Korta notiser per den 23:e November 2018

Se på alla siffror
Väldigt många tittar på två siffror i travets ekonomi, och har en rätt så dålig uppfattning om vägen där emellan. Man tittar på spelets omsättning, och man tittar på prispengarna. Alla andra siffror är det betydligt färre ögon som tittar på. I många fall anses siffrorna så ointressanta att ingen ens brytt sig om att ta fram dem. Och har någon gjort det, anses de ibland helt ointressanta eller så högintressanta för eventuella konkurrenter, att man ändå inte redovisar dem.

Det här fokuserandet på just dessa två siffror av de annars väldigt många har skapat en hel del problem för sporten genom åren. För ATG har det stundtals varit ”omsättning till varje pris” som gällt. Den sista miljonen spelomsättning har nästan alltid varit väldigt dyr att erövra, men det har få sett. Och banorna har fokuserat på prispengar hellre än att underhålla och renovera sin anläggning.

Direktflyg
En relativt liten post, men ändå väldigt omdiskuterad är den om inbjudna gäster till storloppen, och deras flygresor.

Åke Svanstedt sade i en intevju i veckan att han inte trodde att han skulle komma med några hästar till Elitloppet eftersom det inte fanns något direktflyg. Under de år som Karl-Erik Bender sponsrat, åtminstone delvis, ett direktflyg har intresset varit sisådär ändå att komma över med intressanta hästar. Flyget kostar dessutom mer än en miljon, och det är ganska mycket pengar att lägga på en eller ett par deltagande hästar. Fransmän och italienare vill också ha flyg. Kostar inte lika mycket, men likväl en hel del pengar det också.

Det är naturligtvis en del av festen, att det finns internationella ekipage av högsta klass som gör upp om ära, berömmelse och prispengar här i Sverige. Samtidigt är det svårt att motivera att det kostar mer pengar att ta hit hästarna än vad man betalar ut i prispengar, eller i vart fall en anseenlig andel. Det är ju inte tal om att sänka prispengarna i de största loppen bara för att man har dyra transportkostnader dit, utan pengarna får sparas in i vardagstravet. Men utan gäster, ingen stor travfest. Hjulet har ingen början eller slut.

Kilometertider
Äntligen har ATG fått till så att det inte bara visas hastighet i km/h i TV-rutan när positioneringssystemet är igång. Nu visas också den aktuella hastigheten uttryckt i kilometertid. För människor som INTE är insatta i travet en fullkomligt absurd, närmast abstrakt enhet, men för oss som lärt oss behärska den säger den allt. Nu finns den på plats, och därmed jag rekordjakten börja. Vem blir först att i direktsänd TV bevisligen springa under  1,00 i kilometertid?

Rekord
Det är dessa kilometertider som rekorden anges i. Rekord är viktigt för sporter. Det spelar ingen roll om vi talar om segertiden i Vasaloppet eller vem som kan göra flest kvadruplar i kombination under konståkningens fria program, rekord är till för att slås. Utan satta rekord ifrågasätts ens storhet. Tävlar man inte på högsta nivå är ändå personliga rekord viktiga, eller kanske klubbrekordet eller rent av banrekordet. Travsporten är full av rekord, eftersom vi har olika startmetoder, olika banlängder, olika distanser och dessutom har rekord för både unghästar som seniorer. Vi har varmblod och kallblod, ston och hingstar/valacker. Monté och sulky, och för säkerhets skull uppdelat på om det är en svensk eller en utländsk häst. Vi har hundratals svenska rekordnoteringar, och flera tusen lokala banrekord. De c:a 12 000 hästarna som i år startat på svenska banor har åtskilliga ”personliga” rekord var och en, totalt handlar det om 50-60 000 rekord som deras ägare och tränare noggrant jämför med och glädjs de gånger de sätter ett nytt rekord.

Rekorden är viktiga för sporten. De skall inte jagas genom fusk, genom att hästar utsätts för en stor risk att skadas eller genom att man gör dem illa på annat sätt. De skall jagas genom att hästen tränas, att de får rätt foder, att de sköts om på bästa sätt, balanseras och springer med ett naturligt rörelsemönster och utrustas på ett sätt som hjälper dem att göra detta på bästa sätt. Det är det vi har vårt reglemente till, liksom det finns djurskyddslagar.

Jänkarvagn
En del hästar går mycket bättre i en sulky som kommit att kallas jänkarvagn eftersom den är vanlig i USA. Ju mer jag grunnar på frågan, desto mer säker är jag på att så länge hästarna inte skadas eller att de i övrigt är ett hinder för någon så bör de få användas. Jag kan se att det kan vara vettigt att begränsa användandet av dem för unga hästar, precis som idrotten har regler som begränsar en del för unga utövare. Inom de flesta materialsporter finns dessutom klasser. Motorsporten är ett sådant exempel. Men utan ”värstingklasserna” där ingenjörer och de allra skickligaste utövarna får ge utlopp för att träning och kreativitet skulle sporterna dö ut. Och ja, det finns en hel del begränsande inslag även i F1-reglementet, mest för att hastigheten inte skall bli så hög att varje olycka löper stor risk att bli en dödsolycka för både förare, funktionärer och publik. I någon mån för att hålla nere budgeten, att det skall handla om någon typ av standardkomponenter så att alla skruvar och muttrar inte är gjorda i titan och kolfiber.

Jag väntar med viss iver på de verkligt sakliga argumenten till att det skulle vara mer osportsligt med en jänkarvagn än gener från Viking Kronos, Muscle Hill eller Ready Cash. Att det fördyrar mer än ett skevt tävlingsprogram som tvingar hästar att resa runt i en väldig karusell, att den på något vis skulle vara en del av travsportens problem med rekrytering och behålla sina utövare.

Skall man använda sådana argument finns det en sak som är ett mycket större problem. En som rättsvårdande myndigheter ofta blir inblandade i, som hamnar i rättegångar, som det utdöms böter och avstängningar för dagligen. Det är pisken som kuskarna har. Skulle en jänkarvagn vara ett större problem än den?

Skulle jänkarvagnen i sig driva på unghästarna att prestera max i jämförelse med premiechansningens yttersta konsekvenser? Jag tycker det är rimligt med en saklig debatt där jag gärna lyssnar på och kommer respektera argument från alla läger, som jag hoppas att andra också gör.

För övrigt anser jag att V75 bör starta 14:30

2 tankar på “Korta notiser per den 23:e November 2018”

  1. Ska man diskutera fartfrämjande faktorer utifrån omtanke om hästen måste man givetvis se till summan av dessa faktorer, snarare än vilken potentiell skada de medför var för sig. Jänkarvagnar, om vi håller oss till de ”ursprungliga”, är såvitt jag förstår lite tyngre än vanliga vagnar och har tyngdpunkten bak vilket gör att hästen ”lyfts” i fram och springer mer med bakbenen. Vilket jag uppfattar gör att de springer fortare än de skulle gjort med enbart sin egen fysik (vari deras gener ingår) + en kusk på släp i en vanlig vagn. För mig får den typen av vagnar gärna förbjudas rakt av. Förstår dock irritationen från de som investerat i sådana vagnar.

  2. Jag som amatörtränare till två hästar ser det inte ekonomiskt försvarbart att investera i en jänkarvagn, därmed tappar vi ytterligare mark mot dom med större resurser. Andra minus är att längden på vagnarna gör att avstånden ökar mellan ekipagen i loppen vilken gör det än svårare att hinna fram från kön. Sikten är sämre bakom en bike vilket gör att säkerheten blir sämre. Farten ökar med jänkarvagn och därmed slitaget på hästarna.
    Jag ser gärna att jänkarvagnsförespråkarna lägger fram gångbara positiva argument hur dessa jänkarvagnar berikar svensk travsport och dess hästar.

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.