Om jag vore kung, del 7

Olika spelförutsättningar

ATG säger sig värna småspelarna väldigt mycket. Man gör massor av olika åtgärder för att det skall vara enkelt att spela utan eftertanke. Harry Boy, flex-trio, lördagspåsar och nu kommer rättningskoder för att ta några exempel. Man lägger massor av resurser på spelexperter som garanterar att Lannem Silje vinner, och som rekommenderar en rak DD till oddset 2,93 (som efter den reken sjunker till 2,64). Alla skall lockas att spela, helst helt utan eftertanke.

I andra änden gör man, troligen högst omedvetet om konsekvenserna, en rad åtgärder för att verkligen försvåra för de spelare som bryr sig om var och hur de spelar. Man använder flera olika mått för att ange hur mycket spelad en häst är. På vinnarspelet anger man eventuella vinnarodds. På streckspel använder man insatsprocent. När det kommer till trio använder man det helt irrelevanta måttet Trio-index och på tvilling/dubbelspel brukar man visa de mest spelade kombinationerna. Med hjälp av eventuella odds på varje kombination kan man bakvägen räkna ut insatsprocenten.

ATG ser varje spelform som isolerade spel, och låtsas inte förstå att det finns ett värde i att kunna ta vara på olika bedömningar av en hästs vinstchanser. Några som förstår är de riktigt avancerade spelarna. De ser till att skaffa sig tillgång till data via ATG:s tjänst AIS. Med hjälp av den och hyfsad datorkapacitet kan de snabbt räkna ut om tvillingspelarna bedömer att häst nummer 5 har sämre vinstchans än vad vinnarspelarna tror. Triospelarna däremot har missat häst nummer 3 och 7, och på Dagens Dubbel har spelarna helt ratat 1:an i andra. Den har bara hälften så mycket spel på sig som streckspelarna på V64 gav den, och V4-spelarna trodde vinstchansen för den var ännu högre.

Det här är en anledning till att spelarna via de utländska spelbolagen varit så framgångsrika. De har fått data som de matat in i sin server, gett den i uppdrag att spela om vissa förutsättningar uppfylls, och så har de kunnat räkna pengarna sedan. Med laserprecision har de hittat spelvärdena. Tillsammans med rakeback har det varit mycket lukrativt. Ju mer komplicerade spelformer, desto enklare att dribbla bort spelarna. De flesta klarar av att översätta insatsprocent till ett vinnarodds i huvudet, men när det är hundratals, eller rent av tusentals odds som skall beräknas så finns det inte en chans för en enskild spelare att hänga med utan tillgång till data och datorkraft.

ATG å sin sida vill inte lägga två strån i kors för att vanliga spelare skall kunna använda datorstöd. Något så enkelt som att kunna importera startlistor och resultat via en csv-fil, xml eller liknande är det inte tal om. Att ATG själva skulle visa upp sina parallella spelformer sida vid sida och peka på de skillnader i värdering som olika spelformers spelare gör, är inte att tänka på. Kanske för att det skulle vara motsägelsefullt till propagandan runt Harry Boy. Kanske för att man inte riktigt förstår vad informationsövertaget för några få ställer till med.

Konsekvensen är att spelare med matematiskt tänk och tillgång till snabba uppdaterade data systematiskt kan plundra de små spelarna på rätt stora belopp. Det är som ridande kavallerister med svärdet i hand mot en välutrustad modern armé. Om jag vore kung över travsporten och spelet i Sverige skulle jag se till att utjämna dessa skillnader.

Läs del 6 av ”Om jag vore kung”
Läs del 5 av ”Om jag vore kung”

Läs del 4 av ”Om jag vore kung”
Läs del 3 av ”Om jag vore kung”
Läs del 2 av ”Om jag vore kung”
Läs del 1 av ”Om jag vore kung”

Om jag vore kung, del 6


Breddloppen

Man har skruvat en hel del på konceptet med breddlopp, men jag tycker fortfarande inte att man har hittat rätt.

Publiken är nästan obefintlig. Inte för att många andra tävlingsdagar heller drar någora stora skaror, men breddloppsdagarna sticker ut på ett negativt sätt. Det är betydligt fler människor som t.ex. kommer på bilbingo en regnig måndagskväll än vad som går på breddtrav. Spelet hänger inte heller med. Omsättningen på vissa spelformer är larvigt låg, de flesta spelare bryr sig inte alls om dessa tävlingar.

Men ändå har man TV-sändningar i ATG Live, man gör program, hela banan öppnas upp och man har full bemanning med domare, startpersonal etc. Utöver det betalar man ut prispengar med 30.300kr/lopp. I breddloppen gäller omvänd snålskala, dvs ett andrapris är värt lite mer än hälften av förstapriset. Man har som regel 8 priser, oavsett antal startande hästar.

10.000kr i förstapris låter inte högt, men tredjepriset i ett lopp på Solvalla med 40.000kr i förstapris är 11.000kr. Många ser det nog som enklare att vinna ett breddlopp än att nypa ett tredjepris på Solvalla. Även i vanliga reguljära lopp med 15-20.000kr i förstapris är konkurrensen betydligt högre än i breddloppen. Det här gör att breddloppen är populära. Det händer relativt ofta att hästar tvångsstryks från dessa lopp, trots att man inte sällan kör loppen med plats för 15 hästar.

Det är stökigt i mpånga breddlopp, och listan över bestraffningar blir ofta rätt så omfattande dessa dagar. Trängningar, hård drivning, felaktig nedtagning av galopperade, tjuvstarter, illa ledd volt, fel spår i starten och störningar av varandra i starten är standardförseelser dessa dagar.

Jag vill se att breddtravet blir billigare. Halvera prispengarna i loppen, jobba fram ett reglemente som tillåter färre domare och försök i övrigt att krympa kostymen mera runt en tävlingsdag. Det måste till att börja med inte vara hela tävlingsdagar. Med första start 14:45 på lördagar skulle man ju hinna med att köra några breddlopp innan. Och vill man köra fyra lopp en måndagkväll må väl det vara hänt. Det spel man förlorar är ändå marginellt. Andra frågor att ställa sig är om man måste göra program? Kan någon göra en Larwik och sköta refererande samt vara speaker och segerintervjuare samtidigt? Måste diskade hästar ropas ut? Det finns en hel del att tänka på.

I andra änden vill jag införa ”breddloppsgaranti” där en häst som inte startat på minst 4 veckor och har färre än 500 poäng garanteras plats i breddlopp. Samtidigt begränsas antalet startande hästar i varje lopp till tio. Det är ju poängen som är den viktiga, och jag tror det blir lugnare lopp och är lättare att följa reglerna med färre deltagare. Jag vill förenkla regelsystemet och bestraffningsskalan så att färre penningböter döms ut. Jag kan till och med tycka att vi stryker anmälningsavgift och gästboxhyra för dessa dagar. Det är pengar som bara cirkulerar runt i alla fall.

Läs del 5 av ”Om jag vore kung”
Läs del 4 av ”Om jag vore kung”
Läs del 3 av ”Om jag vore kung”
Läs del 2 av ”Om jag vore kung”
Läs del 1 av ”Om jag vore kung”

Om jag vore kung, del 5

Skär ned antalet lopp

Vi har i Sverige massor av lopp med 15-20-25.000kr i förstapris. Lopp som det knappt räcker med att vinna för att få ekonomin runt en häst att gå ihop sig den månaden.  För de 11 andra som ställer upp kommer prispengarna garanterat inte att räcka till mer än en del av månadsräkningen. Dem som får pris 4-8 har fått sina tävlingskostnader täckta, och för övriga var det en ren förlust att tävla. Snålskalorna som numera är legio gör dessutom att två andraplatser ger sämre betalt än en seger.

Priskakan skall räcka till ett digert tävlingsprogram, och det är ett ganska tunt lager man breder ut över massor av lopp. Jag skulle vilja att vi för ett ögonblick stannar upp och funderar över om vi måste köra så här många lopp? Med färre lopp skulle vi kunna höja prispengarna i de lopp som blir kvar, förutsatt att spelet inte minskar. Det skulle bli färre hästar som behöver resa iväg och tävla, och det skulle måhända gå att spara in en och annan krona på tävlingskostnaderna när inte lika många lopp avgörs.

Det så omhuldade vintermeetinget på Vinennes har t.ex. åtta lopp per tävlingsdag som standard. Över huvudtaget har franska banor vanligen 7-9 lopp på sina tävlingsdagar. I Norge har kör man vanligen 7-10 lopp (även när man kör V75), i Finland och Danmark kör man också normalt sett färre lopp per tävlingsdag än i Sverige.

Nu hör jag rationaliseringsivrarna som påstår att det blir billigare att köra flera lopp när man ändå har all personal på plats. Sant är att kostnaden per lopp minskar, men det är inte dyrare att ha 9 lopp en kväll istället för 11. Tvärtom kan man istället få lite färre arbetade timmar att betala för, färre timmar med banbelysning och mindre störning för närboende till banan som slipper höra travreferaten eka fastän timmen är sen.

Det är inte antalet tävlingsdagar som skall skäras ned, utan antalet lopp i dem. Vi kör massor av lopp då publiken för länge sedan har gått hem och spelformerna som erbjuds är för de verkliga speltorskarna som skall försöka vinna tillbaka vad de har förlorat tidigare. Låt V75-7 vara dagens sista lopp, och andra dagar får deras stora streckspel äran att avsluta dagen. 9 lopp räcker rätt så bra en vanlig kväll, för inte så många år seda var det standard med 9-10 lopp i Sverige.

I ärlighetens namn finns det en del tävlingsdagar man också kan kika lite på. V65 på sena lördagskvällar i ett kompakt höstmörker med kyla och rusk känns iskallt. (Sista loppet på Kalmar i lördags kväll gick iväg 22:32). Eftermiddagstrav klockan 15 på vardagar känns också väldigt märkligt, om det inte är under semesterperioden. Spelet är ganska lågt till dessa tävlingar, och det skulle nog kunna bli bättre om man satsade på riktigt bra söndagstävlingar istället.

Med färre lopp blir det färre starttillfällen. En del hästar som har svårt att komma med i lopp idag kommer att få det ännu tuffare. Å andra sidan tävlar de om mer pengar i loppen när de kommer med. Med högre prispengar i loppen blir det med ens möjligt att finansiera resor, gästboxar, utselning och vad det nu är som tillkommer. Det är ju inga pengar som försvinner ur systemet. En hel del lopp är dessutom inte fyllda idag, så effekten blir lite mindre än man kanske tror.

För hästar som har svårt att komma med föreslår jag att vi utvecklar breddloppen mera. Jag är dock inte främmande för att få lite rotation på systemet. Hästar som inte klarar av att tävla på den nivå vi har på tävlingarna idag skall kanske inte tävla. I den nyss avhållna kriterieauktionen såldes inte mindre än 140 hästar för 45.000kr eller mindre. Om jag ser på hur många som betalar 10-15.000kr/månad för en häst som inte alls hävdar sig är det inte orimligt att fler pensionerar sina kämpar och satsar på något nytt.

Vinsten med det hela är att vi får fler lopp där hästarna tävlar om pengar som betyder något, att fler hästar i skiktet under de allra bästa kan gå ihop sig och att det lönar sig bättre att ha hästar i bästa möjliga författning som tävlar.

Läs del 4 av ”Om jag vore knng”
Läs del 3 av ”Om jag vore kung”
Läs del 2 av ”Om jag vore kung”
Läs del 1 av ”Om jag vore kung”

Om jag vore kung, del 4


Moderna regler

När jag försöker förklara trav för mina barn kommer det några frågor:

  • Varför slår dom hästarna?
  • Nu körde han innanför pinnarna, då blir han väl diskad?
  • Han knuffade den andre, då blir han väl diskad?

Deras norm för vad som får äga rum i en tävling är ganska så glasklar. Man får inte slåss, inte ta en kortare väg och inte knuffas. Om man gör det blir man diskad.

Så är det inte i travet. Det händer varje dag att kuskar driver för hårt, slår sina hästar, och vinner prispengar genom att göra så. Förvisso får de själva en bot och ibland en avstängning, men böterna är vanligen lägre än prispengarna och även travkuskar behöver ibland vara lediga.

Ofoget att gena lite i sista kurvan har en del satt i system. 500kr brukar det kosta. Jag vet att om Usain Bolt i 200m-loppet genar lite i kurvan så blir han ofrånkomligen diskad. Om en tennisspelare så mycket som nuddar linjen med foten när han servar bedöms serven vara fel. Men inte i travets värld, där kan man fuska genom att gena lite i kurvan och tjäna stora pengar på det.

Det konstigaste är nog ändå vid trängningssituationer. Det är OK att tränga sig ut i travsporten, om domarna bedömer att man vunnit loppet ändå även om man inte trängt sig. Skulle Lewis Hamilton i ett F1-lopp kunna trycka en konkurrent av banan (med allt vad det innebär i form av risker) och sedan få vinna loppet med motiveringen att han nog skulle vunnit i alla fall? Näe, det skulle han inte.

Travet behöver ett modernt reglemente som stävjer sådana här saker. Det enda som skulle hända är ju att kuskar som inte driver för hårt, som inte genar i kurvorna och som inte tränger sig ut skulle vinna fler lopp. Hästägare som anlitar mer renhåriga kuskar skulle tjäna mer pengar, istället för att som nu se fina placeringar gå förlorade när andra fuskar för att ta sig förbi dem. Det skulle kanske ha en positiv utveckling för travet, och mina barn skulle kanske börja förstå travet.

Läs del 3 av ”Om jag vore kung”
Läs del 2 av ”Om jag vore kung”
Läs del 1 av ”Om jag vore kung”

Solvallas kräftgång

Pausar serien ”Om jag vore kung…” en dag för att delge lite ”arkeologiska siffror” om Solvalla.

Jag roade mig med att bläddra tillbaka i ST:s resultat så långt man kunde komma, till 1995. (Varför sparas inte äldre data?). På den tiden körde Solvalla tre spelformer förutom vinnare och plats på Onsdagar. Det var V5, det var Dagens Dubbel och så var det V3.

Totalomsättningen onsdagen den 20:e September 1995 var 34,7Mkr. Totalomsättningen igår på Solvalla med tvilling, trio, V86, V5, DD och V3 samt direktsändning i TV och ATG Live var 30,5Mkr. Tyvärr fanns inte publiksiffran kvar på ST:s sida, men eftersom jag själv gick mycket på Solvalla på den tiden minns jag att det sällan var mindre än 5.000 personer där en onsdag. Publik som åt och drack gott, köpte program och betalade entré.

20/9-2000 var omsättningen 35,4Mkr
21/9-2005 var omsättningen 29,0Mkr
22/9-2010 var omsättningen 33,1Mkr

Det har inte hänt så mycket över tid, med andra ord.

För 20 år sedan var Solvalla en grundpelare i svensk travsport. Man tjänade pengar på sin anläggning som vecka efter vecka fylldes med publik. Idag är det inte så. Solvallas betyder fortfarande mycket för svensk travsport, men deras onsdagstävlingar står och stampar. Publiken har nästan utplånats och de byggnader som fylldes av en stor publik är idag tomma kolosser som kostar pengar. Även andra banor med stora anläggningar har problem med att de kostar mer än de drar in. Därtill finns ett enormt renoveringsbehov som man skjuter framför sig, men det börjar på allt fler ställen synas att det är slitet och nött.

Det har lagts väldigt mycket resurser på att utveckla spelet på Solvallas onsdagar. Efter V5 följde V54, som blev V64, som blev V65, som blev V86 och som nu är V86 Xpress under stora delar av året (säsongspremiär nästa vecka).  Det står ändå och stampar på samma ställe som förut. (I siffrorna ser det ut som att de två Xpress-banorna tillsammans omsätter mycket, men det beror på att hela omsättningen från gemensamma spelformer som V86 och DD räknas in i bägges spelsiffror).

Det här är en av anledningarna till att den nya omsättning som ATG hittat på andra håll inte resulterat i ökning av prispengar. Istället har en del av pengarna använts i hopplösa försök att lyfta Solvallas omsättning med marknadsföring och TV-sändningar.

Det är säkert sant att det utan alla dessa insatser och nya spelformer skulle sett ännu värre ut. Jag tycker ändå inte att arbetet med Solvallas onsdagar på något sätt får godkänt.

Om jag vore kung, del 3


Ett attraktivt spelutbud, varje dag

Det allra mest viktiga för ett företag, alldeles oavsett vilken bransch man befinner sig i, är att servera sina kunder ett attraktivt erbjudande vid varje tillfälle. Eftersom det är svårt att ha Elitloppet varje dag får man pyssla, fördela och tänka till en del.

Jag tycker inte att man lyckats särskilt bra med det här hittills. Jag som spelare vill spela på hästar jag känner igen, som kan göra sportsliga prestationer på hög nivå och som tränas och styrs av mycket skickliga människor. Väldigt ofta så har jag istället erbjudits totalt ointressanta spel med breddtrav, lågklassiga tävlingar från utlandet eller galoppsport. I det läget kan man som spelare lätt välja att lira på fotbollen, hockeyn eller något annat som också finns i intressesfären. Erbjudandet är viktigt för travet om man vill behålla sina spelare.

Jag skulle vilja att ST och ATG satte sig ned med tävlingsprogrammet för 2016 och tittade på varje dag, Elitloppet så väl som mörka vinterdagar . Där bör man dag för dag ta ställning till om det är sannolikt att det blir många anmälda sett till hur mycket det tävlats i närområdet senaste tiden. Till hjälp kan man titta på hur mycket som anmälts till olika dagar under 2014 och 2015. Enstaka lopp kan justeras med annorlunda proppar, men är hela tävlingsdagar tunt anmälda brukar det bero på tävlingsprogrammets utformning.

Man bör titta på om det blir ett bra spelutbud och om det är stordagar som krockar med varandra, eller gör det svårt att hinna i tid för dem som tävlat kvällen innan. Högst troligt får man också lov att synka med våra grannländer för att se vad som kan göras så att kollissioner undviks. Det finns att göra här, och jag lovar att den arbetsvecka det kanske tar för några av ST och ATG:s tjänstemän är väl investerad tid.

Resultatet bör bli ett tävlingsprogram där alla banor känner att den tävlingsdag vi nu skall köra är viktig för de aktiva i regionen, att det finns bra hästar som står på tur att starta och att man inte hamnat i skymundan av uttagningar till storlopp och liknande. På samma sätt kan ATG känna sig tryggt förvissad om att varje dag kunna presentera ett spelutbud som innehåller välkända hästar och aktiva.

Del 1 i serien Om jag vore kung…
Del 2 i serien Om jag vore kung…

Om jag vore kung, del 2

Sälj andras tips istället för att göra egna.

ATG är ett spelföretag, och borde hålla sig till det. De tips man producerar blir ständigt ifrågasatta och det blir mycket fokus kring de speltipsen man gett istället för objektiv information. Det finns också ett misstroende om att de som står där faktiskt inte själva spelar som de lär ut, det skulle ju bli rätt så dyrt i slutänden. ATG har också problemet med för vem de skall göra tipsen. Är det för dem som spelar 192 rader på V75 eller dem som gör ett 2000-raders till en V64-jackpot?

Däremot så blomstrar marknaden för olika reduceringsprogrogram, och det finns en rad olika betaltjänster för tips, systemkomposition, intervjuer och värmningstolkningar.

Precis som Facebook, Google, Blocket, Ebay, Apple etc har lärt sig att tjäna pengar på det som andra har att sälja borde ATG lära sig. Släpp istället in speltipsföretagen på sin hemsida att marknadsföra sina tips där. Betala en slant där ATG får procent, och så får man upp det valda företagets tips och kommentarer integrerat med startlistorna.

Jag tror att det snabbt skulle etablera sig olika tjänster med olika kostnader och innehåll. Genom att snabbt kunna betala via sitt ATG-konto kan även väldigt snabba och aktuella tjänster marknadsföras. Transaktionskostnaden är låg, så att sälja ett sista-minuten-V3-tips för en femma eller en tia borde vara möjligt.

30% provision är normalt hos både Google och Apple, så det finns en hel del pengar i det här. Det är dessutom inte billigare för betaltjänsterna att marknadsföra sig och ta betalt för sitt arbete idag. Genom att man kommer in på hemsidan där spel görs åstadkommer man ett stort mervärde. Jag tror att det här skulle kunna bli en win-win som kan ge en del sköna inkomster till ATG, sänkta kostnader när man slipper stå för spelexperternas löner och en vassare spelupplevelse för spelarna som får välja och vraka efter eget tycke, smak och plånbok vad de vill ha för information.

Del 1 i serien Om jag vore kung…

Om jag vore kung, del 1


Om jag vore kung över travet så skulle jag sätta igång ett antal projekt för att modernisera sporten och spelet till att mer harmonisera med 2000-talets värderingar, teknik och sedvänjor. I en bloggserie kallad ”Om jag vore Kung…” kommer jag under ett par veckor att presentera ett antal angelägna projekt som man borde ta tag i för att öka både intresset för att spela, vara aktiv eller bli hästägare.

Först ut är att bygga ut V75 tillsammans till alla spelformer.

V75 tillsammans är en bra plattform som hanterar pengar, vad andelar kostar, fördelar utbetalningar etc. Det tar bort mycket administration, det tar bort risk och det gör det enkelt att vara med. Det är dessutom enkelt att skapa bolag.

Det här borde man bygga vidare på och införa så att alla spelformer kan hanteras där.

Jag inser att det kanske inte är så många som spelar V3 tillsammans, men V86 och V64 kan nog bli populärt, och varför inte en liten V4 på lunchen? Jag ser framför mig hur V5:or som spelas tillsammans på banorna med en massa pengar på bordet och dividerande om vad som skall betalas nu kan ordnas med några knapptryckningar. Kompisgäng kan spela raka Dagens Dubblar tillsammans, och varför inte dela på en trio som grand finale på en kul kväll?

Här finns också plats för hästägare hos travtränare, kompisgäng som äger en travhäst tillsammans, hockeylag, fotbollslag och många andra naturliga konstellationer att enkelt spela tillsammans. Det finns t.ex. ofta andelsägande ägare runt breddloppshästar också, och att locka dem att spela en slant när deras häst tävlar kan inte vara annat än positivt.

Det här är spelfrämjande, som kan skapa möjligheter att bjuda in kompisar i speltillvaron på ett enkelt sätt. Det kan också bli en rekryterande motor på andra sätt, genom att man kraftigt utökar antalet ”stjärnlag” med kändisar och spelprofiler som tippar. Borde inte t.ex. alla tidningar, sajter och tjänster som tippar utgången i travlopp ha ett stjärnlag där man också lämnar in sina förslag och delar på den ibland ganska höga kostnaden för att lämna in? Och tänk hur många som skulle vilja spela med Loket, Frank Andersson, Brolin, GW och Samir?

Sedan kan det byggas ut med t.ex. lite välgörenhet. Kan ju vara enkelt att lägga in ett villkor att X procent av vinsten går till någon aktuell insamling. Rubriker varje gång en storvinst slagit in och en slant går till behövande människor som glada vinnande männsikor avstått.

Tillsammans går också att bygga ut med mer stöd för sociala medier som Facebook, Twitter, bloggar, chat, instagram etc. Det är kanske inget som idag efterlyses av högljudda äldre grånande män, men som verkligen kan bli bra för de yngre generationer som inte kände sig undanskuffade när knapptelefonerna ersatte dem med snurrskiva.

En dålig vecka för ATG


Att jämföra omsättningssiffror rakt av är ingen exakt vetenskap. Tävlingsschemat blir alltid lite förskjutet år från år, och det som kan ha varit en bra lönehelg ena året behöver inte vara det nästa år. För travets del gäller också att olika tävlingar kan flyttas någon vecka i tid, och man rör ibland om i spelprogrammet. Sedan är det ju detta med jackpot.

Förra året kördes t.ex. extra V75 på måndagen med uttagningar till Kriteriet och Oaks, i år lade man det i V86-spelet, som förra året var V86 Xpress.

Förra året när det var unionstrav var det jackpot, så var det inte i år. Och jackpottarna på V64/V65 såg inte heller lika ut.

Förra året när det var uniontrav stod den norska kronan i 1,12, nu står den i 1,01. Det betyder att om norrmännen förra året glatt spelade för 25 miljoner norska kronor så såg ATG det som 28 utlandsmiljoner. Om norrmännen i år spelade för 26 miljoner norska kronor så blev det i ATG:s omsättningssiffror en nedgång med 2 miljoner.  Som om inte det var nog så är det lite olika under en vecka vilka tävlingar och spelformer som Norge spelar till.

Det är alltså inte på något vis enkelt att bara jämföra omsättningen med föregående år. Det vi dock har sett under veckan är relativt låg omsättning på huvudspelformerna, som är enklare att jämföra och relatera.

Vi börjar i måndags med lunch-V4. Omsättning i år 1,95Mkr, motsvarande dag förra året var det 2,16Mkr. V64 på kvällen omsatte 4,4Mkr, det finns ingen rak jämförelse där, men det är inte ofta måndagsomgångar med spel från Norge omsätter under 5Mkr.

I tisdags hade vi ganska exakt 2Mkr på lunchens V4, det brukar vara runt 2,5Mkr. På V64 blev det 4,98Mkr, och där finns en rak jämförelsesiffra på 5,06Mkr.

Onsdagens V86 gav 15,77Mkr, och det går inte att jämföra med förra årets uttagningar med V75-spel. För två år sedan omsattes 15,62Mkr denna tävlingsdag.

På torsdagen fick lunchens V4:a en omsättning på 2,14Mkr, medan den förra året hade runt 2,5Mkr. En jackpottförstärkt V64 från Åby gav 7,51Mkr i omsättning. Det finns inga riktigt bra jämförelsesiffror där, men siffran är inte alls dålig.

På fredagen var det lunchtrav från Årjäng. Jackpot på V65 och en omsättning på 3,29Mkr. Det var dåligt för att vara en jackpot, men å andra sidan brukar inte Årjäng arrangera fredagstävlingar på lunchen. V64 på kvällen gav en omsättning på 5,1Mkr. Samma tävlingsdag förra året blev det 5,35Mkr.

V75 på lördagen blev 94,13Mkr. Förra året var det ju jackpot, men 2013 omsattes 95,91Mkr och 2012 hela 102,7Mkr.

Räknenissarna på ATG har säkert också koll på all annan omsättning som DD, LD, Trio, Tvilling, Vinnare etc, och även om den omsättningen tillsammans är relativt stor så brukar den spegla omsättningen på huvudspelformen rätt så bra.

Den här veckan har inte varit så bra för ATG. Kanske blir nästa vecka bättre, nu när alla som ser SHL-hockey också kan beskåda en ATG-logga på isen. (ATG betalar runt 100.000kr/SHL-match för att ha sin logga på isen).

Robotspelet från Paribet mer omfattande än vad ATG medger


ATG har stängt av Paribet igen. Den här gången för att de överskridit antalet spelade system på ett mycket flagrant sätt. Det ATG reagerar på är spel gjorda den 4-6/9 till fyra olika tävlingar. Den som haft koll på vinstlistorna har sett att det varit misstänkta spel betydligt fler gånger under senaste veckorna.

Några exempel:
30/8 V4 Romme
28/8 V4 Solvalla
27/8 V4 Åby
21/8 V4 Gävle

Fyra tillfällen då Paribet vunnit stort på enkelrader, och högst troligt lämnat in för många system. Det är ganska otroliga enkelrader som spelats som gett hög utdelning. Hur många gånger utöver det de vunnit mindre summor eller inte vunnit alls, är för mig okänt. Transparensen från ATG är inte så stor, men de här uppgifterna kommer från ATG:s egna data om stora vinster.

Som spelare utgår jag ifrån att ATG har full kontroll på det här. Att det inte bara är ett glest nät av slumpmässiga kontroller, utan att man har total övervakning. Det har man uppenbarligen inte i det här fallet. Att man har inhyrda konsulter som är experter på big data och analyserar avvikelser hjälper inte, när man inte klarar av att läsa sina egna vinstlistor man skickar ut och dra en slutsats. Om det beror på att den som skall göra jobbet inte klarar av det, eller om den som skall göra jobbet fått betalt för att titta åt ett annat håll är tyvärr en fråga jag ställer mig.

ATG:s behov av en compliance officer är skriande stort. Lotteriinspektionen anmodade ATG att inrätta den tjänsten för ganska precis ett år sedan (efter kalabaliken med platsspelen i Östersund). Hittills är den inte tillsatt, och vid förfrågan så var svaret att de hoppas tillsätta den till årsskiftet. En compliance officer är enligt Wikipedia ”titeln på en yrkesverksam person som har som uppgift att säkra att organisationen den jobbar i följer alla lagar och regler som finns på det aktuella området. Personen är ofta utbildad jurist”.