Rekordslakten – upplevelsen som TV-tittarna missar

Det sätts just nu massor av rekord inom svensk travsport. Det går nästan inte en tävlingsdag utan att nya banrekord sätts, under Augusti har vi sett tretton svenska rekord (hittills) och även några världsrekord. Svensk travsport har aldrig varit bättre, och bredden är ganska stor. Det är inte några få dominanter som putsar sina egna rekord hela tiden.

Visas då något av alla dessa sportsliga delikatesser upp för tittarna? Ser vi några klockor som tickar ned mot världsrekordet? Mot det svenska rekordet? Näe. Kommentatorerna pratar om 14%-are som i spurten klev förbi en jättesusare i form av 3%-aren Brunte Bunter. Man talar mojligen om att man varvar på snabba 1,11,5, men sätter inte in det i något sammanhang. I den nya grafiken kan vi se startnummer, odds, procent, position (nåja) och hastighet. Vi får mellantider och hur långt de är efter. Men inga rekordtider.

På andra TV-kanaler pågår friidrotts-VM. En sport som kan det här med siffror och sätter en ära i att ha koll på allt. Det är inga problem att förklara för sonen, snart 8 år, de siffror som far förbi. De streck som visas i kastgrenar etc. Alldeles oavsett intresset för sporten så blir det i varje moment en spänning, skall de klara rekordet, skall de kasta längre, hoppa längre, hoppa över ribban etc.

Den trav-TV vi har idag riktar sig bara mot spelare. Det spelar inte så stor roll att man i reportage och intervjuer efteråt försöker presentera de otroliga sportsliga prestationerna. Man har ändå plockat bort den fantastiska känslan det är att direkt få se och uppleva en unik händelse.

In med rekordtabellerna i TV-produktionen. Banrekord, svenskt rekord och världsrekord bör man ha  koll på. De personliga rekorden finns i ST:s databas. Presentera HELA resultatlistan med alla hästars tider och eventuell notering om det var personligt rekord (det finns många plats/triospelare som då ser att de var ”nära” när deras häst var fyra eller femma i mål). Även om det inte sätts så många rekord på geggiga vinterbanor, så ger det ändå perspektiv. Och kanske kommer sportcheferna aktivt söka proppar där det känns möjligt att sätta rekord även om banan inte är jättesnabb. Helt plötsligt kan travet bli en publik TV-sport, inte bara en spelsport.

Fler tittare kan ju också öppna upp för fler spelformer med mer moment av tur med i bilden.

Vad får man för pengarna?

Det verkligen strösslas pengar över högsta klassen, snabblopparna. Ideligen rejält förstärkta prispengar i lopp efter lopp, som inte lockar fulla fält. Den här veckan började i måndags med Sprinterkrevaden på Mantorp med 50.000kr till vinnaren. De hade fullt fält, men man hade begränsat det till 10 startande.

I tisdags var det derbykval, så då kördes inget snabblopp. Solvalla körde på onsdagen Cetes, 100.000kr till vinnaren, sju startande. På torsdagen var det Åbys tur att köra Henning Krafts minne, för stoeliten. 100.000kr i förstapris här också, åtta startande.

Bergsåker kör ju Sundsvall Open Trot på lördagen med en miljon till vinnaren, men redan på fredagen har man Malabar Circle Ås lopp med 100.000kr till vinnaren. 10 startande,  vilket enligt proppen är max.

Söndag och måndag är befriade från snabblopp, men på tisdag kör Axevalla med blott 35.000kr i förstapris. Det har fått sju anmälda.

Den här veckan är inte unik, utan så här ser det ofta ut. Massor av prispengar till en rätt så tunn elit som inte förmår fylla fälten. I många fall får man privilegiet att antalet startande begränsas till tio hästar.

Ändå fortsätter banorna att skriva ut sina ofta anrika lopp för högsta klassen. Att skriva ut loppen samma vecka som Sundsvall Open Trot är ju dessutom ett rätt säkert sätt att se till att det inte kommer någon riktig kanon och hedrar banan med ett besök. Finns det någon bana som tycker att man får valuta för pengarna i de här loppen? Finns det förståelse för att kretsen runt hästar i andra klasser, där det är tufft att komma med i loppen och där prispengarna är lägre, ifrågasätter pengarullningen? Varför börjar man inte fördela om?

Jag skulle till att börja med vilja se propositioner med flexibla prispengar. Är det t.ex. sju startande av max 12, så skär man ned den totala prissumman i loppet med 5/12. Det betyder kraftigt sänkta priser rakt över, inte bara någon matlapp mindre. Jag vill också se att man börjar avveckla en del sådana här snabblopp när det inte finns tillräckligt med hästar för dem. Det är inte att hedra någon att köra lopp med ett halvt fält formlösa hästar.

Lite mer öppenhet vore bra


Kritikstormen mot den förändrade starttiden för V75, det nya TV-konceptet, den nya hemsidan och snart allt man kan tänka sig blåser som bäst runt om på sociala medier, insändarsidor liksom på travbanornas publikplatser och stallbackar. Det florerar en del felaktigheter, en del ogrundade rykten, några spekulationer och en hel del sanningar i diskussionerna. Jag tror att mycket av ilskan kommer av att man vet att man inte kommer få några riktiga svar på om det här är lönsamt eller inte. Jag tänker inte hänga någon efter en omgång, eller ens fem. Jag är dock övertygad om att tålamodet skulle vara större om det rådde mer öppenhet. Det skulle vara mycket enklare att få alla att dra åt samma håll. Låt oss kika på vad vi vet:

Det finns siffror som säger att ATG hittills i år ökat med 3,8%, i vart fall var det resltatet vid någon avstämningspunkt, måhända var det halvårsskiftet. Det som brukar kommuniceras är den svenska delen av spelet, den som ATG och svenska staten tjänar mest pengar på. Högst troligt ingår också det som svenska spelare omsätter till utländska tävlingar via ATG i den siffran. Den skall ju beskattas i Sverige, men utöver det får ATG betala en provision till arrangörerna.

Vad som inte brukar ingå är utlandsspel till svenska lopp, i egna eller gemensamma pooler, där ATG får en provision av den utländska spelanordnaren. Det här är alltså vad jag tror mig veta om den enda siffran som kommunicerats, och det i ett veckobrev av ST:s generelsekreterare.

ATG redovisar inte mellan årsredovisningarna hur spelet fördelar sig mellan spelformerna eller hur kostnaderna fördelat sig. Det är t.ex. en väldig skillnad på om spelet ökat till följd av att man haft kampanjer med sänkt spelavdrag till 15% på vinnarspelet, eller om spelet ökat till följd av ändrade startttider och Xpress-konceptet på V-spel med 35% spelavdrag. Det är också intressant att veta om spelet ökar för att man skickat ut massor av rabattkuponger, eller om spelarna hittat in med hjälp av billigare marknadsföring.

Runt om i vårt land finns massor av människor som på ett eller annat sätt är beroende av ATG:s verksamhet. Många av dem skall göra investeringar som det tar många år att räkna hem. De behöver få korrekta siffror i sina beslutsunderlag. Jag skall ge några exempel:

  • Varje dag frågar sig ett antal tränare om de skall våga köpa en ny traktor, en ny transportbuss, bygga ett nytt stall, kanske köpa till mer mark till gården. För dem är det viktigt att kunna se om budgetmålen ser ut att hålla, om planens uppsatta mål för att nå 300Mkr mer till sporten 2018 känns realistiska. Det är ju inte så att ATG kommer och befriar dem från lån, arrenden och leasingkontrakt om så inte blir fallet.
  • På våra travbanor slåss man också med liknande frågor. Skall man våga investera i en ny traktor, ny startbil, bygga om läktaren och totohallen, fräscha till restaurangen och rusta upp gäststallarna. Kommer man att få tävlingsdagar som det går att belägga restaurangen med? Kommer det någon publik som man kan begära en entréavgift ifrån.
  • Uppfödare och hästägare funderar också över vad som är i görningen. Att fortsätta eller inte är den ständiga frågan. Tänk om några kunde få lite framtidstro så att man talade om att utöka eller inte istället?
  • Det finns också speltjänster som funderar över nya marknader. Om intresset för att spela från andra länder är stort, finns det kanske kommersiella möjligheter att sälja spel där också. Men när få siffror presenteras om var och hur spelarmönstret ser ut, så tappar man också affärsmöjligheter.

De flesta företag som är betydligt mindre än ATG, men börsnoterade, brukar med stolthet presentera en kvartalsrapport där man berättar hur bra man är, hur det man föresatt sig att göra har utfallit och där man berättar lite om framtiden. Även icke börsnoterade bolag i statens regi brukar presentera kvartalsrapporter enligt samma mall. Vissa bolag presenterar enklare försäljningsdata varje månad. Bolagets chefer ställer upp och svarar stolt och korrekt på frågor.

Man gör det inte bara för att det är roligt att få stå i rampljuset. De främsta orsakerna är att ge ägare, leverantörer och kunder ett besked om hur det går, varför man gör si eller så och för att ge sin bild av hur man påverkas av omvärlden. Det i sin tur ger bra underlag för politiker och andra beslutsfattare. Numera finns det ju gott om analytiker som gissar friskt, men regelbundna utförliga rapporter är ett effektivt sätt att hålla rykten och skitsnack stången. Sist, men inte minst viktigt, är att det ger en bra intern kontroll över kostnader, intäkter och marginaler.

Sedan Hans Skarplöth tillträdde som VD har ATG blivit mycket mer återhållsam med att berätta om vad som sker hos dem. Årsredovisningarna innehåller betydligt mindre än tidigare, och det blir många gissningar och antaganden. Det är en rätt bra grund för rykten, missförstånd och rena felaktigheter som hela tiden surrar i travets värld.

Om man känner för att gjuta lite råg i ryggen på alla de människor som är beroende av att ATG:s verksamhet levererar pengar, bör man försöka lämna mer info. Genom att ta kommandot över informationen och ge en alltigenom korrekt och öppen bild av hur det ser ut, så rör sig travsporten framåt genom att fler kloka beslut kan fattas.

Transpondereländet

 

Travet har införskaffat ett positioneringssystem som skall ge tittarna en grafisk presentation av var just deras häst finns. Jag tror det kan vara bra för många spelare, även de lite mer erfarna. Det är ibland svårt att se skillnad på kuskarna i lopp där Tarzan startar 3-4 hästar. I andra lopp är det flera stycken Boko, Face eller Västerbo med, och inte så lätt för vare sig referent eller tittare att hålla isär dem. Med en grafisk presentation av hur fältet är formerat är det enklare.

Problemet är att det system man köpt inte alls lever upp till förväntningarna så här långt. Positionerna blir långt ifrån så exakta som behövs.Jämför man grafiken med verkligheten ser vem som helst att det diffar ordentligt. Ibland ser hela fältet ut att ligga på innerspår, ibland dras det isär för att sedan tryckas ihop utan att luckorna mellan hästarna förändrats något alls i verkligheten. Hur man ur detta material skall kunna få ut data om exakta tider och exakt distans de sprungit är obegripligt.

Som om inte det är tillräckligt så är det också otillförlitligt. Igår fungerade det inte alls i V75-2. I V75-5 tappade hästen i vinnarhålet sin transponder 1200 kvar, och efter något halvt varv hade man upptäckt det och tagit bort grafiken.

Det må vara så att man under de tre första omgångarna haft lite inkörningsproblem, men man har hållit på och testat länge. Omgångarna som avgjorts har haft goda förutsättningar. Där har inte varit oväder, många minusgrader, blåst och liknande. Jag bävar inför vad som kan komma.

Igår var det andra lördagen i rad som jag inte såg på V75. De nya tiderna passar mig inte alls. Istället blev det fotbollsmatch med pojkarna, följd av familjemästerskapen i boccia. Frank Andersson hade fel, det här kommer inte leda till fler separationer, det kanske istället är räddningen för många familjer. Men det är inte positivt för V75 och travet.

V75-programmet utvecklar inte sporten


Schemat över V75-dagarna nästa år har kommit. Det är inga gigantiska skillnader mot i år, men några saker märks:

Dannero får en extra V75 med kallblodskriteriet. Det är en bra satsning för att lyfta upp ett av de större loppen som körs i Norrland. I och med detta slipper också Solänget, Skellefteå och Dannero dela på två dagar. Här kan vi säkert räkna med stort spelintresse från Norge också.

Derby-uttagningarna blir inte V75, utan V86. Jag ser gärna att BC-semifinalerna också blir något annat än V75, för det är spelmässigt inte så intressant med dessa uttagningslopp.

Det är även 2016 två lördagsomgångar som körs i Norge, plus en söndag (Oslo GP). Vidare är det en söndag i Finland (Finlandia Ajo) och en i Danmark (Copenhagen Cup). Jag förstår om man har en extra V75 på nordiska stordagar, men jag kommer aldrig att förstå varför vi i handelsbalansens namn skall köra två V75-lördagar i Norge. Med de nya avtalen är det väldigt dyra dagar.

Senareläggningen av V75 innebär att man får kasta om lite. V75-programmet är ganska hårt styrt och låst av traditionella storlopp, så det går inte att bara flytta någon vecka. Eftersom Hagmyren inte har banbelysning får deras V75-dag lov att köras tidigare på året, och istället får Färjestads uniontrav flytta till Oktober. Det är synd, för där hade man byggt upp en tradition med hockeylaget att det efter travet var årets första hemmamatch i SHL. Hade det inte varit bättre att installera en banbelysning på Hagmyren istället?

Det blir mer V75 vid årets slut. 23:e, 25:e, 26:e, 28:e och 31:a December är det V75. Det finns några andra extra omgångar som också känns lite märkliga. Man fortsätter t.ex. med V75 på Solvalla samma dag som Prix d’Amerique. Det vete sjutton varför man fått för sig att det är en bra idé, för många av våra bästa aktiva är på plats i Frankrike. Det blir också en extra V75 sista helgen i Februari, bara för att…? Man har också smugit en en extra V75 sista helgen i November av precis samma anledning.

Om man vill styra prispengarna mot kvalitet och att ge bra hästar chansen att tjäna mer pengar så borde man göra annorlunda. Fem V75 på nio dagar betyder 35st V75-lopp med runt 400 hästar av V75-klass som skall starta. Det kommer inte att finnas så många hästar av den normala V75-kalibern att tillgå då, utan prispengarna från V75 kommer tjänas av hästar som normalt sett inte räcker till i sådana sammanhang. Ägarna till dessa hästar har säkert också hål att fylla igen i sin ekonomi, men är det verkligen rätt prioriteringar man gör med en hel del miljoner från prispotten? Lägg till transportbidrag också, samt TV-produktioner. Travsporten bränner en massa resurser på detta.

Detsamma gäller extra V75 i Januari, Februari och November som inte är knutet till någon sportslig höjdpunkt. Det är månader då det brukar eka rätt så tomt i anmälningslistorna. Diskussionerna brukar handla om hakar i skorna, om det är möjligt att köra barfota, om tjällossning och riktigt tunga banor.  Därtill brukar det höras en del om kyla, snöyra och vad som händer om det blir inställt. Det är sådana tävlingar som nu lyfts upp.

Publikmässigt är de här extra omgångarna helt stendöda. Runt 1000 personer har man räknat in i publiken. Omsättningsmässigt så är det helt OK dagar med 50-60Mkr. Jag tror ändå på att man skulle kunna vinna en del på att flytta dessa dagar till något mer intressant för publiken, och till delar på året då fler hästar är ute och rör på sig. Gentlemannadagen på Jägersro känns aktuell, en Sleipner-dag i Gävleborg då man kör SM för kallblodsston och varför passar vi inte på att skapa ett riktigt bra nationaldagstrav genom att återuppväcka Sverigeloppet och Rikschampionatet för att köra det då? Jag kan rent av tänka mig att ordna V75 på några onsdagar under sommaren på banorna som inte har V75 idag. Det måste vara en bättre lösning än att ha tjockt med tävlingar runt jul och nyår.

Mera av Less is More

Jubileumspokalen igår. Bra lopp, fina hästar, bra arrangemang. En kväll, och inte mer. Precis som jag vill ha det. Precis som Hugo Åbergs. Det är en kväll, inte en hel helg. Man kan lägga krutet på att få en bra tävlingsdag istället för 2-3 halvdana. Och det är rätt skönt om man håller ned tävlingstiden. Det blir ärligt talat inte bättre av sextimmars mastodontevenemang.

Svensk travsport lider av tänkandet att bra sport på något vis måste vara trav i kvantitet. Det är dubbeltrav och trippeltrav var och varannan vecka, det är ändlöst långa tävlingsdagar med 13-14-15 lopp. Man gör stora uttag ur prisbudgeten, men loppen hamnar ändå i skuggan av det som är höjdpunkten eller höjdpunkterna. Inte sällan räcker inte hästmaterialet i regionen till för att fylla alla lopp.

Jag skulle vilja se att banorna inriktade sig på att skapa fler bra endagsevenemang. Jag är ganska övertygad om att det drar mer publik med en riktigt stor travdag plus en fin sportslig delikatess vid ett annat tillfälle, än dagens många flerdagarsevenemang. Jag tror också att det blir mer sportslig kvalitet om man inte kör massor av lopp på 2-3 dagar.

Gävle på fredag får agera exempel. Man har V75 på lördag med E3-finaler. Så försöker man göra en bra fredag, men man når inte fram. E3-consolation med 80’ i förstapris har lockat 8 deltagare och i ett stayerlopp med 75’ blev det 13 startande varav två nollpoängare och ytterligare sex hästar med mindre än 500 startpoäng. Jag kan tycka att man får rätt så dålig utdelning på de förhöjda prispengarna. Gävle är inte unikt på något sätt, så här ser det alltför ofta ut.

När tävlingsprogrammet för 2016 kommer hoppas jag att några banor har vågat gå ifrån enstaka flerdagarsfester till flera endagarsfester.

Less is more

 

14:30 – 19:00 Direktsändning av trav. 4,5 timmar som skall fyllas med innehåll, och för all del en massa reklam. Några referenser till hur lång sändningen verkligen är: Segertiden i Vasaloppet brukar vanligen hålla sig på mindre än 4,5 timmar, med undantag för något extremt år med tungt före. På 4,5 timmar hinner man med två maraton, två fotbollsmatcher eller två hockeymatcher. Man hinner se två filmer, och äta emellan. För att tala klarspråk, det är en rackarns lång sändning som det inte görs så mycket av i sportvärlden.

André Pops i SVT med sin vinterstudio är den ende som kommer i närheten. De brukar kunna hålla igång ett antal timmar, men har då ett flertal tävlingar som tar allt från 30-90 minuter att baka in i programmet. Travet har tio travlopp á 3 minuter. Med en segerintervju efter varje lopp och kanske någon omstart går det väl att få till en timmes material från själva tävlandet. Det är helt enkelt en fruktansvärt seg tillställning för de allra flesta sportintresserade människor. Man får fylla upp sändningen med massor av kommentarer om vad som har hänt och teasers om vad som kommer. De som leder programmet upprepar gång efter annan samma sak, de blir trötta och säger fel och man hör att de inte vill annat än att det skall ta slut. Det andas lågpris och lågbudget, trots att man lagt ordentligt med resurser på det.

Det spelar ingen roll hur många människor runt omkring man har. Folk har inte bänkat sig i sofforna för att höra Sofia, Lennart, Anders, Patrik, Per, Jessika och de andra. De vill se hästarna tävla. Jag är skeptisk till att en aldrig så snygg studio och aldrig så duktiga TV-människor kan hålla intresset igång i 4,5 timmar.

Nåväl, tanken är ju att de flesta skall se endast den sista timmen. Där börjar man med att klara av de fem första loppen på 15 minuter, och sedan är det någon tävling. Fokus ligger på Dagens Dubbel, men det är ett spel som omsätter runt 15% av vad V75 gör. Jag är tveksam till att man valt rätt för de breda lagren.

Positioneringsverktyget har skrutits upp rejält. Det vill nog till att man får ordning på det, för så som det såg ut nu så hoppade siffrorna lite hit och dit, gav varandra bredsidor, körde i halvspår, sprang upp i vagn och betedde sig helt annorlunda mot vad man kunde se om man tittade på bilderna av hästarna. Jag tror det räcker bra med att man använder grafiken för att berätta position och spår. Uppenbarligen finns ingen millimeterprecision i det data man får under ett lopp, och då skall man inte försöka presentera det så heller.

Min fru tyckte det såg ut som ett gammalt TV-spel från 1980-talet.

pong

Korta av sändningen. V4 måste kanske inte sändas i TV, sändningen kan börja klockan 16 istället. Fokusera på V75, det är det som är motorn. Om man inte känner att man får se på det, så tror jag att intresset avtar för att spela. Sänk ambitionerna för positioneringssystemet. Det är alldeles utmärkt om vi kan få reda på hur hela fältet formerat sig, eftersom referenten allt som ofta fokuserar på andra delar (och det gör de vanligen rätt i).

Om då inte TV4 vill ha er kvar, ge dem fingret och börja utveckla ATG Live. Tablå-TV, kanaler i dyra paket, långa reklamblock och fasta sändningstider är inte framtiden. Framtiden är att ge sina kunder precis det de vill ha, när de vill ha det och så enkelt som möjligt.

Härmed förklaras tornerspelen öppnade

Kampen om de ännu icke levererade 300 miljonerna till travsporten år 2018 är redan igång. Det är en målbild som ingen riktigt vet hur den skall uppfyllas, men alla är redan igång och hugger. Det var faktiskt självaste generalsekreteraren Johan Lindberg som i sitt veckobrev förklarade dessa torner-spel för öppnade.

Hästägarna vill se mer prispengar. De är inte riktigt överens om vilka hästar som skall ha mer prispengar. Unghästar, ston, äldre, bredden, eliten, kallblod, monté, ponnysporten. Alla argumenterar för att just deras favoriter skall bli en vinnare. Alla som håller på med trav vill dock att mer än 90% skall gå till travet och att galoppen har mer än nog som det är redan.

Uppfödarna anser att det behövs mer premier till dem.

Banorna vill ha kraftig ökade anslag för att rusta upp sina anläggningar till något modernt. Såväl publikplatser som personalutrymmen och stallar har inte alltid hängt med.

Många vill se att tekniken får en uppfräschning. Skall vi tävla sent även på helgerna året om behövs bättre banbelysningar på många håll. Ljudet är på vissa banor under all kritik och översiktsbilderna som domarna använder kunde ju vara tydligare.

Andra önskemål handlar om att banorna skall ha råd att hålla sig med en vattenbil man inte skäms över när den skall ut på banan, och startbilar som alltid startar, kanske med fyrhjulsdrift så att den fungerar också då banorna är lite sämre.

Banskötarna vill också ha mer pengar för att alltid kunna erbjuda perfekt underlag.

Någonstans finns också tankar om att bygga om någon eller ett par banor så att de blir längre än 1000m. Behöver inte vara mile-banor, men 13-1400m verkar många vara inne på.

Utbildningsinsatser för att bli flera, färre insatser för hästägarna att betala till de klassiska loppen och mer service till spelarna är andra rop som hörs. Hästägarna vill bli VIP-behandlade på banorna och kuskarna undrar varför 45 kuskar skall samsas om två duschar efter tävlingarna.

Från spelarhåll hörs också krav på lägre spelavdrag efter en eventuell omreglering av spelmarknaden.

Om ATG själv fick bestämma skulle de nog helst vilja behålla pengarna själva. För dem skulle de köpa upp Fintoto, Dantoto och norska Rikstoto för att skapa en stor nordisk hästspelsjätte som inte ser så liten ut i jämförelse med franska PMU.  Jag tror det är en omöjlig affär, men ändå intressant. Mardrömmen för våra nordiska grannländer är att ATG skulle få tillstånd att sälja spel mot utländska spelare, deras medborgare,  utan att ta omvägen över de nationella spelbolagen.

Det är således upplagt för mer debatt än någonsin tidigare de kommande åren inom hästsportens värld. Ett och annat praktgräl, konflikter, icke politiskt korrekta yttranden, rasanden, indignerade insändare och stormar på sociala medier kan vi också vänta oss. Popcorn-försäljarna torde ha glada dagar, för det här kan bli riktigt intressant att betrakta.

Själv hoppas jag att förnuftet och förståndet skall segra, och om vad det är tänker jag argumentera för när jag säkert får anledning att återkomma i ämnet.

Med fler kontroller ute hos tränarna kan vi få färre dopingfall

Magnus Dahlén ertappades med både det ena och det andra i sitt stall, dock kunde man inte bevisa att någon häst dopats. Därför döms han för röran med mediciner och icke uppdaterade journaler till 30.000kr i böter och sex månaders avstängning som kusk. Det sistnämnda känns rätt så obegripligt. Magnus brukar inte köra i några större sammanhang, utan syns mest i breddlopp och andra mer undanskymda ställen.

Nåväl, det hela väcker en del andra frågor. ST:s listor över vad man får ge en häst var inte uppdaterade. Det som Magnus Dahlén gav till sin häst var inte det minsta otillåtet, och något annat hittade man inte vid dopingprov på aktuell häst.

Jag skulle vilja att ST gick igenom med t.ex. Jordbruksverket och andra hästsportförbund i Sverige om ett gemensamt reglemente där även sådant som bikarbonat och eventuella andra högst ordinära saker diskuteras. Galoppen, hästhoppningen, dressyren och fältryttarna har alla intresse av att samma regler gäller överallt. Det blir också mycket lättare för veterinärer eller alternativmedicinare att förstå om det är ett gemensamt regelverk.  Gärna också tvärs över nationsgränserna. Det är inte bara travet som har tävlingsutbyte över gränserna. Jag vet att det inte är lätt, men risken är ju annars överhängande att det blir en massa missförståndsdoping till sist.

Nästa fråga man ställer sig är om Magnus Dahlén skulle vara ensam om att experimentera med olika ämnen för att öka hästarnas mjölksyretröskel. Det kan jag inte tänka mig. Det har pratats en hel del om olika ämnen och mediciner som var och en för sig eller tillsammans kan ge resultat. Klart att det finns dem som provat eller prövar. Men jag är också ganska säker på att det här inte är något man pysslar med i stora stall. Det är alldeles för mycket folk på en stor gård med många travhästar i träning. Hästägare, skötare, leverantörer, transportörer, journalister etc. I dagens tidevarv då alla har mobilkameror så borde det dyka upp mer bildmateriel om det verkligen var så att det förekom där.
Man får också ta i beaktande vilken risk man tar som stor tränare ifall man åker fast. Men naturligtvis skall de också kontrolleras. Risken för kontamineringsdoping är stor i ett stall med många hästar och människor.

Men jag tror att det är hos mindre tränare det experimenteras. När ekonomin inte räcker för att köpa rätt material, och när träningskunskaperna inte räcker för att förbättra hästarna. Då börjar man med piller och pulver. Det värsta är att jag inte tror att det har någon vidare effekt på de flesta hästar. En titt på t.ex. Magnus Dahléns resultat ger väl inget direkt skäl att tro att det han hållit på med skulle vara positivt för hästarna.

Inom humanidrotten är det länge sedan man kom på att det var meningslöst att testa atleterna endast i samband med tävling. Det var minst lika viktigt att testa dem under träningsperioderna. Precis så är det med hästtränare också. Om alla vet att sannolikheten för att få oanmälda besök är hög, så kan man inte ha oordning på sina saker. Det går inte att hålla på med verksamhet som är förbjuden eller tveksam. Förr eller senare åker man då dit.

Någonstans har jag en känsla av att det är svårare att komma på tanken att fuska om det hela tiden sker kontroll av hela verksamheten. Fler kontroller kan mycket väl betyda färre fall av positiva dopingprov.

Nya grafiken

ATG:s nya TV-grafik presenterades idag.

new_tv

Det finns en del att säga om den.

– I huvudet saknar jag datum och loppnummer, det tycker jag är viktigt för att snabbt kunna identifiera vad det är jag ser i efterhand.

– Stora rutor med startnummer högst upp, men flyttar man upp oddsen i de rutorna (får gott och väl plats) blir det utrymme för att visa mer av bilden.

– Den stora ovalen tar för mycket plats. Tveksamt om den gör nytta alls, det är väl mer hästarnas position man vill ha. Vore bra om det inte tar mer plats än informationen till höger nedtill.

– Ekipagen är dessutom inte fyrkantiga till formen, utan mer rektangulära. De är längre än de är breda. Kan man justera för det så kommer nog grafiken att stämma bättre i rutan för hur positionerna verkligen ser ut.

– Info om hur långt det är kvar blir ju siffror som rör sig extremt fort. En rörelse som är jobbig att se på. Kanske man man räkna ned var 100:e meter istället för att få lite mer harmoni?

– Hastighet i km/h i all ära, men berätta hellre vilken kilometertid det motsvarar. Det är lättare att ta till sig. En annan tanke är ju att den informationen inte behövs alls. Med täta mellantider får man koll ändå.

– Spalten till höger med tidsangivelser för hur långt de är efter känns rätt meningslös. Där vill jag istället ha mellantider uttryckt som kilometertid med 250m-intervall.

– Vid målgång visas de tre första, och klädsamt nog utropar man inte vem som var först om avståndet är litet. Jag vill att man visar alla hästar där i takt med att de går i mål, med tid, och gärna med en markering för om de satt eget rekord eller banrekord/svenskt rekord. Visar man en massa tider måste ju de få en bäring mot någonting för tittaren.

Jag tror det här kan bli bra när man får trimma in det lite.

Det har pratats en del om kostnader. Jag utgår från att man handskas varsamt med pengarna, då är det här säkert värt vartenda öre. Alla som sett travsändningarna vet att en ny studio varit nödvändig länge, så jag tänker inte skrika högt över den heller. Däremot vore det roligt om det fanns pengar till något nytt ute på banorna också.