Hur man ordnar utristningsinfo!
Att spelarna vill ha utrustningsinformation råder det väl ingen större tvekan om, men när man börjar gräva lite i de enorma förväntningarna så är det rätt så skiftande nyanser på dem. Lyssnar man sedan också på dem som skall leverera informationen så blir det ytterligare färgskiftningar.
När?
Den första skillnaden är när informationen skall finnas. Det finns en del invändningar som säger att informationen bör finnas där helst dagen före så att alla spelare hinner med att se den. Kommer den för sent är det i stort sett bara ”storspelarna” som kan dra nytta av den. En timme före spelstopp på V75 brukar ju runt två tredjedelar av omsättningen redan finnas där. Säger man det till de aktiva går de i taket. De tycker det är rimligt om man i alla fall har fått komma till banan och se hur den ser ut, hört vad det är för strykningar och även om man inte hunnit värma så i alla fall sett att resa gått bra.
Jag kan hålla med de aktiva i den invändningen. Att få information tidigare än en timme före spelstopp från alla blir svårt. Att vänta in den informationen är upp till varje spelare, men det ställer ju också krav på spelbolagen att ha kapacitet att ta emot mer spel sista timmen, närmare spelstopp.
Krav
Det här ställer en del krav på att information som lämnas går ut till spelarna i stort sett i realtid. Det går inte an att en ändring rapporteras, men sedan av administrativa skäl inte kommuniceras förrän senare, kanske efter spelstopp. Det måste också finnas möjlighet för utländska gäster att lämna korrekt info, trots språksvårigheter. Om det sedan är en stolt fransman i ett lopp på Solvalla under Elitloppshelgen eller en kärv finne som skall köra i ett lunchlopp på Boden spelar ingen roll, det måste på något sätt fungera.
För att informationen skall bli rätt krävs också att banskötarna vet vad de håller på med. Det går liksom inte an att strax före start börja strö på ett annat material på banan i något försök att rädda upp något man rimligen kunde förutsett om man tittat på vädeprognosen. Händer det är det ju väldigt rimligt att tränarna får tänka om vad gäller utrustning. Sedan går det inte att alltid förutse vad ihållande regn, kraftiga åskskurar eller intensivt snöfall kan göra med banan.
En del vill lägga ansvaret för när man får ändra på banveterinären, men det är inte bra. Banveterinären tänker djurskydd, och inget annat. Kanske är det bättre att en måldomare, en bandomare och tre aktiva utgör en liten nämnd som kan fatta beslut om det är OK att byta utrustning eller ej. De aktiva kan t.ex. vara tränaren till startnummer 5, 6 & 7 i lopp 5, 6 & 7 eller något som är enkelt att sammanställa. Banveterinären har ändå veto utifrån sitt perspektiv.
Vad är en jänkarvagn?
Det har också blivit en del definitionsfrågor. Vad är egentligen en jänkarvagn av amerikanskt eller svenskt snitt? Lösningen är väl att man berättar fabrikat och modell på sin sulky, och så kan spelarna själva se vad hästen gått med i tidigare starter och se när det blir en förändring.
Sanktioner
Vad skall då hända med dem som inte rapporterar rätt? Jag är lite inne på att det skall kosta olika att lämna fel info beroende på digniteten i loppet. Att lämna fel info i V75 kan kosta t.ex. 25 poäng. Att göra samma sak i ett breddlopp kan kosta 10 poäng. V64 15 poäng, V86 20 poäng. För varje ekipage med rätt utrustning får man en poäng till godo. Kanske olika poäng beroende på vilken del av utrustningen som inte stämmer?
Har man inte poäng tillgodo för den ändring man gör så kostar det 0,2% av förstapriset för varje poäng som saknas. Det skulle då kunna bli 10 poäng gånger 20kr i ett breddlopp = 200kr, eller 25 poäng gånger 250kr i ett V75-lopp = 6 250kr. I extremfallet. Se siffrorna som ett förslag, men jag vill ha lite progressivitet. Det är rimligt att man tar det här på mer allvar i lopp med större pengar.
En morot
Låt alla få en pott på 1 poäng per häst på träningslistan att börja året med, och vid årets slut kan det väl ligga en liten ”incitamentspott” motsvarande 1% av prispengarna att fördela på alla poäng som tränarna samlat på sig. En morot i systemet alltså, utöver glada spelare. Om vi leker med tanken att det delas ut 800 miljoner i prispengar, så ligger det 8 miljoner i den potten. Om det görs 100 000 starter kan alltså varje poäng som minst bli värd 80kr, eller anmälningsavgiften tillbaka.
Jag tror det är en bra markering att sporten premierar detta, visar att det är viktigt, men också styr medel för att betala de aktiva för jobbet som skall göras. Det är en viktig princip.