Korta notiser per den 10:e November 2018

Den stora dagen
Idag är det den stora dagen då en hel del av alla pengar som ATG hållit inne för spelarna skall delas ut. Det sista kommer ju inte förrän till nyårsafton. Det är en väldig hausse precis överallt och det mesta av nyhetsbevakningen handlar om dessa pengar.

Helgens sportsliga behållning kommer ju i morgon, när det är dags för finalerna i Breeders Crown. 12 av kullens allra bästa ston och hingstar/valacker bland både de treåriga och fyraåriga hästarna. Massor av pengar som priser, premiechansningen gör det extra spektakulärt. Massor av ära, glädje och lycka för dem som vinner. Och allt detta helt i bakvattnet. För hur många kommer att ägna travet i morgon så stort intresse?

Det är då man funderar över vad ST egentligen får för de 100-tals miljoner man betalar till Kanal75 varje år för att de skall marknadsföra sporten?

Nilens källa
Jag tror också det är här vi hittar Nilens källa. För väldigt många människor är travet synonymt med spel. I den ständiga jakten på mer prispengar har man låtit spelet marknadsföra sig på sportens bekostnad. Spänningen i ett travlopp, hästar som ger allt, makalösa prestationer… Allt har samlats till att marknadsföra ett spel istället för en sport. Det är naturligtvis en stor anledning till att intresset för att föda upp och äga en travhäst har avtagit. En anledning till att banorna avfolkats.

Det var också så, att för att komma åt all information förr i världen så var man tvungen att vara hästägare, att ha access till stallbacken. Det ställer inte spelarna upp på längre, så idag är informationsflödet mer fritt och tillgängligt till en del tränares förfasan. De har naturligtvis insett att incitamentet att äga häst har urholkats i takt med att alla vet allt om träningsjobb, balans och annan utrustning. En helt korrekt analys, men fullt nödvändig om man vill spela om utomståendes pengar. Informationsmonopol fungerade när folk spelade i alla fall, i brist på andra spel.

Makt och ansvar
Igår fick vi se vad ATG skall använda 700 miljoner per år i skattelättnad till, istället för att ge dem till hästsporten. Då tecknades huvudsponsoravtal med skidskyttelandslaget. Det kostade inte 700 miljoner, men ATG vet att de kommer behöva massor av pengar för liknande samarbeten och för bred marknadsföring. Vi kan räkna med en hel del liknande pressmeddelanden från ATG kommande månader där de skall försöka slå sig in på en helt ny marknad samtidigt som de behåller sina marknadsandelar vad  gäller spel på travet.

Och det finns ingen anledning att börja skrika och muttra över ATG, och dess VD. Allt detta är välsignat av ST:s styrelse som uppenbarligen tycker att travsporten gagnas mer av att skidskyttelandslaget sponsras istället för mer pengar till travskolor. ST:s ordförande Marjaana Alaviuhkola har suttit i ST:s styrelse i åtta år innan hon blev ordförande i år, och har sedan 2014 suttit i ATG:s styrelse. Ibland kan jag tycka att makthavare lite för enkelt kommer undan sitt ansvar genom att låtsas att de inte kunnat påverka beslut.

Nyckeltal
När kupongerna till V75 idag komponeras så kan man ha en del nyckeltal i huvudet. Det är c:a 38% av favoriterna som vinner i långa loppet. Och runt 32-33% av loppen som vinns av andra- eller tredjehandaren. Endast en sjättedel av loppen vinns av hästar som av strecksson rankats sexa eller sämre. Men det är i snitt drygt ett lopp per omgång. Endast 3% av alla omgångar har mer än 3 hästar som på strecken rankats sexa eller sämre.

Ser man på totala svårighetsgraden så brukar 75% av alla omgångar ha en ranksumma enligt strecken mellan 15 och 28. Omgångar med högre ranksumma än 33 är sällsynt, och över 40 är risken minimal (men skall man bli ensam vinnare idag är det på intervallen över 28 man skall sikta).

Amatörframgångar
En proffstränad häst mot tio amatörtränade, så såg det ut i första V64-avdelningen på Umåker igår. Patrik Gidlunds Conway City Ås var kvickast runt och segrade. 30 000kr var den segern värd.
Mikael Olsson är också amatörtränare, men hans Mofaksan är väldigt proffsig och detta 12-åriga sto vann sin 32:a seger i livet, värd hela 100 000kr.
Det blev ytterligare 13 prisplaceringar för de amatörtränade hästarna som visade att de visst duger och kan ta för sig av prismedlen, men då måste man ju stå på startlinjen.

För övrigt anser jag att V75 bör starta 14:30

Korta notiser per den 9:e November 2018

Gud hjälpe Örebro
Örebrotravets projekt med att flytta sin verksamhet inkl banan har gått i graven. Budgeten går inte ihop, marken är inte värd så mycket att det räcker till en ny bana. Och därmed står Örebro med vad som mycket väl kan vara Sveriges mest nedgångna bana och en trolig prislapp på ett par hundra miljoner i eftersatt underhåll och utdaterad livslängd på anläggningen. Den var rätt sliten redan för 20 år sedan, och lär inte ha blivit bättre med åren…

Att Örebros travsällskap dessutom är mycket infekterat av personstrider till följd av oenighet om det mesta gör inte saken bättre. Det står inte folk i kö för att erbjuda sina tjänster till att få ordning där. Dessutom har de flesta en massa åsikter om vem som inte skall få vara med och styra, lite som i Sveriges Riksdag just nu där det är viktigare för partierna vem som inte styr, än vem som styr.

Wången
Johan Sundberg har sagt upp sig från Wången. Tyvärr har han lyckats så bra med Wången där det ligger att det kommer fortsätta ligga där ett tag till. För den inte så geografiskt bevandrade så ligger Wången fem mil nordväst om Östersund, och det är ungefär så långt från travets geografiska mittpunkt man kan komma. Det kräver en massa resande, och det gör det dyrt för många ungdomar att studera där trots alla möjliga bidrag man kan söka. Wången är en fantastisk anläggning, men som Sverige ser ut på fel plats.

Att spela, eller inte spela
Skall man spela till en jackpot om man var kritisk mot upplägget? Jag tänker inte spela på lördag, det fungerar inte att skrika och gapa på att man tycker det är fel, och sedan cyniskt utnyttja det i alla fall. Men ärligt talat så är det ju precis det här beteendet som ATG underblåser med sitt system att flytta pengar mellan omgångar. Det är väldigt olönsamt att spela i omgångar med 26% eller 39% återbetalning till spelarna, men när det är 80-100% återbetalning så behöver man inte vara så himla mycket duktigare än kollektivet för att plussa i längden om man spelar strikt bara när det är jackpot.

Jackpot är ett helt fantastiskt sätt att ta pengar från små spelare och ge dem till stora spelare. Inte ens världens bästa sagoförfattare som skulle försöka beskriva hur pengar transfereras från folket till några få utvalda hade kunnat hitta på ett mer finurligt system. Vad är väl bryska skatteindrivare som skall driva in skatt till överheten mot att folket själva kommer med sina pengar och spelar för dem i tro att de skall bli rika.

Det smartaste sättet att spela är nog att göra som tyskarna gör. De bjuder in många att köpa andelar, och säljer ofta hundratals andelar i ett jättestort system. Var och en blir inte jätterika om det slår in, men det kan bli en bra slant i alla fall. 120 miljoner delat på 1 000 andelar är ändå 120 000kr till var och en. Spelar man mest när det är jackpot så kan det i långa loppet vara en riktigt bra strategi att spela så.

Om man absolut inte kan tänka sig att dela systemet med någon annan, så gör ett stort system och reducera det sedan ned till din nivå. Slumpreducering är helt OK en omgång som denna, eller så använder man funktionerna i reduceringsprogrammet för att ha minst en rad med sex rätt om ramen sitter, men fortfarande chans på sju rätt. Har man en herrejössesstor ram kan rent av villkoret att ha minst en rad med fem rätt om ramen sitter vara OK att spela. Chansen till sju rätt är ju inte stor, men den finns där.

Fixade matcher
Ordförande i Riksidrottsförbundet, fotbollsförbundet och hockeyförbundet kräver nu i en debattartikel på DI.se att lotteriinspektionen skall hindra spelbolagen från att ha spel på vad de anser vara olämpliga objekt. Jag tittade på kravlistan och är till att börja med inte säker på att t.ex. travet skulle vara beredda att avstå från allt spel i amatörlopp eller ungdomslopp. Flera andra sporter som t.ex. simning och gymnastik skakar nog också på huvudet åt ålderskraven. Det är ändå positivt att man identifierat vad som kan vara problematiska spelobjekt. ATG och ST borde ändå titta på den där listan, för den är inte helt korkad. Även andra idrottsförbund med många väldigt unga deltagare borde också kika där och ta sig en funderare över vad man egentligen utsätter unga utövare av sporten för.

Sedan har ju både SHL och Allsvenskan tecknat egna avtal med spelbolag om sponsring, och man har dyrt sålt TV-rättigheterna till TV-bolag som finansierar den höga prislappen med mängder av reklam från spelbolag. De har haft all möjlighet i världen att ta fram sin kravlista för dem som betalar och ta en diskussion med dem. Det hade kanske inte gett riktigt samma prislapp, men det hade varit att ta ansvar. Men att ta emot pengarna gör inte ont, och att själva ta ansvar när man kan försöka passa det vidare till någon annan är bekvämt. Sarah Sjöström var 14 år när hon vann sitt första EM-guld, men har inga problem med att ha ett spelbolag som en av sina huvudsponsorer. De äldre gentlemännen som representerar sporten behöver kanske förankra sina debattartiklar mer i verkligheten om de skall vara trovärdiga.

Amatörframgångar
Veronica Lundström tränar Enge Lincoln som vann första avdelningen på V64 igår. 30 000 sköna kronor in på kontot betyder det. Ytterligare 14 prisplacerade inom V64 gjorde att det var glada miner på många amatörtränare igår.

För övrigt anser jag att V75 bör starta 14:30

Korta notiser per den 8:e November 2018

Jackpot-sörja
ATG startade den här sörjan med indragna jackpotpengar med syftet att på lördag skulle det vara något extra som skulle få alla att registrera sig som kund på ATG, att visa fram legitimationen när man spelar skulle bli något självklart. Det har väl varit några problem, men i stort verkar det ha gått bra och det var en rejäl jackpot redan förra veckan, den här veckan var det jackpot igår på V86 och på lördag är det ju superjackpot på V75.

Se till nu att alla i er närhet som brukar vilja vara med och spela skaffar sig ATG-konto. Man gör dem ingen tjänst genom att agera ombud åt dem. Det är bättre att de kan spela själva när andan faller på, och också omfattas av det skyddsnät som finns för spelkunder. Vinstbevakning, att kunna stänga av sig, att inte spela för mycket etc. De senaste åren har ATG tjänat 100 000kr om dagen på spelare som inte löst in sina spelkvitton.

Efter det här hoppas vi att ATG låter bli att tafsa på spelarnas pengar. Det må vara roligt att spela om en stor pott, men det är ju en ökenvandring av sällan skådat slag när pengarna skall dras in från spelarna. För övrigt krävs det på lördag en omsättning på 218 174 231kr för att det inte skall delas ut mer pengar än det omsätts. Under den summan, och spelarna får mer än 100% tillbaka.

Spela i tid
På ATG är man garanterat lite bekymrade för hur och om deras datasystem skall orka med. Jag är säker på att de gör precis vad de kan, att de laddat upp med massor av personal, att de gått igenom systemen ordentligt inför den här helgen. Ändå vill jag rekommendera alla som skall vara med att spela i tid. Det är ganska naivt att tro att ATG:s system skall klara av precis vad som helst. Det går naturligtvis att bygga system som med största säkerhet klarar av också det här, men ett sådant system vill man inte betala för alla andra omgångar när det inte behövs.

Om alla favoriter vinner?
Makethemark och Dontmindme är hittills de största favoriterna i det tidiga spelet, med knappt 37% av insatserna. Om det vid en omsättning på 200Mkr ändå blir en rad med alla sju favoriter, så skall den teoretiskt ge 1 885kr med nuvarande insatsfördelning. Det blir dock då garanterat jackpott på både fem och sex rätt, och därmed en ännu större jackpott om två veckor.

Tävla där hästarna finns
Tidningen Sulkysport har i veckans nummer gått på djupet med antalet tränade hästar och jämfört med tävlingsdagar. Om man gör en samlad tabell med breddloppsdagarna inkluderade, så blir rikssnittet 17,84 hästar i träning/tävlingsdag. (18,25 om alla solidariskt delar på de 20 dagar som är utlagda på våra minsta banor som inte har några hästar i träning). I Halmstad går det dock mer än 25 hästar i träning för varje tävlingsdag och i Mantorp strax under 14. Det är rätt så stora skillnader och det finns all anledning att börja jämna ut den där siffran. Den som betalar för skillnaderna är nämligen hästägarna i form av transportkostnader. Och vill de se sin häst tävla får de ofta åka en bit själva också. Hästskötarna betalar med sin tid sittandes i hästtransporter på väg till och från tävlingarna, liksom tränarna får lägga en stor del av sin tid på att åka till och från tävlingar istället för att träna häst.

Det finns flera banor som med en justering av tävlingsdagar till antalet hästar i träning skulle få färre dagar. Umåker, Bergsåker, Rättvik, Åby & Vaggeryd är banor som sticker ut med relativt få hästar i träning i förhållande till antalet tävlingsdagar. Och de banor som borde få fler dagar är Solänget, Gävle, Åmål, Årjäng och Axevalla. Solvalla sticker också ut, men de har själva avstått från ett antal breddloppsdagar av något slags principiella skäl. Lägger vi till dem så är Solvallas tävlingsdagar inte iögonfallande få.

Jo, jag vet att man inte vara skall räkna dagar, utan också prispengar och hur många lopp det är. En viss geografisk ”elasticitet” behövs också. Där det är längre till grannbanorna finns det anledning att kanske köra någon dag mer än vad som är millimeterrättvist.

Mer pengar för mindre jobb
Antalet hästar i träning minskar dessutom för varje år som går, och kommer fortsätta minska ett par år till innan det planar ut. Vi ser det här i att fler lopp än vanligt inte är fyllda, Umåker har t.ex. på fredagens V64 endast lyckats fylla 2 av 6 lopp. Ikväll har Bollnäs 9 anmälda till ett lopp med 125 000kr i förstapris.  Till nästa år minskar inte antalet tävlingsdagar alls, och antalet lopp minskar marginellt. Men antalet hästar i svensk träning kommer troligen minska med 4-500st. Det handlar om i alla fall 25 tävlingsdagar som inte bidrar med något annat än att späda ut ”konsistensen” i travsporten. Mindre spelvänliga lopp, och en massa resande för hästarna när prispengarna skall plockas upp i lågt doterade lopp med lågt spelintresse, och i ärlighetens namn också ett lågt publikintresse. Det hade gått att behålla prispengarna och fördela dem på de lopp som är kvar. Mer pengar för mindre jobb.

Frihet och ansvar
För banorna är det ett digert arbete att börja fundera över rekrytering, se till att hästägare ser en vinst med att föda upp och tävla med unghästar, föryngra tränarkåren, rekrytera hästägare och se till att generationsskiften går smidigt. För att de skall lyckas med det krävs att de får mycket mer frihet att bestämma själva utifrån sina förutsättningar. Att de får prova nya vägar. Men det krävs också att man sätter upp en ribba som man skall hoppa över, annars väntar neddragningar, kanske rent av nedläggning. Jag tror många fler förstår om någon bana måste läggas ned, eller degraderas på grund av minskat intresse i bygden, snarare än av travpolitiska skäl.

För övrigt anser jag att V75 bör starta 14:30

Korta notiser per den 7:e November 2018

Förnyelse
Sulkysport denna vecka har fokuserat mycket på travets framtid. Hur det ser ut, hur kan man åstadkomma förändring som leder till förnyelse. Det finns några saker där som jag har idéer för. Det finns visst blott 26 travskolor i landet, och det säger sig själv att det är väldigt svårt för intresserade att hitta någon av de där 26 och de ligger tillräckligt nära. Jämför med andra idrotter som fotboll, innebandy eller hockey. Det finns planer, hallar och rinkar i nästan varje samhälle runt om i vårt land.

Hästar finns det också, travhästar rent utav. Det finns inget som hindrar vem som helst att starta en travskola. Bilda en enkel förening, och sök kommunala bidrag. Det borde ligga i varje travtränares intresse att det finns en travskola. Varför inte på deras gård? Det finns nästan inte en kommun i Sverige som inte har travhästar. Det borde därför finnas i alla fall 250 travskolor. Man får väl kanske hjälpas åt lite, kanske får det lov att anslås lite investeringsmedel, men kostnaden för att inte göra det här kommer bli större och större för varje år som går. Bristen på nya aktiva, på hästskötare, på hästägare kommer bestå så länge inte intresset kan göras större.

Modernt hästägande
En annan viktig punkt är det moderna hästägandet. Det är svårt för många att idag äga en helt egen häst och ha den i proffsträning. En häst som kanske kostar 200 000kr i inköp som 1,5-åring och sedan 150 000kr i två år innan den börjar starta, och då kanske ”bara” kostar 75 000kr/år eftersom den förhoppningsvis springer in lite pengar också. I gengäld kommer resor och tävlingskostnader till.

Det är andelshäst som gäller för de flesta idag, men fördelen med det är att en familj då kanske har råd att vara med på mer än en häst. Jag ser ingen bra fungerande andrahandsmarknad för andelshästar idag. Jag ser inga modeller som låter mig prova på att vara andelshästägare under t.ex. sex månader. Och utan fungerande marknad är det också svårt att bli av med en andel om man av något skäl tappar intresset eller förmågan att vara med.

Moderna tävlingar
Den tredje viktiga punkten är att tävlingsformatet behöver göras om. Det behöver gå mycket snabbare, och ett besök där skall ge en kick av energi. Första start 19:00, lopp 8 som är sista loppet går i mål 20:55. Tempo med upplevelser och spänning hela tiden. Man hinner hem för att ladda tvättmaskinen innan man går och lägger sig. Barnen är inte omåttligt trötta i skolan i morgon. Familjemeny i restaurangen med en stor skål spaghetti med köttfärssås för 4 personer, 199kr.

Lekladan för de lite mindre barnen där de under viss tillsyn kan leka kurragömma eller hoppa i hö, eller varför inte en väldigt basic travskolelektion. Sedan behövs ett spelrum för de lite äldre med några Xbox eller PS4. Kanske en hörna med ett par biljardbord och ett par darttavlor. En liten biograf där man visar en film på duk med projektor. Måhända ett gym i källaren för den som föredrar att träna en timme. Människor är ju så idag att de har svårt att sitta ”sysslolösa” i flera timmar. Kanske skall man på en travbana också ha en ”tyst avdelning” där man kan sitta och plugga, lyssna på en ljudbok eller meditera inför loppet där familjens delägda häst skall tävla. Alla i hela familjen skall tycka det är roligt att åka till travbanan. Annars kommer de inte.

Moderna arrangörer
Som arrangör skall man efter varje tävlingsdag känna sig som ett utskitet äppelskrott. Varje tävlingsdag skall kännas som om det varit Elitloppet, Sprintermästen eller Stochamponatet. Man skall känna att man gett allt för den publik som kom, och att den uppskattade kvällen så att de kommer tillbaka. Man skall inte stå med ångest i blicken över de stolar som inte fylldes av publik, utan ge allt för de som sitter på stolarna ikväll så att de tycker det är så jädra roligt här att man vill ta med sig hela världen för att uppleva detta nästa gång.

Det här är viktigare än allt spel.

Att ta fram potentialen
Spel handlar det annars om den här veckan. Ikväll är det en rejäl jackpott på V86, vilket kan ge en fin spelkassa till lördagens megapott. Om man inte bara jagar alla rätt, utan också vill bara säker på att när man väl får alla rätt så skall det ge snuskigt bra betalt, så måste man våga ta bort favoriter från systemet. Det är så potentialen uppstår, det är så man får råd att strecka de med lägre spelprocent.

Streckspelens konstruktion är sådan att man behöver helst ett par spikar på spel som V75 och V86 för att komma i mål med ett rimligt system. Förvånansvärt många spikar omgångens största favorit, och omgångens näst största. Det är mycket potential till utdelning som försvinner om de sitter. Då har man likt en sill i stimmet ställt sig tillsammans med alla andra i spelarkollektivet. Tryggt, men inte särskilt stor chans att vinna stort.

Den allra enklaste reduceringen man kan göra är att kräva att högst en av de två största favoriterna i lopp man har garderat får vinna. Det reducerar inte väldigt mycket, men det tar bort väldigt många rader som helt saknar potential till hög utdelning. De flesta av dem riskerar att ge jackpott. Det kan vara värt att tänka på när man komponerar sitt system.

För övrigt anser jag att V75 bör starta 14:30

Korta notiser per den 6:e November 2018

Statistik
När man gör statistik är det viktigt att man försöker hålla isär olika saker, och bara mäter sådant som är ganska lika. Problemet är alltid att hitta tillräckligt stort underlag för att inte felmarginalen i statistiken skall vara större än de samband man hittat. Annars mäter man mest slumpvariation. På V75 är det ganska bekvämt med ett stort antal lopp med likadan proposition vecka efter vecka i form av de olika klasserna och divisionerna man delat in hästarna i. Tilläggsgränserna är samma, det är plats för lika många startande etc. Så ser t.ex. inte V86 ut, där är det mycket mer flytande gränser mellan loppen, och för den som vill föra statistik över det hela får försöka dela in det något så när i kategorier som ligger ganska nära varandra.

Med det sagt vill jag komma till lördagens omgång. Där har ATG valt att göra den extrem genom att ha hela tre femtonhästarslopp på kupongen, och det är verkligen inte vanligt förekommande på V75. Att det sedan är ovanliga propositioner gör det verkligen svårt. Det handlar om första avdelningen, högst 375kkr, tillägg vid 125kkr. Det handlar om andra avdelningen som är ett lärlingslopp med dubbla tillägg. Det handlar om fjärde avdelningen som är ett fyraåringslopp för ston, högst 450kkr, tillägg vid 150kkr. Sådana lopp körs det så klart en del av i Sverige per år, men få med så här hög prissumma som ändå lockat många hästar med höga startpoäng. Och få av dem kommer bli så genomanalyserade som de här, tack vare den stora jackpotten. Det är svårt att komma dragandes med hur många favoriter som brukar vinna en V75-omgång när förutsättningarna ser så radikalt annorlunda ut.

Det jag däremot vet är att när det blir höga utdelningar så finns det en del faktorer som är ofta förekommande. Den mest vanliga är att det är amatörtränade hästar som vinner en eller ett par avdelningar. Gärna med en proffskusk i vagnen, som inte behöver vara någon av de mest framgångsrika. Det är väldigt sällan betaltjänsterna haussar upp en sån häst, om den inte visat förr att den kan vinna på V75. Det är ganska glest med intervjuer i media, och tränaren själv har inte alltid så bra koll på om den skall räcka till mot stortränarnas hästar.

Ett par hästar med lite byngliga spår är också melodin för en svår rad. Letar man favoritfall är en omstart en bra katalysator för att så skall ske.

Norskt experiment
I Norge skall man under resten av året göra ett försök i ett lopp per dag utan föregående samling i defileringsvolt med efterföljande defilering. Krav på provstart finns dock. Jag tycker det kan vara ett bra försök för att se om det går att kapa bort moment som inte längre tillför något i de flesta loppen. Jag har dock gärna kvar defilering och presentation i större lopp.

Danska lunchtrav
När svenska tränare slipper lunchtravet på måndagar så har det passats vidare till Danmark som kommer köra på måndagsluncherna under den kalla årstiden. Fem lopp, fyra med 10 000DKK och ett lopp med 7 500DKK i förstapris. I Danmark har man också beslutat sig för att korta av sina tävlingsdagar till nästa år. Istället för 10-11 lopp vanliga tävlingsdagar skall man köra 8 lopp.

Brunte 2026
Det där är två viktiga punkter om man vill kunna anpassa sporten till ett mer publikvänligt format. Då är tiden och intensiteten avgörande. Det är något att tänka på också när man bygger nya banor, som Jägersro eller Örebro. Det bör vara smidigt att ta sig från stallet och ut till banan, och lika smidigt att ta sig av banan. Det behöver finnas ett effektivt flöde så att det inte tar fyra minuter från målgång till dess man gör segerintervju etc. Med en massa detaljer på plats är jag övertygad om att i nästa manifest eller framtidsvision, ”Brunte 2026” eller vad den kan heta, så är det fullt möjligt att klara av tävlingsmomentet under tävlingsdagar på två timmar.

November
Annars är November sig likt. Bazire vinner lopp på Vincennes, svenskar köper dyra hästar på auktion i USA och här hemma är det plus fem grader, dimma och lätt regn. Men nu kan man se fram emot Stefan och Johan på Bollnästravet den 21:a November. Det vore ju en fin passning till storbanorna om det var fler på det evenemanget än vad Solvalla och Jägersro denna kväll förmår dra till sitt expresstrav.

För övrigt anser jag att V75 bör starta 14:30

 

14:30

Korta notiser per den 5:e November

Doping
Det tyska travförbundet har på relativt kort tid fått fyra dopingfall, det senaste i sitt storlopp Grosser Preis von Deutschland. Det är mycket trist att det dyker upp i så stor omfattning. Jag undrar hur man resonerar om man åker ut till ett storlopp med en dopad häst. Där vet man ju att det kommer att testas. Är det så liten risk att de testar för just det man har gett hästen, att man vågar? Använder man andra preparat för att dölja vad man gjort, och det är där det inte fungerat? Eller är man bara dum i huvudet?

Jänkarvagnens varande
Det blossade under förra veckan upp en debatt om jänkarvagnar nog inte borde förbjudas. Loppen har blivit så tråkiga med dem. Jag har inget principiellt emot att man förbjuder jänkarvagnar i voltstartslopp då det är svårt att komma runt med dem på samma smidiga sätt. Jag har heller inget emot att vi låter tvååringarna slippa dem, kanske också treåringarna. Men sedan tycker jag nog att det får vara bra. Skulle man förbjudit dem helt skulle det ha gjorts med en gång. Nu har det investerats massor av pengar, en rad rekord har satts med dem, att göra något drastiskt nu känns som alldeles för sent.

Det ”enkla” V75
Anledningen till debatten var det här med ”för enkla” V75-omgångar. Det har ju framförts ett antal teorier om dem. Jag tror vi kan avfärda jänkarvagnen från den diskussionen, jag hittar ingenting som säger att andelen favoriter skulle ha ökat till följd av att sådana används. Däremot blir lopp kanske inte lika roliga att se när spetshästen trots en tuff öppning bara rinner ifrån de andra till slut, till synes oberörd.

Men när jag sätter mig med mina rätt omfattande Excel-filer för att söka orsaker ser jag en del annat. Det jag främst ser är att andelen vinnande skrällar, hästar med spelprocent 0-9%, har minskat en del. Samtidigt kan man se att andra-, tredje- och fjärdehandsfavoriten är lite mer spelade än förut. Det här tror jag beror på två orsaker.

Den första är att loppen är lite mer ojämna än förut. Det är generellt sett lite lättare för sämre hästar att komma med, i brist på mer meriterade hästar som valt andra uppgifter. Här måste också nämnas faktorn med mer och mer information till spelarna med skoinfo och sulkytyper. Fler sena intervjuer och olika betaltjänster som generellt gör ett bra jobb med att analysera alla hästar. Det gör det ännu lättare för spelaren att ranka hästarna något så när rätt.

Den andra anledningen är att vi spelar större system idag än tidigare. Medelsvensson har växlat upp från sitt 288-raders för 144kr till ett 480-raders för 240kr. Harry Boy-spelarna har skådat sitt ljus i att köpa en andel i ett större system istället. Istället för 10 kuponger á 200kr med många överlappande rader så deltar nu ett 2 000kr-system med bara unika rader som haft råd att gardera i flera lopp. Då går man inte kort i några lopp, tar ställning och spikar, i samma utsträckning.

Det jag också ser är att det är svårare att fylla alla lopp på V75 periodvis, särskilt höga klasser. Det leder i sig till att hästar av ”breddloppskvalitet” kommer med på V75, och det är naturligtvis inte så spelfrämjande att låta dem möta segervana vinstmaskiner.

Det är inga stora förändringar var och en, men när de samspelar så blir det rätt så dramatiska förändringar på utdelningsmedianen. Det är också sannolikt att de här effekterna kommer fortsätta på den inslagna vägen och framledes göra det ännu ”lättare” om ingenting görs.

Det man kan göra är att ha fler voltstartslopp, gärna ett par med tillägg varje omgång. Längre distanser där inte så mycket avgörs av starten är en annan faktor som jag gärna ser mer av. Ruska om lite och ge sportchefen ett wildcard till varje avdelning där man bjuder in en utländsk häst, alltså även i de lägre klasserna. En sådan joker är mycket svårare att sätta in i sammanhanget för svenska spelare än den sista hästen som kom med på poäng.

Till syvende og sidst handlar det dock mycket om att vårda V75 som varumärke, som en arena där man vet att veckans för tillfället bästa hästar är, och tävlar i fulla fält dit det är hög konkurrens om att få komma med. Alla som håller på med trav bör veta att om V75 går dåligt så finns det ingenting i ATG:s portfölj av spel som idag är i närheten av att kunna täcka upp för det. När sportchefer skriver ut lopp på en bana nära veckans V75-bana som konkurrerar med V75-hästarna så leker man med elden.

Publikengagemang
Det kanske inte går att bara kopiera rakt av, men igår under en grå November-söndag var det över 100 000 människor och tittade på allsvensk fotboll. Inte framför TV:n, utan på stora utomhusarenor. De var där eftersom årets serie kunde avgöras. De var där eftersom det var den sista hemmamatchen för säsongen och det var dags att tacka av ett antal tongivande spelare. Inte de bästa i världen, men spelare med stort hjärta som har gjort mycket för klubben i medgång och motgång. De hedrades med stora mäktiga tifon, skapade av publik som var engagerad i vad som händer ute på planen. Bjud in fotbollslagens supporterklubbar för att lyssna på hur de gör. Ta med hockeylagen också, även om de har en del publikbekymmer där just nu så jobbar de ändå med problemet.

Amatörframgångar
Lars Järpedal har en häst som heter Callmeawinner. Han vann på GS75 igår, och den segern var värd 40 000kr. I nästa avdelning ville inte Alexandra Häggmans häst Blue Mustasche vara sämre. Seger där också, värd 25 000kr. Laura Myllymaa är en annan amatörtränare som provade lyckan på GS75 med Uappa di Azzurra. Seger så klart och 35 000kr in på kontot. Ytterligare 9 amatörtränade prisplaceringar inom streckspelet gör väl att man får kalla det en hygglig eftermiddag för amatörerna. Grattis alla!

Korta notiser per den 4:e November 2018

Sveriges närmaste travbana
Transportkostnaderna håller på att äta upp hästägarekonomin helt och hållet. På var och varannan faktura från tränaren till hästägaren är det en stor post transportkostnader uppsatta. Runt 50kr/mil enkel resa är vad man får betala för att få sin häst transporterad. Är det 15 mil till banan där man skall tävla blir det alltså 15 x 50kr för resan dit, och lika mycket för resan hem. 1 500kr för att åka till en grannbana. Idag när Halmstad kör GS75 hittar vi t.ex. en del gäster från Axevalla 27 mil bort, och från Kalmar 23 mil bort. De hästägarna kan i nästa månadsräkning se fram emot transportkostnader på runt 2 700kr resp 2 300kr för dagens starter.

Jag tog därför nästa års tävlingsprogram och började räkna ut var man bör ha sin häst i träning för att transportkostnaderna skall bli så låga som möjligt, men med gott om starttillfällen. Efter lite resonerande bestämde jag kriterierna till dessa:

Vi utgår från tävlingsdagar och avstånd.
En tävlingsdag på hemmabanan ger 5 poäng.
En tävlingsdag på bana inom 100km ger 3 poäng (de är tyvärr sällsynta).
En tävlingsdag på bana inom 101-150km ger 2 poäng.
En tävlingsdag på bana inom 151-200km ger 1 poäng.
Tävlingsdagar på banor mer än 200km bort ger ingen poäng.
Alla avstånd är räknat från bana till bana enligt ST:s avståndstabell.
Visby har jag satt till mer än 200km till alla banor tack vare kravet på färja där. Inga utländska banor har medräknats, deras prispengar i vardagstravet är inte så roliga jämfört med de svenska. Om det är V75-dag eller breddlopp spelar ingen roll, alla tävlingsdagar är lika mycket värda i denna uträkning.

Vilken bana är då ”Sveriges närmaste” med dessa kriterier?

Jo, i toppen finner vi Eskilstuna. 37 egna tävlingsdagar á 5 poäng ger 185 poäng. Sedan har man under 15 mil till Lindesberg med 11 dagar, Solvalla med 90 dagar och Örebro med 32 dagar. Det ger 266 poäng. Man har också under 20 mil till Färjestad och Gävle med vardera 36 dagar, Mantorps 30 dagar och Rommes 47 dagar. Det ger 149 poäng. 185 + 266 + 149 = 600 poäng.

Tvåa är Gävle med 572 poäng och trea kommer Solvalla med 560 poäng. Solvalla har endast två banor inom 20 mils radie (Eskilstuna och Gävle), men får en hög poäng tack vare sina många egna tävlingsdagar.

Sedan följer:
Romme 503p
Lindesberg 480p
Åby 476p
Bollnäs 475p
Örebro 468p
Axevalla 457p
Halmstad 453p
Färjestad 440p
Rättvik 439p
Bergsåker 422p
Hagmyren 411p

Det är ganska ont om banor i söder, och det gör att banorna där generellt hamnar långt ned. Halmstad är geografiskt perfekt placerat mellan Åby och Jägersro som bägge är storbanor, och har därför en hyfsad placering.
På plats 15 hittar vi Jägersro med 363p. Sedan följer
Åmål 356p
Vaggeryd 349p
Mantorp 329p

I norr må det finnas fler banor, men det är långa avstånd.
Som först på plats 19 hittar vi första banan norr om Bergsåker, Dannero har 283 poäng, mindre än hälften av ettan. Därefter kommer
Solänget 249p
Arvika 244p
Årjäng 240p
Tingsryd 225p
Östersund 209p

I den absoluta botten på listan, där man alltså som hästägare troligen behöver betala högst transportkostnader finner vi så
Karlshamn 190p
Boden 172p
Skellefteå 169p
Kalmar 164p
Umåker 154p
Oviken 146p
Visby 90p
Lycksele 85p
Hoting 63p

Jag är fullt medveten om att man genom att sätta andra poängskalor, ta hänsyn till prispengar som delas ut etc kan få delvis andra resultat, men det är heller inte svårt att vrida till siffrorna för att skapa ännu större skillnader. Det här kändes mest rättvist.
Det är väldigt få tränare som har sin verksamhet i omedelbar närhet till banan. Banregionerna kan vara ganska vidsträckta, och en strategiskt belägen gårdsplacering kan göra att man har närmare till andra banor än den där man har sin licens. Jag tror t.ex. att jag tidigare i bloggen nämnt Jörgen Westholms gård som har i princip lika långt till Romme, Gävle, Eskilstuna och Solvalla. Omvänt finns det säkert tränare som genom att hitta en billig gård på ”fel sida” av en region har sämre förutsättningar än vad tabellen visar.
För vissa typer av hästar ser det också annorlunda ut. Det finns t.ex. inga insatslopp för unghästar norr om Bergsåker (som E3 besöker ibland), med undantag för några BC-uttagningar. Antalet rikstotoförsök norr om Gävle – Romme under vintern är försvinnande få, och storbanornas verksamheter under sommarmånaderna går ofta på halvfart.

Södra Sveriges travliv skulle må bättre om vi t.ex. hade en bana i Kristianstad med 25 tävlingsdagar om året, och om Vaggeryd kunde växa till sig lite. Tingsryd får gärna blomma upp som det var tänkt. Kanske kan det bli lite bättre nu när den danska travsporten skall fogas samman med den svenska. Regelbundna lopp med vettiga prispengar på Lunden skulle ge Jägersrotränarna en relativt nära grannbana att åka till. Några fler breddloppsdagar på storbanorna gör troligen heller inte ont. Inte på bekostnad av andra dagar, men som komplement för de mindre aktörer som finns där. De har långa resvägar till grannbanorna annars.

I norr är det svårare, för jag upplever det som att det är svårt att täppa till de långa avstånden med fler banor. Snarare får man där försöka skriva ut fler så kallade amerikanska propositioner, och så köra så många lopp som det behövs. När man ser listan förstår man varför det svämmar över av hästar i Bodens anmälningslistor. Det är väldigt långt till andra travbanor därifrån.

Om man å andra sidan tar listan och funderar på var man som hästägare vill ha sin häst i träning så är svaret högst troligt att man hamnar i den travtäta mellansvenska regionen. För den som skall till att etablera sig, eller som funderar på att flytta är det säkert också frestande att söka sig till en plats där det är lättmatchat utan evighetslånga resor.

Gårdagens V75
Från gårdagens V75 noterar jag att omsättningen vida översteg de estimat som ATG satte upp. Det var inte 65 miljoner i sjurättspotten, utan 69 miljoner. Omsättningen blev 15 miljoner högre än beräknat. Det verkar som om ID-kravet går mycket bättre än tänkt, även om det finns en del barnsjukdomar.

7,24 rätta rader återfanns, och de fick med sina sexor och femmor nästan 10 miljoner. En rad var spelad i Tyskland och gav eftersom de spelar med högre insats 1,24 rätta rader. Jag tror det var bra för ATG att några fick vara lite ”nära” en storvinst nu.

Sportsligt noterar jag att On Track Piraten hur enkelt som helst vann sitt lopp trots att han sladdade sist i kön länge. Det krävdes fullt påställ i fjärdespår för att komma runt dem, och sedan kom de inte i närheten. Heavy Sound vann gulddivisionen på bra sätt, och i flera andra lopp såg vi hur de lite tyngre och tuffare hästarna börjar bli klara för vinterns prövningar. Även om många hästar går i vinterträning eller tävlar i Frankrike under vintern så skall ju V75 köras.

Stora amatörframgångar
Lars Rosén är amatörtränare i Rättvik. Han har haft travhästar så länge man kan minnas. Nu har han ett kallblod som heter Sippson. Igår tog de sin sjunde seger i Dubbelcupens final. Det betydde också 200 000kr in på kontot. David Källgren är amatör på Vaggerydstravet. Igår tog han och hästen Speedy Foxy Vicane första årssegern i Silverdivisionen på V75. 150 000kr var den segern värd. Inom V75 noterade amatörtränade hästar ytterligare 11 prisplaceringar, varav flera framskjutna. Det går att som amatörtränare ta för sig av prismedelskakan även på V75.

För övrigt anser jag att V75 skall starta 14:30

Korta notiser per den 3:e November 2018

Tävlingsprogrammet
Det blir lite extra varje höst när tävlingsprogrammet för nästa år görs klart. Vad är det för förändringar? Har någon lokal publikfest fått flytta på sig när de stora pojkarna tagit almanackan i anspråk? Hur kommer de rörliga helgernas traditionella storlopp att påverka dem som ligger fast i almanackan?
I år blir det verkligen inte många förändringar, men några kan skönjas. Det blir inget svenskt lunchtrav vare sig på måndagar eller torsdagar under de kallaste vintermånaderna, men de dagarna ämnar man köra senare på året. Det blir en tävlingsdag mindre än i år, 875 mot 876 om jag räknat rätt. I övrigt har man aviserat att korta av en del tävlingsdagar med något lopp för att anpassa sig till det beräknat något färre antalet startande hästar.

Av tradition är det tävlingsdagar som räknas, och mest förlorar Mantorp som tappar två dagar. Axevalla, Eskilstuna, Färjestad, Halmstad, Kalmar, Romme & Östersund tappar varsin dag. Bland de vinnande banorna finner vi Boden, Hagmyren, Solvalla och Vaggeryd som får en dag extra. Bollnäs och Gävle är de ”stora” vinnarna med två dagar extra jämfört med förra året.

Att ha många tävlingsdagar är viktigt, för det betyder mer prispengar till banan och att banans tränare får tävla mer på hemmaplan, resa mindre. Det betyder också mer intäkter från publik och restaurang, att man är en mer attraktiv sponsorpartner och att hela anläggningen används istället för att stå och förfalla i tomhet mellan de glesa tävlingsdagarna.

Nästan ingen bana jag har pratat med har sagt sig vara nöjd med antalet tävlingsdagar. De flesta har planer för vad de skulle kunna göra med fler tävlingsdagar. Om alla skulle bli nöjda skulle vi behöva uppemot 1 500 tävlingsdagar och V75 tre gånger i veckan. Vi skulle dessutom behöva en extra åttonde dag i veckan då ingen annan än Solvalla kör, eftersom de helst skall tävla helt själva.

Bana Dagar
Arvika 4
Axevalla 41
Bergsåker 47
Boden 31
Bollnäs 34
Dannero 15
Eskilstuna 37
Färjestad 36
Gävle 36
Hagmyren 23
Halmstad 38
Hoting 3
Jägersro 56
Kalmar 29
Karlshamn 2
Lindesberg 11
Lycksele 3
Mantorp 30
Oviken 3
Romme 47
Rättvik 23
Skellefteå 17
Solvalla 90
Solänget 12
Tingsryd 5
Umåker 25
Vaggeryd 13
Visby 18
Åby 59
Åmål 10
Årjäng 18
Örebro 32
Östersund 27

 

Jag har inte hunnit gå igenom riktigt hela schemat ännu, men kan konstatera att för mina hemmasnickrade ”regioner” ser det ut så här.
Region ”Norra Norrland”, alla banor norr om Bergsåker inkl Östersund får 136 dagar nästa år.
Region ”Södra Norrland” med Bergsåker och de tre gävleborgsbanorna får tillsammans 140 dagar.
Region ”Väst” med värmlandsbanorna, Åmål, Axevalla och Åby får tillsammans 168 dagar.
Region ”Syd”, alla banor söder om Jönköping exkl Åby får tillsammas 143 dagar.
Region ”Mitt”, som då är Solvalla och ett rätt så brokigt område från Rättvik till Mantorp och Visby får tillsammans 288 dagar varav 90 är på Solvalla.

Jag vet att det finns ganska många andra sätt att dela in Sverige i regioner, och hur man än delar in dem så förekommer det en hel del korsande av regiongränser i alla fall, av hävd och tradition.

Hur ser en 65-miljonersrad ut?
Idag kan en ensam vinnare få runt 65 miljoner på V75. Men hur ser en rad ut som bara en enda av nästan 200 miljoner inlämnade rader matchar?

Det blir en svår rad, jag räknade lite och ungefär så här kan den se ut:
2 Xanthis Brazil 35%
11 Hawk Cliff 2%
3 Nappa Scar 1%
14 Bellfaks 12%
5 Mellby Entré 5%
9 Speedy Foxy Vicande 5%
8 Bucks to Burn 21%

Det finns enromt många andra kombintioner som också skulle ge en ensam vinnare, men gemensamt för dem alla är ett antal vinnare med enstaka spelprocent, och helst inga riktigt stora favoriter. Då måste det nämligen skrälla väldigt mycket mer. Värt att tänka på är att om en häst en häst som är streckad på 0,7% rensar dubbelt så bra som en som är streckad på 1,4%.

Sannolikheten för att spelarna idag får tillbaka mer pengar än de satsar är stor.

Amatörframgångar
Henrik Johansson satte dit sin Felix V.M. i Örebros första V64-avdelning och lade grunden till att en ensam vinnare vann 1,5 miljon. 35 000kr var det värt för Henrik. Morgan Wilhelmssons Mack Dragan fick också vinna, en seger värd 50 000kr. Peter I Erikssons M.T.Lindsey vann också sitt lopp, och det var värt 30 000kr. Hälften av V64-loppen till amatörtränat alltså. Dessutom hela tio prisplaceringar.

För övrigt anser jag att V75 bör starta 14:30

Korta notiser per den 2:a November 2018

Premiechansningen
1 250 stycken tvååringar har inte gått premielopp, och därför är sudden till premiechansningen större än någonsin. Jag saknar dock uppgiften om hur många som faktiskt gått premielopp i pressmeddelandet.  Med detta så ramlade långa E3 för ston in i premiechansingen också, tillsammans med uppfödningslöpningen, kriteriet, BC för både tre- och fyraåriga, stochampionatet och derbyt. ST skriver att de 11 största loppen för premiechansade unghästar nu innehåller 49,7 miljoner i prispengar, försökens prispengar oräknade. Det är tydligen mest i världen, och en stor anledning till att priserna på det allra mest välstammade skenat iväg på senare års auktioner. Jakten på på de stora pengarna är för folk med de stora plånböckerna, men ingen dröm är för stor.

Vad folk tycker om detta är lite spritt, jag är väldigt kluven själv. Å ena sidan älskar jag att se nya unga hästar vara färdiga och förståndiga, göra det smått osannolika på banan. Å andra sidan älskar jag lika mycket när de hästar man blivit lite extra förtjust i under unghästtävlandet blommar ut som äldre, tar det där extra steget och blir helt enastående bra då också.

Det får man sällan se längre. Unghästtävlandet sätter sina spår och avelns pengar lockar fler av de allra bästa unga hästarna. Många framgångsrika ston tas till avel direkt efter fyraårssäsongen, och det river ganska djupa revor i startlistorna. Andra står skadade och gör några sporadiska comebacklopp innan man ger upp och hästen tas bort från tävlingsverksamheten. Kanske är Timo Nurmos recept med ett mycket sparsamt tävlande som unga, men i de största loppen, en väg att gå?

Om vi skall ha så här tufft unghästtävlande behöver vi troligen föda upp fler hästar, eller skära ned på tävlingsprogrammet och förändra det en del. Om vi dessutom förväntar oss att några skall ”vänta på sin tur” för att som äldre blomma ut och bli en klassklättrare behöver vi öka prispengarna på V75 ordentligt, kanske dubbelt mot idag, så att det lönar sig att vänta.

Norge kommer
Frode Hamres svenska filial blir större än tänkt från början. Nu handlar det om 15-20 hästar, och åtminstone två hästskötare. Jag tror vi kan förvänta oss ännu mer norska filialer de kommande åren. Prispengarna i Norge står och stampar på en helt otillfredsställande nivå. Jag tog en häst ur mängden av gårdagens vinnare där. Alsaker Pumbaa, ett kallblod som startat 79 gånger och vunnit 10 segrar. Men han har aldrig tjänat mer än 20 000kr i ett lopp. Så ser det ut för väldigt många hästar i Norge, och med betydligt bättre prispengar i Sverige kommer många norska hästar att stationeras och tävla här istället. Inte ens onsdagstävlingar på deras nationalarena har några prispengar som imponerar på en svensk. Det är bara deras V75 på lördagar som kan matcha de svenska prispengarna.

Trots att Frode Hamre är den dominerande tränaren i Norge sedan många år har han aldrig passert 10 miljoner i intränade pengar. Då tar han ändå för sig ordentligt i storloppen i Norge, men vardagstävlandets väldigt små prischeckar är ett effektivt glastak för den som vill lite mer.

ID-kravet
ID-kravet som blev obligatoriskt igår vid spel hos ATG kritiseras här och var på sociala medier. Inte med någon större insikt, analys eller ens försök att resonera, utan de som kritiserar det konstaterar att ”allt är åt helvete, och nu kommer travsporten att dö”. Omsättningen igår såg inga spår av det, och det här är inte ATG:s eget val. Det är lag och obligatoriskt från den 1:a Januari för alla som håller på med vadslagning.

Det finns flera saker som sitter ihop med det här. Först och främst finns det ett penningtvättsdirektiv som är menat att förhindra, eller åtminstone försvåra, att svarta pengar kommer in i den vita ekonomin allt för lätt. Allt från terroristfinansiering till att vanligt ”hederligt” tjuvfolk inte allt för lätt skall kunna dribbla med pengarna.

I samma fråga ligger också möjligheten för spelare att stänga av sig. Per den sista Oktober är det nu mer än 70 spelbolag som sökt licens. Tanken är att man som spelare skall kunna stänga av sig på samliga licensierade bolag på en gång, och då är ID-kontroll ett måste. För spelarna är det en trygghet i att spelbongar inte längre måste lösas in, utan har man inte hämtat ut sin vinst inom 10 dagar landar den på ATG-kontot.

Det fanns en och annan barnsjukdom med systemet igår, det finns en del fall som t.ex. att det inte går att ge bort en Harry Boy längre etc, men i det stora hela ser jag på det här som något bra. Om spelbranschen skall överleva som en seriös verksamhet måste den anpassas till samhället i stort, men den moral och de normer som finns där.

Övriga världen ser positivt på vår spelmarknad. William Hill lade ett bra bud på aktören Mr Green i veckan, och det lär bara vara början på en lång rad strukturaffärer de kommande åren. Det är många VD:ar som har order om att hålla böcker och bolag rent och fint inför en eventuell Due Diligence som brukar föregå ett bud.

För övrigt anser jag att V75 bör starta 14:30

 

Korta notiser per den 1:a November 2018

Betraktelser om galoppsporten
När man åkt på en förkylning från helvetet och inte orkar göra så mycket mer än att glo på en skärm kan man passa på att försöka lära mer om sådant man inte kan tillräckligt mycket om. Igår blev det en lång dags lärande där jag började med att försöka lära mig galoppsportens tävlingsmoment lite mer.

Jag reagerade på några saker. Först de mycket tunna fälten. Efter strykningar kostade t.ex. lunchens V4 inter mer än 6 048kr att helgardera. Att utdelningen ändå blir 10 252kr med de förutsättningarna är förvisso fantastiskt, men det lockar inte från början spelare att göra ett seriöst försök.

Trots de små fälten tar det en hel evinnerlig tid att lasta in hästarna i startboxarna. De som lastas in först hinner stressa upp sig av aktivitet runt om och av att stå instängd så länge. Det har säkert ”alltid varit så”, men som spelare van vid förhållandena från travet ser jag en stor orättvisa i systemet. Att en del hästar är så ovilliga att gå in i boxen ser jag också som ett potentiellt djurskyddsproblem. Kanske dags att titta på autostart eller voltstart för galoppen?

I ett lopp blir en häst struken två sekunder innan starten går. Den hade lastats in tidigt i sin startbox, men stressade upp sig när det drog ut på tiden, reste sig i boxen och man fick lov att ta ut den ur boxen och så ströks den. Ingen chans för spelare att hinna vikta om några insatser där, och mer än halva loppet hade gått innan den ströks i ATG:s grafik och oddsen uppdaterades. Jag förstår att man gör så här av djurskyddsskäl, men som spelare blir man ju lite fundersam…

Det kommer ta mycket lång tid innan jag blir galoppspelare, det är då ett som är säkert.

ATG:s spel till utlandet
Det blev fler lektioner igår, man är aldrig för gammal för att lära sig något nytt.

Att ATG har V4 i egen pool till Australien kände jag till, men sedan har jag tagit en del saker för givna eftersom det borde vara logiskt, men så får man ju inte göra när det handlar om ATG och spel. Man kan bli hemskt besviken då. Jag har t.ex. alltid trott att vi spelade V4 i gemensam pool med Finland när vi har deras lunchlopp på spelmenyn. Inte då. I Finland är Toto-4 ett spel med 35% spelavdrag, så ATG gör en V4 med egen pool, eftersom vi har 25% spelavdrag på det spelet. Därför fick de finska spelarna 23,60€ för fyra rätt, eller 118 gånger sitt radpris, medan svenskarna fick 529kr, eller 264,5 gånger sitt radpris, för samma rad.

I Hamburg spelade vi dock tillsammans med tyskarna, även om omsättningen sannerligen inte var så rolig för det. Det såg dock ut som att ATG var ”huvudman” för dessa streckspel, det var inte så inbjudande enkelt på Pferdewettens hemsida att delta. ATG anordnade också egna V4-spel till galoppbanorna  Nottingham och Greyville, såg det åtminstone ut som. Mycket modest omsättning.

Till Vincennes hade man en egen V4-pool. 4 rätt gav 32 302kr. Norska Rikstoto hade också en egen V4-pool med samma lopp. Där fick man 28 598kr för fyra rätt. Det noteras att den norska omsättningen var c:a 80% högre än den svenska, men det är ju lite synd att man inte kan spela i samma pott. Här kan noteras att danska Dantoto gjorde en egen V5:a, lovade minst 50 000kr i vinst till den som var ensam om alla rätt. Man omsatte drygt 12 000kr och naturligtvis blev det en ensam vinnare med alla rätt. En dyr dag för Dantoto.

Sedan kom en riktig förvåning från min sida. För när ATG har spel till Bjerke en onsdag, parallellt med sitt eget Xpresstrav på två svenska storbanor, så är det väl för att visa lite vänskaplighet och tillsammans med Norge göra en bra pott att spela om? Pyttsan, ATG anordnar V4 i egen pott, med blygsam omsättning.

Summa summarum igår på ATG hade man elva stycken V-spelspotter (V3 oräknat) för sulkysport, och ytterligare fyra stycken V-spelspotter för galoppsporten igår. Med alla enloppsspel handlar det om hundratals potter. Kanske ligger det något i den franske chefen för PMU:s uttalande om att för mycket spel tröttar ut spelarna? Själv skulle jag verkligen uppskatta om ATG kunde vara så hygglig och berätta vilka länder som deltar i respektive pool. Att försöka förutsäga sydafrikansk galopp i konkurrens med lokala spelare från Sydafrika är ju en helt annan sak än att bara spela med svenska/nordiska spelare.

Positiva wibbar
Det är med stor tillfredsställelse jag läser om tränare och hästägare som vågar satsa på svenskt trav. Det är fina positiva nyheter var och varannan dag. Bara den här veckan kom det nyheter om att Fredrik Fransson håller på att bygga en jättestor verksamhet runt Järvsö med kallblodsavel i centrum. Oskar J Andersson berättar att han skall ta ut licens och bli sin egen. Jan-Ove Olsen släpper filmen om sin nya gård och Mats Gabrielsson köper Tillanders smått legendariska hästgård och hyr ut den till Ivanov i något som ser ut som en rejäl satsning. Idag byter Tommy Karlstedt licensbana till Åby efter att ha köpt Dunevad, och förra veckan kunde vi läsa om Ising & Fernlunds uppdrag som privattränare åt en ny stor hästägare.

Det finns fler positiva nyheter utöver det, och det är bra. Jag är övertygad om att de professionella tränarna i Sverige står inför ett paradigmskifte. Antingen satsar man och blir ”stor”, eller så har man ingen framtid som publik professionell tränare. Jag tror att antalet med professionell licens kommer att kanske halveras de kommande 15 åren, och då är det ändå en hel del nya som vill prova vingarna. Det betyder inte att man försvinner från sporten, men man är kanske istället ”underleverantör” till en eller flera större tränare vad gäller unghästträning, konvalescens & rehab, landsändesfilial åt ett storstall eller så kanske man jobbar mer med avel liknande. Trenden finns redan idag om man ser till vad många mindre tränare faktiskt gör.