Matematik för travspelare

Det finns några frågor som dyker upp igen och igen. De handlar om matematik i olika former. Jag tänkte vara lite folkbildare och försöka förklara några enkla saker. Inte för att jag inte vill svara på frågor på twitter, facebook och i mail, utan för att jag tror att många är rädda för att fråga och sedan lever ett liv i okunnighet.

Fråga:  Vad hade utdelningen blivit om häst X hade vunnit istället för Y?

Svar: Ta insatsprocenten för den häst som faktiskt vann. Dividera den med insatsprocenten för den häst du ville skulle vinna. Multiplicera utdelningen med kvoten, och du får en teoretiskt utdelning. Man kan aldrig veta exakt, för om något ombud med ett mångvarvat andelsspel, eller någon med en stor flerbong hade den ena, men inte den andra, så kommer det att diffa. Det här är så nära man kan komma.

Exempel: Utdelningen för alla rätt är 50.000kr. I avdelning 3 vann en häst med insatsprocenten 25 knappt före en med insatsprocenten 5.
Då räknar vi så här:
25 / 5 = 5
5 x 50.000 = 250.000
Svaret är att om 5%-aren hade vunnit så hade utdelningen blivit c:a 250.000kr.

En svårare variant. Utdelningen för alla rätt är 90.166kr. I avdelning sex vann en häst med insatsprocenten 25,15. Jag hade en häst som hade insatsprocenten 9,57. Vad hade utdelningen blivit?

25,15 / 9,67 = 2,60

90166 x 2,60 = 234.431kr

Svaret är att med den andra hästen hade utdelningen blivit c:a 234.431kr.

Fråga: Hur mycket längre är det att springa ett spår längre ut?

Svar: En svensk standardsulky är ungefär 1,40m bred. Man brukar försöka att ha lite lucka mellan så att man inte punkterar varandras hjul eller fastnar. Med 1,60m mellan respektive innerhjul så multiplicerar vi det med π, dvs 3,14. Då blir varje kurva c:a 5 meter längre. Att gå i andra spår under ett lopp över 2 varv innebär 4 kurvor, eller c:a 20 meter längre väg. Det är 7-8 tiondelar snabbare kilometertid man måste gå.

Att attackera i tredjespår genom sista kurvan innebär således c:a 10 meter längre väg.  Om du dessutom då skall avancera från en position långt bak vill det till att man har spurtkrutet torrt. Därmed är vi framme vid nästa fråga.

Fråga: Hur mycket är en längd?

Svar: En hästs längd mäter man från bogen fram till sittbensknölen bak som sitter längst bak på det vi vanliga kallar baken på hästen. De flesta hästars längd är ungefär lika som deras mankhöjd. En travhäst är alltså runt 150-170cm lång. Sedan tillkommer hals och huvud, och i trav hänger det ju en sulky bakom. Lite beroende på hur stora hästarna är, vilka sulkyer som sitter på och vilka marginaler man har, så är ett ekipage i travloppen mellan 3,20 – 4m långt.

Om man sitter och avvaktar i fältet, 5-6 längder ned i ytterspår genom ett lopp har man efter 1500m sprungit 15m längre än ledaren. Man har trots det 20 meter fram till ledaren, och man måste gå i tredjespår genom kurvan . Ett spår som gör vägen 10m längre gentemot ledarhästen. Det är alltså 30m som skall tas på 640m löpsträcka. Det är c:a 5%. Om ledaren springer i 1.12-tempo behöver man springa 1.08,4 för att det skall bli dött lopp (efter att ha gått en 1% längre väg än ledaren de första 1500 metrarna). Och då får vi hoppas att ingen lus är i vägen så man måste ut i fjärde spår…

Det är därför det är så svårt att vinna lopp bakifrån.

Fråga: Vad betyder vikten på en kusk för hur mycket hästen måste anstränga sig?

Svar: Vikten betyder mindre när man sitter i en vagn bakom än när man sitter på hästen, men den är absolut  inte oviktig. Alla som kört bil med släpvagn bakom vet att last känns, och det är segare att accelerera. Därtill får man mer vindfång.

Precis så är det med kuskar också. Att väga 90kg istället för 70kg betyder en del för en häst som skall spinga i hög fart. Det blir segare att accelerera i starten och vid en speed, och en bredare kusk utgör mera vindmotstånd. I Sverige har vi inga kuperade banor som t.ex.Vincennes, men i den backen lovar jag att hästen är glad för varje kilo mindre den har att dra på.

Det saknas exakt vetenskap om detta. Det är t.ex. troligt att en större häst är mindre känslig för vikten än en mindre häst. Det är ganska troligt att vikten betyder ännu mer på tyngre och lösare underlag, men å andra sidan spelar hästens steg kanske ännu mer roll där. Hur som helst vill jag påstå att 10kg extra tung kusk betyder 0,5 – 1 sekund per kilometer när vi talar om tävlingsfart i trav.

4 tankar på “Matematik för travspelare

  1. Nej, inte klockrent, för det rensar aldrig efter insatsprocenten på tex v75, utan ganska exakt hälften av insatsprocenten är det normala.
    Insatsprocent 10 ökar inte värdet med 10ggr, utan normalt med ca 5ggr ingångsvärdet.
    Samt det är ofta stor skillnad på vilka hästar som vunnit, ibland rensar 1% endast 10ggr, även om normalfallet vore 50ggr, men det händer också att de rensar 100ggr, eller t o m mer, beroende på svårighetsgrad i föregående lopp.

    Har sex favoriter vunnit på V75, så rensar inte 1% ens 50ggr ingångsvärdet, utan kanske 25ggr. För det finns fler system än normalt som har alla hästarna i sista loppet, när det varit så enkelt. Det är också en klar skillnad mellan V64-V86-V75 hur korrekt utfallet blir på insatsprocenten, V86 blir den normalt mer utslagsgivande på än v75 och V64, för även om spelformen kostar minst per rad, så är svårighetsgraden högre än de andra spelformerna.

    • Det är korrekt att det inte rensar mellan varje lopp efter insatsprocenten. Det skulle ju förutsätta att alla lämnat in enkelrader, enär ett SYSTEM vanligen består av många RADER. ATG berättar ju efter varje avdelning hur många SYSTEM som är kvar, inte hur många RADER dessa SYSTEM har kvar. Det är först när man kommer igenom en omgång som det plötsligt stämmer, för då slutar ATG att redovisa SYSTEM, det blir helt plötsligt RADER. Under 2015 var den genomsnittliga avvikelsen från detta sätt att räkna 4%, så ovanstående metod för att räkna ut eventuellt värde med än den ena, än den andra hästen fungerar rätt bra. Det är för övrigt samma metod som Jokersystemet, HPT, m.fl. använder.

      Det finns också en del utfall då man nästan alltid vet att det blir lite bättre utdelning än förväntat, och några som är lite mindre spelvärda. De indikatorerna skall jag försöka berätta om någon gång.

  2. Tack för detta inlägg. Tack vare(på grund av) en flytt till Hälsingland på ålderns höst blev jag granne med en amatör tränare o börja följa med på trav och eftersom jag inte begrep mig på de fyrbenta titta jag mer på sulkys konstaterade att grannens hade tå ut ringde sulky tillverkaren om han kunde justera det ”Det beror på hur bred hästen är” ? Jänkarvagnar började komma o hittade patent ansökningar från Spyder o UFO de såg ganska lika ut en sulky stabil med neutrala hjul ingen tå in/tå ut camber 0 stabil nära plankan smala därav tunna hjul för att hästarna skulle få plats. Curt Watson (UFO) nämnde att kolfiber sulkyn togs fram av en överviktig kusk och det är billigare att skaffa en 15kg lättare kusk. Nybrink tyckte att jänkarvagnar skulle förbjudas på unghästar för att de springer fortare? Han har inte begripit att de springer kortare.
    Det verkar bara vara Björn Goop som hajat att de springer kortare. Kan du inte sprida att varje dm närmare plankan blir det 0.314m kortare per kurva.

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.