Korta notiser per den 11:e Augusti 2018

Örebro
Det är infekterat på Örebrotravet. Pratade idag med en person med god insyn i livet runt banan där, och hen gav följande kommentar:
Kannan av tålamod runnit över. Det finns en person där som skall lägga sig i precis allt. Missförstå allt mer eller mindre medvetet, skarvar och lägger till när det behövs, hänger ut folk på sociala medier inkl deras kärleksrelationer. Det sker också högljutt på stallbacken, helt utan social finess, och gärna med mycket aggression i röst och gester. Det blir ganska olustigt till sist. Inte så att man inte kan uppskatta ett gott råd från en erfaren människa, men man orkar inte hela tiden bli tillrättavisad som om man vore ett barn för att man gör på ett annat, minst lika korrekt, sätt.

När man sedan dessutom agerar bulvan åt en tränare som mist licensen på grund av gravt misskött ekonomi så att denne kan vara kvar på en bana som han är skyldig rätt mycket pengar blir saken inte bättre. Varje händelse i sig motiverar kanske inga drastiska åtgärder, men det är ju var och varannan vecka han gör sina övertramp. Han har helt enkelt väldigt svårt att sköta sitt och skita i andra.

Det finns många hundra hästar i träning hos Örebros proffstränare och amatörer. Den här personen tränar 32 inkl de han är bulvan för. Det är inte så att Örebrotravet står och faller med honom, men om han fortsätter så här kommer han fälla hela Örebrotravet därför att tränare, skötare och hästägare väljer att ha sin verksamhet någon annanstans.

Travsällskapet står inför stort arbete med att försöka flytta verksamheten till en helt ny anläggning. De har inte tid med att hålla på och hantera alla mer eller mindre offentliga påhopp på dem och deras medlemmar. Mitt tips är att de inte lägger fingrarna emellan, utan att de fullföljer med att säga upp de boxar han hyr på banan om inte attityden förändras radikalt.

Jag har valt att inte nämna några namn här, utan det här skriver jag för att berätta om vad som händer efter att själv ha tagit reda på det av ren nyfikenhet. Jag tar heller inte ställning för någon part i detta, jag är inte tillräckligt insatt för det. Noterar dock att det verkar vara dålig stämning utöver det vanliga.

Dopingprovslistan
Det är av allra yttersta vikt att travsporten hålls ren från omfattande doping eller ”felmedicineringar”. Det skulle kunna få oerhört långtgående konsekvenser för ekonomin och spelet om intresset sjönk hos allmänheten att spela på hästarna. Även ur djurskyddsperspektiv finns all anledning att inte utsätta hästarna för orimliga saker. Om själva tävlingsmomentet inte kan hålla människor från att dopa sina hästar kommer det kanske inte i en framtid att vara tillåtet att tävla med hästar alls.

Därför blev jag glad när jag såg ST:s lista över dopingtestade hästar i Juli månad. Där fanns flera tränare som haft stora framgångar den senaste tiden som fått ett flertal av sina hästar testade. Och det är bra. Den som överväger att fuska skall veta att om det leder till framgångar så blir det också omfattande dopingtester. Det är också bra eftersom ett negativt test är det enda som kan få tyst på rykten och kommentarer som ”Undrar vad de där hästarna fått för hö?” eller ”Jag hörde att hästbussen var koboltblå på insidan” och andra små pikar. Travsporten skall hållas ren, och det är värt en hel pengar för ett testprogram värt namnet.

Vinnarspel
Igår kördes ett skiljeheat på Åby. Vinnaren gav 1,61 i odds. Tvåan hade det eventuella oddset 1,58. 20% spelavdrag på vinnarspelet är brutalt mycket. Mitt enkla råd till ATG är att ta det under rejäl omprövning. Det är inte särskilt svårt för en oddssättare att ge bättre fasta odds till spelarna, och ändå tjäna bra med pengar. Men om ATG sänker avdraget till något väl under 10% så får oddssättarna problem. De måste krypa på sin marginal.

På samma gång kan man göra vinnarspelet helt digitalt och ta bort det från ombud och totokassor. Inför också med fördel det franska ”lotteriet” där man satsar 20kr och får 15kr vinnarspel och 5kr för en lott som dubblar insatsen 2-1000ggr i vinnarpoolen. Tänk för en liten nöjesspelare som får 15 000kr vinnare på sin häst, för den där tjugan. Kan det bli annat än succé? För ATG blir det ett nollsummespel, för de femkronor som avstås kommer ju tillbaka in i poolen igen. I Frankrike har det här blivit stor succé och är det som vänt PMU:s nedgång.

Jag och många andra drömmer om vinnarspelspotter på en miljon under Solvallas tisdagskvällar. En fungerande marknad som speglar spelarnas åsikter, som är en nödvändig bas i spelandet. ATG drömmer om en spelmarknad där man slipper konkurrens av bookies med fasta odds.

Korta notiser per den 10:e Augusti 2018

Licens på bana?
Ganska ofta ser vi nyheter om att tränare byter bana för sin licens, eller startar filialer. I verkligheten ser vi också att det där med hemmabana inte längre är så viktigt. På de flesta banor är det en minoritet av hästarna som startar under en tävlingsdag som är tränade av en tränare ”på hemmaplan”. Spelar det då någon roll var man har licensen? Har inte de snirkliga gränserna mellan varje banas område spelat ut sin roll?

Auktionspresentationer
Det stundar auktionstider, och kraven för hur en häst presenteras för presumtiva köpare har verkligen ökat. Mer och mer måste man ha en ”intressant” häst med stamtavla som kan räkna upp storloppsvinnare på modernet i generation efter generation. Sedan skall hästen ha bra stillbilder och så skall de filmas. Att anmäla en häst till en auktion kostar också pengar, och så skall de ju transporteras dit. För en häst som kostar en halv miljon är det kanske försvarbara pengar, men de här som klubbas för 50 000 eller 75 000kr? Sådana hästar kanske inte skall säljas på auktion alls.

Krav att köpa in
Auktion betyder också att de flesta tränare bör ha ekonomin i ordning för att kunna ropa in några intressanta hästar. Alla tränare vill nästan utan undantag ha några välstammade unghästar i sitt stall. Något att kunna vara med i de stora unghästloppen med. Det är mycket pengar i dem, massor av mediautrymme, och ”där” man skall vinna ”något stort” så att man finns med i historieböckerna. Då går det inte an att det ekar tomt på bankkontot och att checkkrediten är maximalt utnyttjad.

Licenskrav
Även vad gäller kraven för att få ha licens borde man kanske höja kraven lite. Det har man inom annan idrott gjort. Klubblag i de högre divisioner får inte längre ha stora underskott i sin ekonomi. Man måste ha ett eget kapital. Spelaragenterna måste också ha lite (nåja) ordning på sina papper och tanken är väl att man kanske inte som fotbollsförening som åtnjuter samhällets bidrag för sin ungdomsverksamhet skall vara den som hela tiden utmanar skattesystemet, även om det ofta blir så.

ST:s motsvarande krav för att få ha proffslicens är att man har F-skattsedel. Man har överlåtit till Skatteverket att avgöra om en tränare skall få ha proffslicens. Säkert en pragmatisk lösning en gång i världen, me känns väldig utdaterad idag.

Jag gick igenom ett antal travtränares bokslut. Det är ju för dem som har aktiebolag väldigt publik uppgifter. Jag skall inte hänga ut någon, men vill visa på att det kan se rätt uppseendeväckande ut i tränarnas årsredovisning. Jag skall göra några citat: ”Då inte hela aktiekapitalet är återhämtat, drivs verksamheten vidare under personligt betalningsansvar”. (En underdrift minst sagt, eftersom verksamheten har ett negativt eget kapital om c:a 2,5 miljoner och fylldes på med en kvartsmiljon i detta bokslut). Från revisionsberättelsen: ”det finns väsentliga osäkerhetsfaktorer som kan leda till betydande tvivel om företagets förmåga att fortsätta verksamheten” eller ”Bolaget har under räkenskapsåret inte i rätt tid och med rätt belopp vare sig redovisat eller betalat avdragen skatt, sociala avgifter eller mervärdesskatt”.

Det finns andra exempel på märkliga förhållanden. T.ex. proffstränaren som drivit sin verksamhet med konstant förlust varje år och nu är uppe i ett samlat underskott på nästan 15 miljoner. Var kommer de pengarna ifrån?

Rättvisa
Jag är fullt medveten om att det är en kämpig ekonomi för många inom sporten. Att det är kämpigt att ta sig tillbaka om man väl hamnat på efterkälken eftersom dröjsmålsräntor, förseningsavgifter och annat inte precis gör ekonomin bättre. Men det finns två frågor i det här. Är det dels rimligt att man tävlar mot andra som har sin ekonomi i ordning? Som inte använder staten som utökad checkkredit? Och är det rimligt att man utsätter sig för risken att utpressas ekonomiskt? Riskerar man inte hela travsportens finansiering via spel om man så tydligt har säkerhetsrisker?

Risk
När en förbannad leverantör förklarar att om nu inte foderräkningen den här månaden kan betalas heller, så får man väl ge dem en annan favör. Kanske förlora med stallets flagghäst på V75 på lördag så man kan spela emot favoriten? Annars blir det konkursansökan, och då ryker dessutom licensen. Det behöver inte ens vara en leverantör, det kan ju vara någon som liksom jag ser hur det är fatt, och kanske erbjuder ”procent” på lyckades spel som tränaren eller kusken kan påverka utgången av.  Procent som gör att man har råd att ropa in en ”ready cash:are” eller en ”muscle hill:are” på auktionerna. Råd att köpa en jänkarvagn av det värre slaget, eller råd med kontantinsatsen på en ny hästtransport.

Korta notiser per den 9:e Augusti 2018

”Allt jäkelskap börjar med en jämförelse”
Rubriken är ett citat av ärkebiskop emeritus K-G Hammar. Det är svårt att göra jämförelser ödmjukt och objektivt. Antingen vill man plocka fram sina positiva sidor och framstå som bättre än någon annan. Då är det lätt att man bortser från sina svagheter, förhäver sig och sårar andra. Eller så vill man framstå som ett offer i en förhandling av något slag och börjar påpeka vad andra har uppnått utan att alltid se på vad de åstadkommit för att nå dit. Nästan alla jämförelser tar fram djävulen i människor. Man blir egoistisk, trycker ned andra, använder hårda ord och är inte det minsta rättvis.

Trots det skall jag göra en del jämförelser. När allt kommer kring är det en del av livet, en del av vår jargong mellan människor, något vi har fått lära oss att hantera i vår vardag. Jäkelskapet.

Antalet licensierade inom travet är ungefär 5% av antalet licensierade fotbollsspelare, i Sverige där travet är en förhållandevis stor sport. I många länder med trav är andelen med travlicens mycket mindre. Och i de flesta länder där man spelar fotboll men knappt vet vad trav är så går det inte ens att göra jämförelsen. Men fotboll spelas överallt. I VM-kvalet är många av de allra minsta staterna på jorden med och försöker. Färörarna, Lichtenstein, Andorra, San Marino etc. Det är inte helt oviktigt när man jämför hur stor en sport är i världen.

Ser man till hur mycket det spelas för per capita på trav ligger Sverige i absoluta toppen i världen tillsammans med fransmännen. Numera är det valutakursen som avgör vilken land som är störst.

I Sverige finns det runt 350 000 hästar enligt Jordbruksverket. Runt 20% av dem är travare, varmblod eller kallblod. Tävlingshästar, ungdjur, avelsmateriel eller pensionerade hästar. 80% av de svenska hästarna har inte alls med travet att göra, men är ändå en del av hästnäringen. Deras hö är också dyrt i år, deras veterinärer och hovslagare vill också ha betalt, och det är inte billigare att köra ett hästsläp med en hopphäst 15 mil jämfört med ett hästsläp som innehåller en travhäst. Men man behöver i alla fall ingen jänkarvagn i det förstnämnda fallet.

Tillsammans med fotboll och ishockey är travet en av tre sporter som det finns mest pengar i på nationell nivå i Sverige. För ishockeyns och fotbollens del är det TV-rättigheter, publikintäkter och reklam & sponsring som är de stora intäktskällorna. För travets del är det spelet.

Det ordnas spel av olika spelbolag rätt långt ned i divisionssystemen i många svenska idrotter. De skall nu omfattas av rätt hårda lagar om matchfixning. Det finns en viss förståelse för det, vad gäller de idrottsliga värdena. Många säger också att det hade ju varit mer intressant att ta tag i frågan om det kommit pengar från spelet in till sporten på ett helt annat sätt. Om man som klubb hade fått 10 000kr för en seger i en match hade det betytt väldigt mycket för många av de lag som vecka efter vecka listas upp i spelbolagens sportspel.

Ikväll är det t.ex. spel på matchen FK Bosna 92 – Hertzöga i den svenska femtedivisionen för fotboll. Spelbolagen kommer dessutom erbjuda LIVE-spel på den ikväll. Från Svenska Spels gräsroten fick hemmalaget 3 750kr förra året. Bortalaget fick drygt 12 000kr. Spelarna där är rätt glada om de slipper betala sin utrustning själva och har råd att stanna till och äta på klubbens bekostnad på väg hem från en bortamatch.

I travets värld får vinnaren av ett breddlopp 10 000kr. Det är alldeles för lite tycker de flesta. Övriga idrottssverige håller inte alltid med…

Domaren i fotbollsmatchen ikväll får ett arvode på 1 290kr. Linjemännen får 775kr. På det skall de betala sociala avgifter och inkomstskatt. Det är svårt att hitta domare. Ersättningen är låg, och det är sällan publiken eller de aktiva kommer och berömmer dem efteråt. Har de några synpunkter så är det oftast av det negativa slaget. Det domarna verkligen ogillar mest är att domaren inte längre respekteras i sportens värld. Man gör allt för att manipulera denne att fatta felaktiga beslut, ifrågasätter och skyller uteblivna framgångar på domarna. Så gör ofta också de största namnen. Travet och andra sporter skiljer sig inte åt så mycket där.

Det finns många fler professionella travtränare i Sverige än det t.ex. finns professionella inom golf, tennis, bordtennis, bowling, förare inom motorsporten eller friidrottare. För många lagledare och utövare handlar det om till stora delar ideellt arbete. Många idrottsförbund har inte råd med mer än ett par-tre årsanställda som skall hålla ordning på en sport som kanske också är olympisk. De brukar ändå få höra att alla pengar går till administrationen, inget blir kvar till sporten. Det känns igen…

 

Korta notiser per den 8:e Augusti 2018

Leasa istället för att köpa?
Såg en annons i Bollnäsprogrammet som lockade mitt intresse. Det var stuteri Frontline som leasade ut en mängd unghästar för i sammanhanget rimlig procent, utan bindningstid. Lite annorlunda så här i auktionstider när alla uppfödare hoppas på att få sälja sina hästar till bra pris, och jag hoppas de hittar bra leasingtagare för alla sina hästar och att de också gör bra ifrån sig på tävlingsbanan.

Hästägande på kran?
Jag har länge gått och klurat på hur man skulle kunna bredda hästägandet. Få fler att investera i den sidan av sporten och uppleva glädjen med att vinna ett lopp istället för att bara sätta en vinnare. Jag är övertygad om att ”hästägande på kran” är en tillräckligt enkel modell för att många fler skall våga fylla i Autogiro-lappen.

Att inte ha ansvar för hästen efter tävlande, att kunna lämna om ekonomin drastiskt förändras, att ha en rimlig ekonomisk risk. Det blir naturligtvis inte så billigt att äga häst på kran, men jag tror att man skulle kunna få det ganska mycket billigare om andelsägande skulle kunna administreras direkt i TDS så som Fredrik Fransson föreslog i en kolumn i Sulkysport för en tid sedan.

Vi behöver börja hitta ett sätt för alla de hästar som trots en bra marknadsförd auktion, rejäl presentation med bilder och filmer, trots korrekt exteriör utan grava anmärkningar ändå inte hittar en köpare på auktionerna. De som ingen vill bjuda ens auktionens minimipris för. Det är en del sådana varje år, och bakom varje sådant fall finns stor besvikelse och ekonomisk tragik för en uppfödare.  Och bland dem finns en hel del riktigt bra hästar.

Sveriges dyraste häst
Igår skrevs det ett nytt kapitel i berättelsen om vad som håller på att bli Sveriges dyraste häst genom alla tider. Då fick Mikael Melefors 20 000kr i böter för att inte ha haft pappren i ordning vad gäller ägarskap i hästen Corky när denne sattes upp på hans träningslista. Jag förstår att ST kände sig tvungna att agera när det så flagrant framkom att man slirat med regelefterlevnaden.

Att Corky börjar bli dyr beror på dels ett högt inköpspris, men sedan också en rad rättsprocesser där rättegångskostnaderna blivit väldigt höga. Av vad jag har förstått är det heller inte slut ännu, utan fler rättegångar väntar. Man hade kunnat göra väldigt mycket annat roligt med hästar för alla de pengarna och all den tid som lagts på det här. Jag vill inte ta ställning i vem som har rätt och vem som har fel i allt detta, det finns goda argument på bägge sidorna. Däremot konstaterar jag att det är svårt att köpa ”färdiga” tävlingshästar och få dem att blomma ut.

Jag ser också en risk med att kunniga människor inom sporten inte vågar göra affärer till sist om det blir rättssak av fler och fler dispyter. Vilken veterinär vågar besikta en häst? Kommer försäkringsbolagen som står för ansvarsförsäkringen att tillåta dem att göra det? Vem kommer våga sälja en häst? Vem kommer våga köpa en häst? Vem kommer våga sätta en häst i träning? Det finns en hel del att fundera över, samtidigt som jag förstår om dem som känner sig gruvligt lurade vill få upprättelse.

Nu har väl Corky en bit kvar till köpen av Ideal du Gazeau och Mack Lobell till Sverige för många år sedan, det lär då ha handlat om affärer på runt 20 miljoner svenska kronor, men några advokaträkningar till så börjar man komma obehagligt nära de summorna. Eller är det någon häst som varit dyrare?

Genialisk idé
För övrigt anser jag att VM i stamtavlor är en väldigt rolig idé, och med en mer avancerad databas för sporten som var öppen för allmänheten skulle man kunna skapa ännu mer ”kalenderbiteri”, som vilken hingst som producerat flest V75-vinnare som morfar och liknande saker.

Korta notiser per den 7:e Augusti 2018

Solvallas vässar till sig
Solvalla presenterade igår nyheten att från och med den 21:a Augusti så bjuder Solvalla på middag till hästägarna med starthäst. Två platser på kongressen till alla starthästar, och är man fler kan man köpa till platser för bra pris. Ett klokt beslut, ur flera perspektiv.

Om det nu ändå är en massa fribiljetter och gratisätare, så varför inte se till att en viktig grupp som det verkligen är brist på åker med där? Att höja upp hästägarna lite skickar en tydlig signal att de är viktiga.

Om Solvalla vill ha lite stämning på sin finaste restaurang så är det ju en bra grej att ha en stomme av sportkunniga hästägare som är glada för att deras häst skall tävla. Att bygga upp sin publik från grunden må vara mödosamt, men det är rätt väg att gå.

I den hästbrist som råder är det viktigt att ha incitament för att hästarna skall komma till banan och tävla där. Nu finns det ett mervärde för hästägarna att starta sina hästar på Solvalla, och det kanske är det som blir tungan på vågen för att loppen där skall bli mer välfyllda.

Jag ser inte det här bara som ett generöst erbjudande till hästägarna, utan också ett försök att vässa till tävlingskvällarna på Solvalla.

Utrustningsinfo del åttiofjorton
Debatten om utrustningsinfo rasar vidare, men långsamt närmar vi oss pudelns kärna i det att aktiva nu gärna ifrågasätter vad i all världen spelarna skall veta saker som vagn, skor, huvudlag och liknande för. Det betyder ju ingenting… Naturligtvis betyder det något, och den här informationen är guld värd så länge den inte sprids. Det är då man själv kan profitera på den genom att spela.

Det spelas mycket bland hästägare och aktiva. På egna konton, via bulvan, och långt ifrån bara via ATG. Det är ett ganska trist träsk som kravet på utrustningsinformation håller på att blottlägga. Naturligtvis skall utrustningsinfon fram, och det här träsket av spelande på egna hästar får gärna dikas ur och bli en fin park istället. Alternativet är att spelarna hittar annat att spela på.

Det finns alternativ
Jag pratade igår med ett brittisk spelbolag som klurar på om de skall söka licens i Sverige. De erbjuder fotbollsspel och spel på brittisk galopp. På Lördag har de garanterat fem miljoner pund (det är runt 58 miljoner svenska kronor) till den som kan förutspå korrekt resultat i sju Premier League-matcher och är ensam om det.

Igår kom nyheten att ett bolag som köpt rättigheterna till spanska och italienska högstaligan i fotboll avser att sända dem via en ny streamingtjänst för 79kr i månaden. 760 matcher fotboll av absolut världsklass för mindre pengar än vad ATG Live Premium kostar. Och möjligheterna till spel är många. Det är rent av så att man skulle kunna skapa ett Medelhavsstryktips med bara matcher från Italien och Spanien.

Om aktiva verkligen inte vill att spelare skall kunna spela på deras hästar så är det troligen inget problem med att få dem att låta bli. Som grädde på moset kan man ha sina tävlingarna när man vill på dagen, och hur lång tid som helst mellan varje lopp. Det är hårda ord, men det man ser vad en del hästägare och amatörtränare häver ur sig i debatten är svårt att tolka på annat sätt än att man inte vill att det spelas på deras hästar.

Farnod FTW
Farnod Pirayehgar är värd en stor guldstjärna för att han orkat starta och föra den här debatten på en saklig nivå, inte låter sig provoceras och bit för bit smular ned motargument. Om du inte redan följer honom på Twitter, gör det.

Korta notiser per den 6:e Augusti 2018

Monté
I lördags kväll körde Bergsåker sin montédag. Spelet till loppen var allt annat än en framgång, och det har naturligtvis fått en del dysterkvistar att finna det för gott att lägga ned montén som företeelse i Sverige.

Det tycker inte jag. Monté har visat sig vara en bra form att tävla i för flera hästar och det har gett en zon för främst tjejer där de fåt etablera sig i travsporten. Att få med bägge könen i en mansdominerad sport gör den större. I en sport som främst utövas av män finns det i Sverige en potential om 5 miljoner invånare, hälften av befolkningen. Om det blir en sport där kön inte spelar någon roll finns det en potential om 10 miljoner invånare som kan intressera sig för vår sport. De hästar som tävlar i monté blir ärligt talat inte roligare att titta på om de har en vagn bakom sig, och som läget ser ut just nu så finns det inga andra hästar som väntar på att få tävla.

Hästbristen är ganska påtalig, och det är inte många lopp varje vecka där 500 startpoäng inte räcker till. Även om det under sommaren varit ganska välfyllt i anmälningslistorna så dyker det upp en hel del lopp där det hade rymts fler hästar, och det är många med relativt låga poäng som kommer med. Om hästar inte fick en andra chans att tävla i monté hade vi behövt skära ned tävlingsprogrammet med de loppen (eller lockat hit utländska hästar, aktiva och hästägare att tävla här).

Under 2017 gick precis strax under 3% av prispengarna till montén i Sverige, 22,7Mkr. Och det är garanterat inga pengar som hästägarna kan lägga på hög, utan de har räkningar att betala för sin häst de också. Slår man ut det blir det 5 400kr/startande montéhäst i prispengar, vilket skall jämföras med c:a 8 000kr/startande häst i stort. Montén tävlar vanligen om små prispengar.

100 000kr om dagen
Vill man ha en annan jämförelse kan man i ATG:s årsredovisning för 2017 finna att de tjänade 39,9Mkr på oinlösta vinster från spel som gjorts hos ombuden eller på banan. Nästan dubbelt upp mot monténs prispengar.

39,9Mkr är mycket pengar, och det är lite förvånande att konsumentverket och lotteriinspektionen inte är på ATG mer om dessa pengar. Kunder som tappar spelkvittot, glömmer det eller inte förstår att de har vunnit. Mer än 100 000kr om dagen, året om, år efter år som tas från en ganska liten och grupp spelare som inte spelar via internet. Inget annat företag i Sverige skulle tillåtas att tjäna 100 000kr om dagen på okunniga konsumenter utan att tidningar och media skulle vara fulla av små förnumstiga artiklar om hur man skall undvika ”skojeriet”, undvika att bli ”lurad” eller välja rätt i ”djungeln”.

Vår flugförsedda minister Shekarabi talar ofta om att man med spellicenser nu kan skydda konsumenter mycket mer, men man har sannerligen inte ansträngt sig att hålla efter den frågan hittills. Staten har ju ändå majoriteten av styrelseplatserna i ATG för att bevaka just sådana frågor. Och med den siffran i ryggen så förstår jag ATG:s motstånd och försök att få undantag i lagstiftningen för att alla spelare skall vara registrerade.

Nya tävlingsdagar
Om nu inte monté en hel dag fungerar spelmässigt, vad skall man göra då? Jag tycker det är viktigt att man ett sådant här år, pokalåret, försöker prova att göra något med alla tävlingsdagar som avverkas bortanför de stora spelformerna. Det finns en hel del sådana dagar som inte lockar publik, som har blygsamt spel och en rätt så slätstruken sport. Travet har ingenting att förlora på att försöka hitta nycklar att piffa till dessa dagar, tvärtom. Och ja, man måste få misslyckas på vägen också. Inte ens Einstein räknade ut allt rätt på första försöket.

Något jag tycker att många banor och ATG är dåliga på att ta vara på är årsfinalerna då championat och mästare skall koras. 33 tävlingsdagar som skulle kunna lyftas fram, eller planeras om. Sedan har ju banorna sina restauranger, men förutom julbord och någon pliktskyldig ”grillnatt” är det inte så mycket som handlar om mat på banorna. Jag saknar temakvällar där mat och dryck står i fokus. Skapa ett litet kök mitt i restaurangen som många ser och låt en kock berätta och visa hur man lagar just den maten som ligger på deras tallrikar i pauserna mellan loppen. Ordna ”skördefest”, ”skaldjurskväll”, ”viltköttets dag”, ”primörmåndag”, ”det-här-har-du-aldrig-ätit-förr-kväll”, ”sopp-lunch”, ”chilifruktens dag” och vad man nu kan hitta på.

Något annat som jag tror man gärna ser mer av är koncept typ ”Sverigeloppet” där man runt om i landet kvalar in till en final på Solvalla. Kan ju rent av köras årstidsvis så det blir fyra finaler om året, ”Sverigetravet Sommar”, ”Sverigetravet Höst” osv. Gör man vettiga klassindelningar så att många kan vara med och kanske skiljer på varmblod, kallblod, proffstränat, amatörtränat (och kört), lärlingar och monté så har man fått ihop en bra stomme till tävlingsdag att köra. Man kan för all del lägga till unghästar också så har man en hel tävlingsdag. Leker med tanken att man kör försöken med max 275 000kr i alla klasser. 40 000kr i förstapris. 80 000kr i finalen. Inte konkurrera med V75, men ge lite vettiga prispengar till dem som ”fastnat” i en låg klass. Ge många chansen att få resa till Solvalla och visa upp sig, träffa några potentater från ST och ATG, lära känna människor från hela landet.

Större än man tror
Hans G Lindskog har varit konferencier på banorna under sommartravet. Jag tycker att han gjort det bra, man vet vad man får med Hans G i vinnarcirkeln. Det är tryggt, professionellt och utan överraskningar. Han har inte minst för sin roll inom trav-TV trampat runt på de flesta stallbackar, skakat hand med många, intervjuat dem och skaffar sig ett socialt kontaktnät utöver vad de flesta har. Ändå har han denna sommar fått träffa nya människor som han aldrig förr träffat, efter att de vunnit det stora flaggskeppsspelet V75. Man brukar tala om att travet är en ganska liten värld, men den är också större än man tror många gånger. Trav på många banor, på många nivåer, för många människor. Det är ett värde travsporten måste slå vakt om.

 

Korta notiser per den 5:e Augusti 2018

Sommaren är inte slut
Sommartravets final igår på Rättvik. Eller final och final, nästa lördag är det ju Åby stora pris, och den följs tre dagar senare av Jubileumspokalen, och där emellan är det kallblodskriteriet, och om två veckor är det E3-finaler på V75, och i veckan därefter Derbykval innan det är dags för Sundsvall Open Trot och sedan det danska travderbyt, och helgen efter är det svenskt travderby.

Det finns sannerligen kvar en del gottigheter.

Skrällar
På V75 blev det svårt för spelarna. Redan när startlistorna kom blev det svårt för spelarna. Ingen Örjan, ingen Björn Goop, ingen Erik Adielsson. Ingen Robert Bergh eller några Untersteiners heller. Med sex av de tio främsta V75-kuskarna frånvarande blir det ju en del andra som får chansen.

Sedan är det ju det här med vädret. Är det något jag har lärt mig från mer än 30 år med näsan i startlistorna så är det att stora väderomslag påverkar hästar väldigt olika. När temperatur och luftfuktighet förändras drastiskt, som det gjorde i veckan, så verkar en del hästar få en markant förbättrad form, medan andra kan tappa den helt. Man brukar oftast kunna se sådant på våren när första vårvärmen kommer på besök, eller hösten när det plötsligt slår om och blir kallt. Och så på sommaren när längre högtrycksperioder kommer och går.

Spelarna hamnade fel på det redan i andra avdelningen. Där hade spelarna svårt att bestämma sig, och favoriten fick blott 21,5% av insatserna på sig. Det strösslades streck här av spelarkåren, och så vann favoriten. Sedan kom gulddivisionen där Cool Keeper vann med knappt 3% av strecken på sig. Femterankad, men verkligen ingen vacker rad. Det skräller inte så ofta i gulddivisionen normalt sett, och det är för att spelarna känner igen hästarna där bäst. De har haft längst karriärer, synts mest och mött varandra många gånger.

Sedan avslutades det hela med några riktiga susare som nog hade varit lite mer betrodda om de tränats och körts av de mer dominerande namnen inom sporten. Faktum är att det fanns inte alltför många intervjuer med dem bland alla tipstjänster och tidningar. De satsar mest på de stora namnen (som i ärlighetens namn vinner mest), och det blev dyrt igår. Allowable kom trots allt med tre segrar på de fem senaste plus en andraplats senast, Raja Ribb hade två segrar på de tre senaste och en sjätteplats efter galopp förra helgen.

Alla måste höras
Jag förstår att det av praktiskta skäl, tidspress och även ekonomi är enkelt att ringa något dussin tränare som står för de flesta startande en V75-omgång. Man pratar ofta med dem, de har dessutom ofta förstemän som kan prata om inte tränaren har tid, och i många fall har man också numret till skötarna som ofta har starthäst på V75. De är dessutom ganska mediatränade, har lätt att formulera sig och svarar med det man tror sig vilja veta. Men det är ju svårt för de lite mindre att bli större om de inte får plats ens i inför-surret.

När vi pratar information så vore det bra om man hade som rutin att skor, vagn och huvudlag anmäldes och redovisades, och sedan görs en kortare intervju med alla tränare till startande hästar. 45-90 sekunder där tränaren gärna börjar med att redogöra för vad denne vill berätta om hästen, och sedan får en eller ett par uppföljande frågor om den som frågar tyckte att det saknades något. Neutralt i regi av ST, fritt från spelresonemang.

Hambo
Hambletonian igår. Ett sto, Atlanta, vann för första gången på länge, och det var väl inget snack om vem som var bästa hästen i finalen. Jimmy Takter hade en fin dag med seger i tvååringarnas bägge storlopp, seger i Hambo-oaks och tredjeplats i Hambletonian.

Jag har annars svårt att gå igång på amerikansk travsport. Det är väldigt mycket grejer på hästarna, mile-lopp, ohyggligt snabba lopp, yviga drivningar och hästar som mött varandra många gånger. Även bland kuskar och tränare är det några namn som dominerar storloppen totalt. Mycket mer än vad de stora stallen dominerar i Sverige.

Idag är det E3-uttagningar i Sverige, och i Tyskland avgörs det tyska derbyt. Fina tävlingar.

Korta notiser per den 4:e Augusti 2018

Tävlingsprogrammet
Det gick en susning av besvikelse genom delar av travsverige när det stod klart att även när ST själva fick bestämma tävlingsprogrammet så blev det kvar Xpress-trav, lunchtävlingar och liknande. Utifrån de antaganden som finns hos ST är det ett korrekt beslut att försöka behålla nivån på spelet, och de pengar som spelet får därifrån.

Sedan är jag inte övertygad om att de antaganden som finns är korrekta. Jag är t.ex. måttligt imponerad av onsdagarnas totalomsättning på de 19 lopp späckade med spelformer som man kör när det är Xpresstrav. Däremot är jag som spelare ganska tacksam över att man lyckas avverka en spelform med åtta avdelningar på 90 minuter, även starttiden 20:30 är något som tilltalar mig, för då har man som familjefar hunnit med allt som skall göras.

ATG:s satsning på Tillsammans är den stora anledningen till att siffrorna ser bra ut på onsdagar, men jag tror inte det skulle bli någon enorm succé med att bara slopa Xpress, då kommer andra negativa faktorer in som också påverkar spelet. Elefanten i rummet är den stora spelformen med åtta avdelningar så länge det måste vara + 20 minuter mellan loppen.

I övrigt tycker jag man resonerar klokt runt tävlingsprogrammet. Det som kan göra det bättre är om sportcheferna verkligen sätter sig och studerar alla lopp som i år inte blev fulla, gör en korrekt analys och sedan åtgärdar. Det är inte vidare kul att se lopp med väldigt få startande hästar. Sådant skall tillhöra undantagen. Jag ser gärna att man lyfter bort en del lopp som idag riktar sig till den yppersta toppen och istället gör fler lopp för skikten strax under.

Regional fördelning
När man lägger tävlngsprogrammet får man också gärna titta på hur nära varandra man tävlar. Idag är det ju mer regel än undantag med en stor andel tillresta gäster på tävlingarna, och om då lunchtrav och kvällstrav samma dag körs på banor som normalt har ett stort utbyte av ekipage är allt man skapar med det ett stressat lämmeltåg av aktiva från bana A till bana B. Man kan också se det som att om hyrkuskarna bara hinner med en bana per dag så är det ganska bra för mångfalden inom travsporten.

Tyska derbyt
Det är en internationellt sett välspäckad travhelg. Just nu pågår det tyska derbymeetinget. 53 lopp på fyra dagar. Några av  dem med svensk breddloppsnivå på prispengarna, andra lopp med hyggliga prispengar. Själva huvudnumret, det tyska derbyt, har ett förstapris på strax över 100 000€. Tyskt trav är inte vad de har varit, men fortfarande dyker en och annan duglig häst upp därifrån. Skulle det vara helt otänkbart om PMU och ATG tillsammans gick in och gjorde något för denna helg? PMU piffar upp lördagen, ATG tar hand om söndagen, kanske med extra V75. Får upp klassen på loppen lite.

Hambletonian
I USA är det Hambletonian. Det finns inget annat lopp som betyder så mycket för svensk travavel som det loppet. Prispengarna där är sekundära, för avelsvärdet hos en vinnare av Hambletonian är så mycket högre. Alla vinnare blir så klart inte framgångsrika i aveln, men tillräckligt många blir så dominerande att stoägare och köpare av unghästar gärna står på kö för att komma över en avkomma.

Sommartravets final
I Sverige är det sommartravets final på Rättvikstravet. Inför anmälan dit gick det ut ett rätt så märkligt SMS från banan där man uppmanade tränare att anmäla efter som flera av de mörkt anmälda hade sommartravets final som andraval och några var inte kvalificerade för att delta. Mycket märkligt med så detaljerad information till ett lopp med mörk anmälan. Då kan man väl lika gärna köra ljus anmälan?

Montekväll
Och ikväll har så Bergsåker sin berömda montékväll. 37 tjejer och två killar kommer sköta jobbet i sadeln, men ingen har fått mer än 4 uppsittningar. Det är väl tillräckligt jobbigt, men inför-snacket har ju handlar mycket om ryttarna skulle orka med ALLA lopp.

Jackpot?
Jackpot på V64 igår. Som vanligt kryllar det då av internationella spelare i vinstlistan efteråt. Det verkar nästan bara vara sådana som går igång på en V64-jackpott. Finns det verkligen någon svensk spelökning att tala om när det är jackpot på V64? 71 av 119 rätta rader kom från utlandet igår. Om man nu ändå vill ha jackpot kvar, så låt den då fördelas i alla tre vinstgrupperna så slipper vi se den här orättfärdigt stora rovdriften från diverse spelsyndikat som kan profiterna på de små spelarnas godtrogenhet med spelbolagets och övervakande myndigheters goda minne.

Korta notiser per den 3:e Augusti 2018

Många spellicenser
Det var första ansökningsdagen i onsdags för att få en spellicens, och redan den första dagen lämnade många spelbolag in ansökan om att få en spellicens. Ytterligare några följde igår. Fler lär säkert följa. För den som trodde att det skulle bli lite lugnare med marknadsföring med spellicenser så blev det helt fel. Med så många bolag kommer det fortsatt att bli en strid på liv och död om varje krona i spelomsättning. Den svenska marknaden är inte större än att max 7-8 bolag på sikt kan finnas här och må bra, inkl ATG och Svenska Spel.

Krav på travet
Även om det inte redan den 1:a Januari 2019 kommer förändras så mycket för travet, så kommer successivt kraven på att sälja sin sport att komma. Den största leveratören av travets ekonomi kommer under 2019 fortsatt att vara ATG, men de kommer också efter en tid att börja ha krav, i synnerhet om de vill bredda sitt spelutbud.

Förr eller senare kommer någon ansvarig på spelbolaget att ifrågasätta varför ett breddtrav som omsätter modesta summor får ta så mycket plats, när sportspelen drar in mer kulor. Vad händer när ATG upptäcker att live-spelet på fotbollsmatchen Liverpool – Manchester United är större än live-spelet till V75-tävlingarna? Kommer travet att självklart kunna kräva sitt utrymme? Galoppen äger 10% av ATG, men får inte 10% av utrymmet. Man tjänar kortsiktigt mer på att inte promota sin sport, långsiktigt har det inte varit något vidare.

Konsten att vara intressant
I den intervju som Rickard Hansson på Travronden gjorde med Hans Skarplöth när ATG berättade att man avsåg att söka licens för sportspel och casino gjordes klart att ATG ser den svenska marknaden som ganska mättad på travspel. De ser inget värde av att släppa in andra aktörer i potterna, och därmed så kommer de andra spelbolagens möjligheter att ta marknadsandelar av ATG troligen vara att göra annat än spel på hästar intressant för ATG:s kunder.

För travet börjar nu ett viktigt arbete med att aktualisera sin sport så att den blir minst lika intressant som andra sporter, både vad gäller publikintresse och spelvänlighet. Det går inte att göra så mycket mer med spelformer och marknadsföring från spelbolagssidan, det måste komma en del från sporten också. Transparens i utrustningsfrågor, högre tempo på tävlingarna, ett modernt och begripligt reglemente, mer show runt tävlingarna och bra produktion på ljud & bild. Tränare och kuskar som svär och är förbannade eller som jublar och skiner som en sol beroende på resultat.

Kuskar
Sommaren har varit intensiv för alla inom travet, och en titt på topplistorna skvallrar om att det är många som jobbat hårt.

I kuskligan är Ulf Ohlsson ohotad etta med 220 segrar, men bakom där ser det ut att kunna bli en strid om andraplatsen. Örjan är idag tvåa med 124 segrar, det är sju fler än trean Jorma Kontio, som i sin tur är två före Björn Goop. Han har två pinnar tillgodo på Jepson, som är fem före Peter Untersteiner, som närmast jagas av sin son Johan tio segrar bakom. Mellan tvåan och sjuan skiljer det 26 segrar.

Mest pengar har Örjan kört in hittills med drygt 30Mkr. Även Björn Goop med 25Mkr ligger före Ulf Ohlsson som har 22Mkr i penningligan.

Tränare
Tränarlistan ser intressant ut. Peter Untersteiners hästar har vunnit flest lopp, 134st. Han skuggas av Robert Bergh, Björn Goop och Timo Nurmos. Anmärkningsvärt är kanske att Jan-Olov Persson har tagit 92 segrar hittills i år och är femma i hela landet på det. Det körs trots allt inte så många kallblodslopp varje dag. Hans segerprocent är 24, men det är ”ingenting” mot Nurmos som i år har över 30 i segerprocent så här långt. Makalöst!

Mest pengar har Daniel Redén ordnat, med Björn Goop och Timo Nurmos på behörigt avstånd. Men det är många stora unghästlopp kvar, med premiechanser. Där finns också UET-finalen, Yonkers International, Åby stora, Sundsvall Open och mycket mer.

Hästar
Fyra hästar har så här långt tagit sju segrar i år. Tekno Eld, Latino, Sir Q.C. och A Sweet Dance. Mest pengar har Propulsion sprungit in med 6,4Mkr, följd av Readly Express med 5,3Mkr och Ringostarr Treb med 5Mkr.

20 hästar (svenskregistrerade eller tränade av svensklicensierad) har sprungit 09-tider så här långt. Ingen har sprungit under 09,0. Den senaste kom igår kväll när Probo O.P. dundrade runt Åby på 09,9. Av dessa 20 är ett sto (Double Exposure), 11 är hingst och 8 är valack.  Blott en fyraåring (King of the Hill) finns på listan. Äldst är Beau Mec med 11 år.

Annonser
Jag skapade lite reklamplatser på bloggen igår. Några kronor för att betala webhotell och liknande skall man väl kunna få in tänkte jag. Har du något du tror skulle fungera att marknadsföra på travsiffror. se är du välkommen att höra av dig.

Korta notiser per den 2:a Augusti 2018

Jippolopp
Deltagarlistan till det numera traditionella legendloppet på Solvalla blev klar. Det finns ju några sådana här ”jippolopp” numera, vi skall visst få se ett fuxlopp under Jubileumspokalskvällen (Vilket ord, här borde vi ju kanske hitta ett kortare ord). Även om det finns en del andra sådana här specialproppar så tycker jag gott att de kunde få bli fler. Piffa upp lunken och vardagen lite med något som bryter mönstret. Om inte varje tävlingsdag, så varannan i alla fall kunde man väl försöka hitta på något eget? Och gärna sprida dem över hela året.

Amerikansk proposition
Sverige har vi ju annars fått så trista propositioner att till och med en så kallad amerikansk proposition anses som innovativt och nyskapande. Det verkar i alla fall vara ett bra verktyg för att få mer välfyllda lopp, när man inte längre kan försöka matcha in sina hästar perfekt. Ingen vill ”stå hårt inne”, och det tänket är väl också något som bidrar till att man reser runt så mycket hästarna idag. Har man en häst med 180 på sig reser man hellre till grannbanan och ett lopp med högst 195 än startar på hemmaplan i ett lopp med max 240.

Breddlopp
Breddloppen har ofta amerikansk proposition, och där kan det bli väldigt många anmälningar som bekant. I veckan kom ett inspel från Mimi Elfstrand som innehöll en del bra förslag, men också att prispengarna i breddlopp skulle dubblas. Det tror jag inte att de skall, om vi inte klarar av att dubbla prispengarna rakt igenom hela systemet. Något jag däremot skulle vilja göra är att ge ”startgaranti” i breddlopp. Alla anmälda får vara med, amerikansk propp, anmälan två dagar före start, 12 i varje lopp, 2140m autostart. Om det sedan blir 3 lopp eller 18 lopp spelar inte så stor roll, utan det viktiga är att alla som behöver få en start får en start.

Högre prispengar
Svensk travsport har annars länge varit inne på att skapa så många startmöjligheter som möjligt. På en del banor är plats för 15 hästar i så gott som varje lopp ett mantra. Jag hade önskat att man då också hade ökat prispengarna med mer än en matlapp. 25% fler hästar borde betyda 25% högre prispengar. Är det 25 i förstapris i ett lopp för 12 hästar borde det vara minst 30 i förstapris (med efterföljande korrigerad prisskala) om det är plats för 15 hästar.

Gamgard-skalan
Hur många kan ärligt säga att de vet vad 60 poäng på Gamgard-skalan är? Hur många har ens varit inne och läst om vad Gamgard är? Jag är inte övertygad om att Gamgard är någon sanning eller att de fångar upp allt. Jag har sett spelmissbrukare gå loss på tombolalotter, det är ingen vacker syn…