Om jag vore kung, del 6


Breddloppen

Man har skruvat en hel del på konceptet med breddlopp, men jag tycker fortfarande inte att man har hittat rätt.

Publiken är nästan obefintlig. Inte för att många andra tävlingsdagar heller drar någora stora skaror, men breddloppsdagarna sticker ut på ett negativt sätt. Det är betydligt fler människor som t.ex. kommer på bilbingo en regnig måndagskväll än vad som går på breddtrav. Spelet hänger inte heller med. Omsättningen på vissa spelformer är larvigt låg, de flesta spelare bryr sig inte alls om dessa tävlingar.

Men ändå har man TV-sändningar i ATG Live, man gör program, hela banan öppnas upp och man har full bemanning med domare, startpersonal etc. Utöver det betalar man ut prispengar med 30.300kr/lopp. I breddloppen gäller omvänd snålskala, dvs ett andrapris är värt lite mer än hälften av förstapriset. Man har som regel 8 priser, oavsett antal startande hästar.

10.000kr i förstapris låter inte högt, men tredjepriset i ett lopp på Solvalla med 40.000kr i förstapris är 11.000kr. Många ser det nog som enklare att vinna ett breddlopp än att nypa ett tredjepris på Solvalla. Även i vanliga reguljära lopp med 15-20.000kr i förstapris är konkurrensen betydligt högre än i breddloppen. Det här gör att breddloppen är populära. Det händer relativt ofta att hästar tvångsstryks från dessa lopp, trots att man inte sällan kör loppen med plats för 15 hästar.

Det är stökigt i mpånga breddlopp, och listan över bestraffningar blir ofta rätt så omfattande dessa dagar. Trängningar, hård drivning, felaktig nedtagning av galopperade, tjuvstarter, illa ledd volt, fel spår i starten och störningar av varandra i starten är standardförseelser dessa dagar.

Jag vill se att breddtravet blir billigare. Halvera prispengarna i loppen, jobba fram ett reglemente som tillåter färre domare och försök i övrigt att krympa kostymen mera runt en tävlingsdag. Det måste till att börja med inte vara hela tävlingsdagar. Med första start 14:45 på lördagar skulle man ju hinna med att köra några breddlopp innan. Och vill man köra fyra lopp en måndagkväll må väl det vara hänt. Det spel man förlorar är ändå marginellt. Andra frågor att ställa sig är om man måste göra program? Kan någon göra en Larwik och sköta refererande samt vara speaker och segerintervjuare samtidigt? Måste diskade hästar ropas ut? Det finns en hel del att tänka på.

I andra änden vill jag införa ”breddloppsgaranti” där en häst som inte startat på minst 4 veckor och har färre än 500 poäng garanteras plats i breddlopp. Samtidigt begränsas antalet startande hästar i varje lopp till tio. Det är ju poängen som är den viktiga, och jag tror det blir lugnare lopp och är lättare att följa reglerna med färre deltagare. Jag vill förenkla regelsystemet och bestraffningsskalan så att färre penningböter döms ut. Jag kan till och med tycka att vi stryker anmälningsavgift och gästboxhyra för dessa dagar. Det är pengar som bara cirkulerar runt i alla fall.

Läs del 5 av ”Om jag vore kung”
Läs del 4 av ”Om jag vore kung”
Läs del 3 av ”Om jag vore kung”
Läs del 2 av ”Om jag vore kung”
Läs del 1 av ”Om jag vore kung”

En reaktion på ”Om jag vore kung, del 6

Lämna en kommentar