva prispengarna så lockar man också med priser till dem som lyckas köpa och sälja smartast så att man får högst avkastning. Jag är väldigt skeptisk till att särskilt många vill låsa upp en massa pengar i detta som har rätt usla förutsättningar att ge en vettig avkastning (de flesta travhästar i Sverige går inte ihop) och därtill lägga en massa tid på att trada andelar för att vinna en T-shirt, en keps, ett diplom och två biljetter till Elitloppet, eller vad nu priset är.
  • Det här projektet låser upp en massa pengar under lång tid. Pengar som inte kommer omsättas på spel. Det behöver byggas upp en administration för att ta hand om försäljningen av andelar som kan bli rätt så omfattande.
  • Själva upplägget leder till att mycket kortsiktiga spekulanter kommer pressa hårt på att hästar startas mycket frekvent i så många penningstinna lopp som möjligt. Andelsköparna står ju inte för tävlingskostnaderna i form av transporter, anmälningsavgifter, provisioner till kuskar och tränare, resekostnader för medföljande personal, gästboxar eller veterinärräkningar. Om hästen är slut som tävlingshäst efter sex månader bryr sig ingen andelsköpare, de har inget att hämta på att spara på hästen.
  • Hästar kommer att behöva säljas in och sedan finns där besvikna andelsköpare när gaffelbandsskadan är ett faktum. Här finns ju en risk för att en del skador mörkas lite och inte ”upptäcks” förrän andelarna är sålda.

Sammantaget kan jag inte se det här som något annat än en stor koloss som springer barfota på isbana. Det är för dålig chans till vettig avkastning, det tar en massa mediautrymme, det kräver en massa engagemang och det är väldigt långt ifrån att ett kompisgäng går ihop och föder upp en egen travhäst eller köper en unghäst. Konverteringen till riktig hästägare kommer nog att vara kusligt låg bland andelsköparna.

Sluta fjäska för travets frälseadel

Färjestads gulddivision på Lördag med 250.000kr till vinnaren lockade 12 hästar att anmäla sig. Hälften av dem kom från Stefan Melanders och Catarina Lundströms stall, och trots lite låga poäng så kom de ju med eftersom det inte var fler som anmälde sig. Tyvärr kommer det en del gliringar till Tarzan och Cattis, men de kan inte hjälpa att ingen annan anmäler sig till loppen. Snarare är de värda en guldstjärna för att de vill tävla med sina hästar, och inte räds för att låta dem möta varandra trots att endast en kan vinna.

Det här skall vara det bästa vi har i Sverige. Det är gulddivisionen som har mest prispengar och som det är mest prestige att vinna. Och så ser det ut så här. Det är ingen ovanlig situation, utan vi ser det här komma då och då i högsta klassen.

En titt i propositionerna visar att det är hård konkurrens om högsta klassens hästar kommande vecka. Utöver Färjestads gulddivision på lördag så kör Bollnäs ett snabblopp med 100kkr i förstapris på tisdag. På onsdag kör Lindesberg ett snabblopp på V86 med 100kkr i förstapris, och under sprintermästarkvällen dagen efter kör man ett snabblopp med återigen 100kkr till vinnaren, innan det är en ny gulddivision på lördagen i Halmstad med sedvanliga 150kkr till den som är först i mål. Därtill skall läggas stayerlopp på Färjestad, Lindesberg och Halmstad med höga prispengar där högsta klassen är välkommen.

Hur har sportcheferna runt om i vårt rike tänkt sig att det här skall gå ihop? Lägger man verkligen prispengarna på rätt hästar när man dundrar ut feta prischeckar till ett mycket litet underlag av startande hästar, som i många fall passerat zenit i sina karriärer? Det vore kanske bättre att ställa över något eller några av dessa snabblopp och förstärka prispengarna i andra sammanhang?

Det här är ju lopp som vänder sig mot samma hästar som nyss tävlat om 3 miljoner i Elitloppet, om 500.000kr i Sweden Cup, om 750.000kr i Jämtlands stora pris, om en miljon i Boden och som har 600.000kr i Årjäng och en miljon i Hugo Åbergs att tävla om i närtiden, utöver lopp i Finland och Norge med liknande prischeckar. Prispengar som det är få hästar förunnat att tjäna under ett helt liv som travhäst. Det saknas sannerligen inte möjligheter för högsta klassen att tjäna pengar, och för dem som passerat toppen på sina karriärer finns det åtskilliga lopp med normala prispengar att välja mellan.

Jag tycker att man borde skifta om och lägga prispengarna i klasser där det vanligen är väldigt många anmälda till loppen, så att de bästa i de klasserna kan klättra vidare mot toppen. Till Kalmars tävlingar igår hade t.ex. ett amatörlopp med 25.000kr i förstapris fler anmälda hästar än Brons, Silver, Guld och Stoeliten. Det är ingen ovanlig företeelse, utan så ser det ut nästan varje vecka. Flest anmälda har lördagsloppet, sedan finns något eller ett par ramlopp som lockat fler anmälda än de betydligt mer penningstinna högre divisionerna inom V75. Det borde vara en signal för sportcheferna att vikta om i sin portfölj.

Lika villkor måste vara livskraftiga

ATG, tillsammans med sina ägare Svensk Travsport och Svensk Galopp, har presenterat rapporten Lika Villkor om hur de ser på hur en öppen, men licensreglerad, spelmarknad skulle kunna fungera.

Det är en kavalkad av siffror och mellan dem rätt märkliga argument för att statens intäkter skall räddas. Siffrorna är i sig rätt. Antaganden om hästsportens intäkter om man inte gör något, eller lämnar hästsporten utanför är också korrekta. Det är områden som man behärskar.

Däremot är insikten i villkoren för spelbolag och spelare häpnadsväckande usel.

Det finns tre siffror som är stödben för hela skriften:

  • 90% föreslås som högsta återbetalning vid spel.
  • 20% av spelavdraget föreslås som skatt
  • 5,6% av omsättningen på hästspel föreslås tillfalla trav- och galoppsporten utöver skatten på spelavdraget.

Jag skulle vilja se någon anordnare av nätpoker överleva om man har en rake på 10%. Jag skulle vilja se något nätcasino försöka anordna roulette med 10% spelavdrag, eller skruva reglerna så hårt att Black Jack ger 10% netto till banken. Risken är mycket stor för att spelarna kommer fortsätta spela hos olicensierade aktörer med sådana villkor. Jämför man med Casino Cosmopol som på t.ex. sin roulette har 98,65% återbetalning kommer det bli oerhört tufft att konkurrera.

En spelskatt på 20% av spelavdraget, men där folkrörelserna är undantagna föreslås. Det är en hög skattesats sett ur ett internationellt perspektiv, även om ATG med världens högsta spelskatt kanske drömmer sig dit. Jag skulle föredra en betydligt lägre skattesats, som också folkrörelserna skall betala. Det anordnas väldigt mycket spel av främst våra idrottsklubbar. Det är chokladhjul, matchlotterier, adventslotterier, stora reselotterier etc. Ganska oreglerat, ganska okontrollerat och med stundtals väldigt aggressiv marknadsföring. Om folkrörelserna vill freda sig kan en spelskatt vara en rimlig avgift att betala för att styra upp verksamheten som pågår. Spelformer som Bingolotto och Postkodlotteriet styrs av olika bolag och stiftelser med väldigt liten insyn i var pengarna tar vägen.

De sluga hästsportmänniskorna har också räknat ut att om alla aktörer som anordnar hästspel betalar 5,6% av sin hästspelsomsättning, utöver spelskatten, så kommer deras finansiering att vara säkrad även om ATG blir bortkonkurrerade. Det kommer garanterat leda till att hästspel kommer minska, för det kommer vara det absolut sista som spelbolagen då vill marknadsföra. 5,6% ab bruttot motsvarar mer än 37% i skatt på vinnarspel med 85% återbetalning. Lägg till de 20% spelskatt och spelbolaget kommer betala mer än hälften av spelavdraget. Skall en andel av spelet vikas för anordnaren behöver man betydligt lägre spelskatt än 20% generellt.

Skall man fundera mera, så varför skall inte Orienteringsförbundet få 5,6% av spelet till deras tävlingar? Och Kanotförbundet? Till och med sporter med mer pengar, som golf och tennis skulle säkert inte heller tacka nej till 5,6% av spelets omsättning.

Det kommer säkert också att bli konflikter runt vad dessa pengar skall gå till. Jag vet inte om spelbolag är särskilt intresserade av att rusta upp arenor. Till och med sportens eget spelbolag ATG har visat sig sällsynt ointresserade av att bry sig om banornas väl och ve, och jag kan tänka mig att spelbolag med investerande aktieägare i ännu högre grad vill att pengarna skall användas mer till spektakulära tävlingar som lockar till spel och medial uppmärksamhet hellre än något annat.

Skall man sammanfatta det hela så är skriften ”Lika villkor” ett fjäskande och rövslickande på staten från hästsportens sida. I sin iver att vara präktiga och klassens ordningsman har man helt tappat orienteringen på spelmarknaden. Staten erbjuder ju via sitt spelbolag Svenska Spel redan villkor som är vida bättre än vad ATG tycker att man skall få erbjuda. Det gör man för att möta internationell konkurrens.

Istället för att statens direkta intäkter skall försvaras borde man presentera de indirekta intäkerna. Skatt och sociala avgifter från tusentals anställda på landsbygden. Drivmedelsskatter från åtskilliga kubikmeter diesel varje tävlingsdag. Skatten från alla anställdas arbete i spelbutiker som lever på provisionen. Skatten från alla andra anställda inom stuterier, jordbruk som odlar foder, veterinärkliniker och så alla som sköter banorna. Utan ett livskraftigt trav kommer en stor del av landsbygden att dö.

Sommarens hästfester Juni

I morgon är det första Juni, början på sommaren och travfesterna. Egentligen är väl Elitloppet själva starten, men det ligger inte i sommarmånaden Juni vilket man fick erfara igår när regnet och kylan höll Solvalla i ett hårt grepp.

Så vad har då sommaren att erbjuda?

Jag har kikat lite i kalendern och hittat en rad guldkorn.

2:a Juni Jägersro kör V64 med bland annat en Rikstotolopp Klass II med 100.000kr i förstapris

3:e Juni Kalmar kör V86 som man tog över från Tingsryd. På programmet står två rikstotolopp, Klass I och Diamantstoet med vardera 100.000kr i förstapris.

4:e Juni är det Eskilstuna som kör V64 och man kryddar då med Sundbyholms Jubileumslopp eftersom man fyller 60 år i år. Stängt vid 660.000kr och 100.000kr i förstapris.

5-6:e Juni är det Östersunds stora travhelg. På fredagen börjar man med ett damlopp som har 150.000kr i förstapris och ett stayerlopp med likaledes 150.000kr till vinnaren.
På lördagen är det V75 med Jämtlands stora pris som höjdpunkt. 750.000kr i förstapris i det loppet.

Är man inte där så rider man Nationalsdagsgaloppen på Gärdet mitt i Stockholm.

7:e Juni bjuder Axevalla på V64 och man slår på stort. Kronprinsessan Viktorias lopp stängt vid 500.000kr med 100.000kr i förstapris, en försök till Bronsdivisionen och så Guldstoet för treåriga ston med hela 350.000kr i förstapris. Jag undrar om toppkuskarna är så glada över att Östersund lagt sina tävlingar så sent, det blir svårt att hinna ned till Skara om man vill sova något.

8:e Juni har Mantorp V64 och det är dags för Ina Scots ära. Ett lopp för fyraåringar med 200.000kr i förstapris.

10:e Juni är det Solvalla som har V86 och man har två rikstotoförsök på agendan. Klass II och Diamantstoet med 100.000kr i förstapris.

13:e Juni kör Boden sin stora V75-dag. Den toppas av Norrbottens Stora Pris med med en miljon i förstapris.

Strömsholm har galopptävlingar denna dag, en enda årlig tävlingsdag över hinder.

14:e Juni är det dags för Oslo Grand Prix och alla aktiva skall försöka transportera sig dit. Många fina lopp i Oslo och många miljoner att köra om.

16:e Juni kör Romme V64 med uttagningarna till långa E3. Det första årgångsloppet för treåringarna där vi får se om tvåårstopparna fortfarande står sig, eller om det kommer ny kungar och drottningar.

17:e Juni 800m-banan Åmål kör V86 med Klass II och Diamantstoet som har vardera 100.000kr i förstapris.

18:e Juni har Dannero midnattstrav med V64. Man har fått sig tilldelat ett försök i Diamantstoet med 100.000kr i förstapris.

19:e Juni är det Midsommarafton och på Hagmyren körs Roger N Olssons minne för femåriga kallblod med 100.000kr i förstapris.

20:e Juni har Rättvik midsommartrav V64 med Midsommarloppet. Ett snabblopp 100.000kr i förstapris.

Skellefteå kör också trav då, de har V65 som innehåller ett stayerlopp med 100.000kr i förstapris.

Oviken kör sin första tävlingsdag av de tre man har till förfogande.

21:e Juni har Kalmar traditionsenligt V75-tävlingarna med Kalmarsundspokalen som höjdpunkt.

Denna dag kör också Arvika den första av sina fyra tävlingsdagar för året.

22:a Juni kör Halmstad V64 med uttagningar till Stosprintern. Dessutom ett genrepande lopp för de fyraåriga hingstarna och valackerna över 1609m med 100.000kr i förstapris.

24:e Juni har Vaggeryd får V86. Diamantstoet och Klass I-försök står på programmet med 100.000kr vardera i förstapris.

26:e Juni börjar Färjestad en bra helg med final i Diamantstoet som har 200.000kr i förstapris och så är det E3 Consolation.

Lycksele inleder sitt sommarmeeting med första dagen av de tre årliga travdagar man har.

27:e Juni är det V75 på Färjestad som är finalomgång för alla klasser, och som sedan förgylls av två E3-finaler som har vardera 900.000kr i förstapris.

Denna dag kör man också Kymi GP i Finland, ett sprinterlopp som brukar ha en fet prischeck till vinnaren.

Oviken kör sin andra tävlingsdag av tre för året.

29:e Juni börjar Bollnäs med Sleipnerdagarna. Lopp för treåriga kallblod med 100.000kr i förstapris, Likaså 100.000kr i förstapris i ett lopp för kallblodiga 3-5-åriga ston och så är det dessutom svenskt mästerskap för kallblodiga ston med hela 250.000kr i förstapris.

Lycksele kör sin andra travdag av tre för året.

30:e Juni fortsätter Bollnäs med Slepnerdagarna och kör då Bengt Ivarssons minne, ett snabblopp med 100.000kr i förstapris. Man kör Sleipners Elitlopp för alla kallblodiga, också det med 100.000kr i förstapris. Här får vi nog se Månprinsen A.M. Prinsessan Madeleines pokal för fyraåriga kallblod med 150.000kr i förstapris och Linje 5 för femåriga kallblod med 150.000kr i förstapris avslutar denna högtid för kallblod.

Många andra av våra mindre banor kör endast under sommaren, så det kan vara läge att passa på att besöka banor som Lindesberg. Visby, Åmål, Vaggeryd.

Även våra nordiska grannländer har en del mindre banor som kör sommartävlingar. Norge har 11 travbanor, Danmark har 8 banor. I Finland har man hela 43 travbanor, och många av dem är riktigt små med ett fåtal tävlingsdagar per år, mestadels på sommaren.

Travbanor finns också i många andra länder. I Estland har man en bana i Tallinn, Tyskland har flera banor, liksom Italien, Holland och Belgien. Österrike, Slovakien, Malta, Mallorca och Kanarieöarna har också travbanor. Störst av alla travländer i Europa är dock Frankrike med mängder av banor och det kan tävlas på ett dussin banor varje dag.

Åker man till USA eller Kanada finns det också där en del travbanor. Håll utkik efter så kallade State Fairs, marknader där man ställer ut djur som bönderna fött upp, säljer sockervadd, tävlar om godaste äppelpajen och tävlar runt en mer eller mindre improviserad travbana med sina hästar. Ibland är travbanorna så smala att den inlånade startbilen bara kan ha ena vingen utfälld.

Australien och Nya Zealand hör också till de travande länderna i världen, ATG visar en del sådant på vardagsförmiddagarna där man kan få se stående start.