Korta notiser per den 23:e Oktober 2018

Travmedia
Igår blev det klart att Jasmine Ising och hennes sambo Patrik Fernlund skall träna Leif Bengtssons hästar som han ropat in på auktion under året. Jag gillar att man gör så, vågar satsa och gör det med människor som är unga men har gott rykte om att ta väl hand om hästarna. Nyheten släpptes i Aftonbladet där Patrik Fernlund är medarbetare. I artikeln konstaterades att Fernlund också avser att jobba kvar på Kanal 75. Jag förstår det, han är en uppskattad medarbetare som jag själv gillar. Alltid mer häst än spel i centrum för honom. Men det kommer bli lite jobbigt att ”granska sig själv” och att få konkurrenter att berätta något. Det kan ju vara tränaren till den störste konkurrenten om en derbyseger man står och pratar med.

Och här blottas den tråkiga mediesituationen i Sverige i allmänhet, och i synnerhet inom travsporten. Nästan alla som gör media runt travet är med och föder upp, äger, tränar eller kör/rider travhästar. Det gäller inte bara Kanal75, utan också flera andra media som bevakar travsporten. Det som är unikt med travet är att det fungerar så här över hela sporten, från toppen till de lite mindre framgångsrika. Det görs också utan någon som helst transparens. Tittare och läsare får inte veta vem som äger en häst som är i träning hos den och den. Inte heller vem som jobbar och får lön av vilka tränare för olika tjänster, det är rätt vanligt i gig-ekonomin med frilanskontrakt hellre än anställningar.

Det här finns dock idag inom de flesta sporter. Nästan alla föreningar som inte tävlar på toppen har en överenskommelse med lokaltidningen om att själva skriva ett referat från matchen eller tävlingen om det skall stå något i tidningen dagen efter. Som tack brukar tidningen kosta på sig någon sponsorskylt eller lite annonser i några program. Det blir verkligen inte mycket granskning, inga obehagliga frågor, inte ens någon som kan bedöma sanningshalten i det som skrivs.

Norska prisskalor
Fick syn på en norsk prisskala igår. 16 000 – 8 000 – 5 000 – 4 000 – 3 000 – 3 000 – 3000 Man tjänar alltså inte mer än 2 000 kronor på att vara trea istället för sjua. 40% mindre pengar för sjundeplats istället för tredjeplats. Det här är helt förkastligt för sporten, som ju handlar om att placera sig så bra som möjligt, och där motivationen i form av prispengar naturligtvis skall spegla detta. Jag hade hellre sett en prisskala som var: 18 000 – 9 000 – 6 000 – 4 000 – 3 000 – 2 000

Amatörframgångar
Det var stora framgångar för de amatörtränade hästarna på V64 igår. Det började med Mikael C Nilssons Dali Pagadi som segrade och tjänade 50 000kr redan i första avdelningen. Sedan i femte avdelningen vann Roger J Janssons Claude Debussy hästägarkannan med hela 100 000kr i förstapris. I avslutningen visade sig Erika Perssons Marys Overandout vara bäst. Erika körde själv, och segern var värd 30 000kr. Tre amatörsegrar gjorde att ingen klarade av att få sex rätt och det blir väldigt fina pengar att spela om på torsdag. Utöver dessa tre segrar så blev det sju prisplacerade amatörtränade hästar.

2 tankar på “Korta notiser per den 23:e Oktober 2018”

  1. Noterar att du kommenterar norska prisskalor.

    Du har en poäng men travet i Norge brottas med andra ”problem” och har en helt annan kostnadsbild än vad vi ser i Sverige.
    När jag var med och genomförde denna ”justering” på DNT tog vi hänsyn till flera olika faktorer som vi inte ser något av i Sverige.
    Här är några av dessa:

    1) Stor hästbrist, en välförtjänt och ”hyfsad” matlapp stimulerar till anmälan
    2) Dyra vägavgifter på i stort sett alla norska vägar gör transportkostnaderna extra höga. Bensinen är heller inte billigare i Norge,
    3) Höga uppsittningsavgifter, i princip det dubbla mot i Sverige, Örjan kostar 200 kr (?) i Sverige, Vidar Hop och många andra det dubbla.
    4) Lägre prispengar över hela linjen jämfört med svensk travsport.
    5) Hög prisbild rent allmänt i Norge = hästägarna/amatörerna kämpar i uppförsbacke. Skoning av häst är betydligt dyrare än i Sverige, utrustning, etc kostar mera, för att ta några exempel.
    6) Ingen möjlighet att dra av momsen för amatörer.

    Där har du några av förklaringarna till varför norsk travsport har valt att stimulera bredden i sin vardags-travsport.
    Den här satsningen har också unisont uppskattats av trav-Norge.

    Men vänlig hälsning:
    Jan Hedrén, sportchef på DNT 2012-2017.

    PS Du skriver väldigt mycket och bra! Men vem är egentligen”Viroid”, har du något namn? Varför vara ”anonym” DS

  2. När det gäller Patrik F m fl tycker jag man kan skilja på rollerna eftersom de deltar som experter, inte journalister. En journalist är lika olämplig att sitta som sakkunnig kring träning o tävling med hästar, som en tränare/kusk etc är att pyssla med granskande journalistik.
    Sedan kan jag tycka att det vore mer på sin plats att fråga journalisterna som arbetar på travtidningar varför de smetar in sig i relationer med de aktiva, de om några borde väl veta att det är ett stort no-no. Iaf om man ska vara trovärdig i objektiv granskande journalistik. Vilka journalister är exempelvis hästägare o vem tränar deras hästar?

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.